Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-12-13 23:26

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/politik/darfor-valjer-partiledarna-sociala-medier/

Svensk politik

Därför väljer partiledarna sociala medier

Sociala medier har gett politikerna nya möjligheter att slipa på image och budskap. Illustration: Stefan Rothmaier

Sociala medier har gett politikerna nya möjligheter att slipa på image och budskap.

DN:s genomgång visar att partiledarnas inlägg på sociala medier får allt större genomslag i traditionella medier.  

– Det är ett sätt att gå förbi journalisterna, säger medieforskaren Marie Grusell. 

Den 12 oktober 2018, mitt under regeringsbildningen, lanserade moderatledaren Ulf Kristersson i en längre text på Facebook ett nytt regeringsalternativ: ”3-2-1”. 

Framför sig såg han en regering bestående av antingen bara Moderaterna eller av M och de allianspartier som kan och vill ingå i den regeringen.
Budskapet pushades blixtsnabbt ut av traditionella medier och skulle få avgörande konsekvenser för svensk politik.

Moderaternas kommunikationschef Martin Borgs tänker tillbaka.

– När de exakta orden är så väldigt viktiga så blir de egna kanalerna mest intressanta. Men det gjorde ju inte att telefonerna tystnade och det ersatte inte intervjuer, säger han. 

Också Kristdemokraterna valde Facebook som första plattform när partiet skulle kommunicera ett nytt ställningstagande tidigare i år. I mars skrev partiledaren Ebba Busch Thor på Facebook att KD som första riksdagsparti öppnar för samtal och förhandlingar med Sverigedemokraterna.  

Det är ett relativt nytt sätt att presentera politiska utspel på. Både under valrörelsen 2018 och även efteråt har svenska toppolitiker presenterat förslag och nyheter via sociala medier. Socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi, (S), lade upp sitt uppmärksammade punktprogram mot segregation på Facebook i september och tidigare i höstas berättade Ulf Kristersson på Instagram att man kommer rösta för regeringens förslag mot gängbrottsligheten. 

En genomgång som DN gjort via mediearkivet Retriever Research visar att det har blivit allt vanligare att medier refererar till partiledares inlägg på sociala medier i sin nyhetsbevakning. Före 2014 finns det bara ett par artiklar som direkt hänvisar till ett inlägg som någon av Sveriges partiledare skrivit, sedan dess har siffran ökat kraftigt. 2016 skrevs 44 artiklar i svensk press av den typen, en siffra som ökade till 180 under valåret 2018 för att ytterligare öka till 350 artiklar fram till den 20 november i år. 

Men det är inte alltid det handlar om nyheter, inte sällan kommenterar partiledare aktuella händelser som sedan snappas upp av traditionella medier.

– Det kan bli inlägg när damlandslaget vunnit en match eller vid en tragisk bortgång som Ingvar Kamprads eller Sara Danius. Det är ett sätt att snabbt förmedla tankar och känslor, säger Centerledaren Annie Lööf.

Framför allt är det Ebba Busch Thors och Annie Lööfs inlägg som de traditionella nyhetsmedierna refererar till. De är också de partiledare som är störst på Instagram och mest aktiva på sociala medier. Båda har publicerat över 600 inlägg på Instagram och Facebook mellan 1 oktober 2018 och 1 oktober 2019 – långt fler än de andra. 

– Jag blev den första riksdagsledamoten på Twitter 2008 och har alltid varit nyfiken på att testa nya digitala verktyg för att kunna kommunicera direkt med väljare. Jag har under många år ägt mina sociala kanaler och varit noga med att vara transparent och svara på frågor. Det är ett sätt att både få input men också att få ut vår politik, säger Annie Lööf. 

Både M-ledaren Ulf Kristersson och statsminister Stefan Löfven, (S), har skrivit inlägg som refererats till över tjugo gånger. Att som statsminister finnas på sociala medier är ett sätt att hänga med sin tid, menar hans pressekreterare.

– Vi ser en utveckling där människor konsumerar politik inte bara genom traditionella medier, utan även i sociala medier. Statsministern vill därför ha möjlighet att lägga ut texten i politiska frågor och på så sätt interagera direkt med de medborgare som befinner sig på dessa plattformar, säger Gösta Brunnander, pressekreterare hos Löfven.

Enligt Medieforskaren Marie Grusell vid Göteborgs universitet rör det sig om en ny typ av politisk kommunikation som ger politikerna möjlighet att sätta egen bild inför följarna men också om att väcka journalisters intresse. 

– Partiledarna använder ofta Facebook för att göra snabba kommentarer. I stället för att vänta på att till exempel få in en DN Debatt-artikel så går man ut på sin Facebook-sida. Det är ett sätt att gå förbi journalisterna, säger hon.

Det finns också nackdelar med den typen av kommunikation, menar Grusell. 

– Journalister gör ett jobb och granskar och då får du oftast en rättvis bedömning. Men går du direkt till mottagaren vet du inte hur mottagaren kommer att tolka eller dela det du sagt, säger hon.

Finns det någon risk att den här typen av kommunikation minskar journalisters möjlighet att ställa följdfrågor till makthavare? 

– Ett exempel är Donald Trump som får hela journalistkåren att springa på alla bollar. Man kan fundera på hur vettigt det är av journalister att hoppa på alla Twitter-uppdateringar. Men som politiker vill man fortfarande synas i traditionell media, säger Grusell. 

Stefan Löfvens pressekreterare betonar att det är viktigt att makthavare också svarar på journalisternas frågor. 

– Vår gemensamma demokrati bygger på att politiska företrädare finns tillgängliga för att svara på journalisternas frågor och se sin politik granskad. Samtidigt finns det behov att nå ut till medborgare både i verkligheten och på nätet, säger Gösta Brunnander. 

Moderaternas kommunikationschef Martin Borgs tror tvärtom att sociala medier ökat tillgängligheten för både journalister och allmänhet. Ebba Busch Thor säger att hon försöker vara tillgänglig för traditionella medier om det hon lägger ut på sociala medier har ett nyhetsvärde. 

– Eller där det finns fog för att granska mitt agerande eller de ställningstaganden jag förmedlar. Ta beskedet i mars, då fanns jag tillgänglig och svarade på frågor tills det inte fanns fler frågor, säger hon.

Vänsterledaren Jonas Sjöstedt anser att det är en fördel att gå ut brett, i första hand via traditionella medier för att sedan ge möjligheten till andra målgrupper att också ta del av partiets politik. 

– Det är en fördel att medier kan fråga oss om vad vi menar. Då kan vi förklara detaljer och vad syftet är.  

I regel tenderar partiledarna att vara mindre politiska och mer personliga på Instagram. Ulf Kristersson har tagit med följarna ut på jakt eller på löptur. Och det var på Instagram som Annie Lööf berättade att hon var gravid och både hon och Ebba Busch Thor delar glimtar från sitt familjeliv på plattformen.

– Syftet är att man ska få en inblick i hur det är att ha ett intensivt jobb och försöka få ihop det med ett småbarnsliv. Och att man också ska se hur vi försöker få in träning och återhämtning. Att visa personen bakom bygger trovärdighet och äkthet, säger Annie Lööf.

I maj var Ebba Busch Thor den partiledare som var absolut populärast på Instagram. Sedan dess har hon blivit omsprungen av Jimmie Åkesson, som varje vecka får flest gillningar och kommentarer på sina inlägg av svenska partiledare. Sverigedemokraterna är också det parti som sedan ett år tillbaka haft samma position på Facebook. 

Men SD-ledaren Jimmie Åkessons inlägg på sociala medier refereras sällan av nyhetsmedier, samma gäller för Vänsterpartiets ledare Jonas Sjöstedt och Miljöpartiets språkrör Isabella Lövin.