När de inre gränskontrollerna infördes av Schengenländerna Sverige, Norge, Danmark, Tyskland och Österrike 2015 var skälet en överraskande och omfattande migrantström.

I dag är antalet asylsökande tillbaka på nivåer som rådde före 2015 – eller lägre – men ingenting tyder på att de återinförda passkontrollerna snart ska försvinna. På lördagen förlängs de i ytterligare sex månader i alla de berörda länderna.

Frankrike har också fått klartecken från EU att ha kvar gränskontroll mot övriga Schengen, men där är det främsta motivet terrorhot.

Även den svenska regeringen nämner numera terrorhot som ett skäl till att ha kvar kontrollerna, vid sidan av ”hot mot den allmänna ordningen och den inre säkerheten i Sverige” samt bristande yttre gränskontroll.

– Ja, det är en helt annan situation när det gäller migration till Sverige nu, och det är positivt. Vi ska inte tillbaka till situationen 2015, säger inrikesminister Mikael Damberg. 

– Men terrorhotnivån har inte sjunkit, och vi anser inte att de yttre gränserna kontrolleras på det sätt som ska göras, och den bedömningen gör vi tillsammans med flera andra länder. Vi menar att alla som reser in i Schengenområdet ska kontrolleras och avvisas om man inte har rätt att komma in.

Mikael Damberg utvecklar motivet om fortsatt terrorhot:

– Läget är fortfarande osäkert i Afghanistan, i Libanon och i stora flyktingläger. Och det kollapsade IS-kalifatet skapar en helt ny situation där vi har potentiella terrorister som kan röra sig mot Europa.

Enligt Damberg nekas varje månad flera hundra personer inträde i Sverige därför att de saknar tillstånd att vara här.

– Det säger något om att systemet som helhet fortfarande inte riktigt fungerar.

Men före 2015 låg terrorhotet på samma nivå, och den yttre gränskontrollen var sämre, och då hade vi inga inre gränskontroller?

– Nej, men då fick vi också en katastrofal situation för Sverige och Europa. Att säga att det inte är sämre än då är inte ett argument. Vi ska ju ha ett Schengenområde som fungerar.

Inrikesministern framhåller ytterligare ett argument för fortsatta gränskontroller som inte har betonats lika mycket tidigare, nämligen att förhindra brott.

– Vi har sett att till exempel de internationella stöldligorna har haft mycket svårare att operera när polisen haft kontroll på Öresundsbron. Det har haft effekt på antalet inbrott i södra Sverige.

Forskare säger att samarbete mellan länder och kontroller vid misstanke är mer effektivt mot brott än gränskontroller. Håller du inte med om det?

– Jag tycker inte man ska ställa dem mot varandra. Jag är definitivt för internationellt samarbete. Sverige är drivande i Europol (polissamarbete) och Eurojust (åklagarsamarbete). Vi ser att den grova organiserade brottsligheten i Sverige ofta har en internationell dimension. Över hälften av alla villainbrott görs av internationella stöldligor.

Hur kommer de in, trots inre gränskontroll?

– Det blir svårare. Villainbrotten går ner. Jag menar att det är tydligt att den inre gränskontrollen har effekt när det gäller brottsprevention.

Enligt Brottsförebyggande rådets statistik har villainbrotten mycket riktigt minskat, främst efter 2017. Däremot har andelen hushåll som utsatts för bostadsinbrott gått upp efter 2015.

Till en början fanns både oro och irritation över att gränskontrollerna gjorde Öresundspendlares vardag svårare och att gränshandeln bromsades. Sedan id-kontrollerna (ett komplement till passkontrollerna) togs bort 2017 sköts kontrollen dock smidigare.

Mikael Damberg öppnar för ytterligare tekniska förenklingar. Han ska inom kort resa till Nederländerna för att titta närmare på ett system för kameraövervakning i gränsområden.

Med hjälp av systemet, som kallas Amigo-boras, görs stickprovskontroller i en två mil bred zon längs gränserna mot Belgien och Tyskland. Kamerorna kan exempelvis identifiera registreringsskyltar.

Detta kan ett Schengenland göra utan att begära EU-kommissionens tillstånd för tillfälliga inre gränskontroller.

– Det är ett spännande exempel, säger Damberg.

Kan det vara så att en invandringskritisk opinion gör att det känns politiskt bekvämt att ha kontrollerna kvar?

– Jag förstår frågan, men om vi tittar på att vi nekar flera hundra personer inträde till Sverige varje månad så har ju de inre gränskontrollerna de facto haft effekt.

– En viktig fråga här är att gränskontroll i sig ju inte hindrar någon att söka asyl. Man har alltid rätt att få sin sak prövad.

Det låter på dig som om det som gäller nu är utomordentligt. Är Schengen poänglöst?

– Nej, jag tror att Schengen kommer att återuppstå men i en ny och bättre form. De yttre kontrollerna skärps. Frontex (EU:s gränskontrollmyndighet, red:s anm) växer med tusentals anställda och det blir nya tekniska kontrollösningar och överföring av information mellan länderna.

När är då den yttre gränskontrollen så pass bra att Sverige kan säga ”nu är det bra, nu öppnar vi”?

– Innan Schengen har mognat tror inte jag att en svensk regering kommer att ta bort de inre gränskontrollerna, säger Mikael Damberg.

– Bara att bygga de här tekniska systemen med informationsutbyte och kontroll av fingeravtryck tar flera år. Men vi ser att rätt beslut har fattats, och nya kommer.

Tycker du att Schengen aldrig borde ha invigts, eftersom den yttre gränskontrollen var för dålig?

– Det fanns en optimistisk syn på att Schengenområdet de facto hade en yttre gränskontroll, men det blev tydligt att man inte hade det. Flera länder upprätthöll inte heller sin inre gräns och följde inte de migrationsregler som sade att man skulle pröva asyl i första asylland. Allt det här sammantaget skapade en orimlig situation.