Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-05-25 13:34

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/politik/darfor-fortsatter-tiggarna-att-komma-till-sverige/

Politik

Därför fortsätter tiggarna att komma till Sverige

VALEA SEACA. Det finns runt 4.700 tiggare i Sverige. Antalet har varit konstant i flera år – trots att miljarder euro har satsats på EU:s utsatta medborgare.

I den rumänska byn Valea Seaca reser hundratals fram och tillbaka till Sverige för att tigga. DN har besökt byn där många av barnen pratar svenska.

Detta är en låst artikel. Logga in som prenumerant för att fortsätta läsa. Logga in
Bild 1 av 16 Tillbyggnaden på Mariauras och hennes makes hus i Valea Seaca är bara halvfärdig. Förhoppningen är att hans nästa resa till Sverige ska inbringa tillräckligt för att få den klar.
Foto: Lisa Mattisson
Bild 2 av 16 Spåren av Sverige syns överallt i Valea Seaca. Ion Calin är ett av barnen här som har bott på båda ställena.
Foto: Lisa Mattisson
Bild 3 av 16 Det regerande partiet PSD:s banderoller inför valet till EU-parlamentet ser likadana ut på landsbygden och i Bukarest: ”Rumänien förtjänar mycket mer!”
Foto: Lisa Mattisson
Bild 4 av 16 På den rumänska landsbygden saknar många hushåll rinnande vatten. På vägarna samsas bilar och häst och vagn.
Foto: Lisa Mattisson
Bild 5 av 16 Valea Seaca har 3.800 invånare. Många vittnar om att standarden har höjts på grund av de pengar som befolkningen har skickat hem från Sverige, men fortfarande finns stor misär.
Foto: Lisa Mattisson
Bild 6 av 16 Ion Pravat (i hatt) har varit borgmästare i Valea Seaca sedan 1996. Han tillhör det socialdemokratiska regeringspartiet PSD, som har fått skarp kritik av EU för att ta steg i antidemokratisk riktning.
Foto: Lisa Mattisson
Bild 7 av 16 Narcis Toader har bott tre år i Umeå, och innan dess i Norge. Just nu är hans mamma i Sverige och tigger. Han längtar efter henne.
Foto: Lisa Mattisson
Bild 8 av 16 Efter skolan spelar Narcis Toader och hans vänner fotboll i flera timmar. De spelar, och spexar, hela vägen hem.
Foto: Lisa Mattisson
Bild 9 av 16 ”Jag köper inte mat jag tycker om, jag köper det som är ekonomiskt.” Neculai Toader har byggt ett hus i Valea Seaca, men fick han ett heltidsjobb i Sverige skulle han flytta tillbaka dit.
Foto: Lisa Mattisson
Bild 10 av 16 Vid vägkanten talar några äldre rumäner mycket nedsättande om romerna, och nostalgiskt om kommunismen. Neculai Chiorce, i dunväst, är kritisk till EU, och får genast medhåll.
Foto: Lisa Mattisson
Bild 11 av 16 Valea Seaca är en liten by, men segregerad. I de fattigaste delarna bor mest romer. Runt 400 av invånarna här har sökt sig utomlands för sin försörjning, många för att tigga.
Foto: Lisa Mattisson
Bild 12 av 16 Det leder fel att tala om ”romernas problem”, när det egentligen handlar om fattigdom, menar Daniel Radulescu, chef för den Nationella myndigheten för romer.Det är svårt att veta hur många av invånarna i Rumänien som är romer, eftersom många inte uppger sin etniska bakgrund. Självkänslan hos många romer är mycket låg.
Foto: Lisa Mattisson
Bild 13 av 16 Nicoleta Bitu har varit aktivist i 28 år. Ibland önskar hon att hon kunde lägga av, men på senare år ser hon att utvecklingen går åt fel håll. ”Jag är inte rädd för min fysiska säkerhet, men för vad som ska hända med romerna i Europa. Den attitydförändring jag märker på mina resor påminner om vad som hände på 1930-talet.”
Foto: Lisa Mattisson
Bild 14 av 16 Han skulle gärna starta eget hantverksbolag, säger Neculai Toader, men han vet att tillstånd och papper är en djungel. Mutor krävs för varje administrativt steg, säger han.Rumänien är ett av EU:s mest korrupta länder,
Foto: Lisa Mattisson
Bild 15 av 16 Mariauras hus ligger i Valea Seacas fattigaste del. Intill det ligger ett litet center för kvinnors rättigheter. Dit kan man komma för att tala om barnens framtid, men också om utsatthet och våld i nära relationer.
Foto: Lisa Mattisson
Bild 16 av 16 Pojkarna leker med varandra, romer och icke-romer, men Narcis Toaders pappa är väl medveten om att den verklighet som väntar dem skiljer sig åt. Diskrimineringen av romer finns överallt.
Foto: Lisa Mattisson