Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Politik

Sverigedemokraterna har vunnit väljare från alla partier

David Ahlin, opinionschef på Ipsos.
David Ahlin, opinionschef på Ipsos. Foto: Pressbild

Valdagen närmar sig och det stora politiska samtalsämnet är Sverigedemokraternas växande stöd i opinionen. Sverigedemokraterna har dubblat sitt väljarstöd i sju val i rad. Om inget fullständigt oväntat inträffar så går partiet mot ännu en valframgång och svensk politik kommer att ha förändrats i grunden.

VAL 2018

Sverigedemokraterna bildades 1988 och har sina rötter i den rasistiska och perifera rörelsen Bevara Sverige svenskt. I riksdagsvalet 1988 fick Sverigedemokraterna omkring 1.000 röster. De senaste opinionsundersökningarna indikerar att drygt en miljon svenskar kommer att lägga sin röst på Sverigedemokraterna i valet. 

Det betyder att partiet har vunnit drygt 90 nya väljare om dagen, varje dag, i 30 års tid. Sverigedemokraterna har vunnit väljare från alla partier, men främst från de två ”big-tent”-partier som länge dominerat svensk politik, Socialdemokraterna och Moderaterna. 

Sverigedemokraterna är ovanligt framgångsrika även i ett europeiskt perspektiv. Inget annat nationalistparti kan visa upp ett sådant track-record av obruten framgång.   Under de första åren hade Sverigedemokraterna tidsandan emot sig. Nationalismen var i vanrykte. 

Efter Berlinmurens fall framstod en fortsatt utveckling mot mer av internationellt samarbete och öppenhet som självklar. EU fick fler medlemsstater, bland annat Sverige, frihandeln tog fart och den liberala världsordningen verkade vara här för att stanna. Det blodiga kriget på Balkan i början av 1990-talet påminde om konsekvenserna av nationalistisk yra och försök att dela upp människor på etnisk grund. 

Sedan några år tillbaka har vinden vänt. Nationalistiska partier vinner ökat stöd runt om i Europa. I länder som Polen, Ungern, Österrike och Italien har de klivit ut ur politikens skamvrå och in i regeringspalatsen. 

Sverigedemokraterna betraktar den utomeuropeiska invandringen till Sverige som ett existentiellt hot mot nationen. Partiet går till val på kraftigt minskad invandring, ökad återvandring och en ”sammanhållningspolitik” som ska stärka den svenska nationella identiteten. Kulturpolitiken ska läggas om och statliga pengar ska främst gå till ”traditionell svensk kultur”. 

Partiet ställer invandringens kostnader mot bristerna i välfärden och har positionerat sig som försvarare av det socialdemokratiska folkhemmet. Partiledaren Jimmie Åkesson talar om att stärka ”hemkänslan”. Vid sidan av ”islamisering” och utomeuropeisk invandring pekas ”globalister” och vänsterliberala medier ut som hot av ledande partiföreträdare. Retoriken är nostalgisk och klassiskt populistisk.

Sverigedemokraterna framställer sig som de enda företrädarna för folkviljan mot en elit som förrått det svenska folket. Partitoppar har genom åren ofta lyft fram Ungern som ett föregångsland. Det nationalkonservativa partiet Fidesz har under ledning av premiärminister Viktor Orbán helt tagit över ungersk politik och har förändrat samhället i grunden. 

Sverigedemokraternas väljare upplever oftare att vissa uppfattningar eller åsikter är tabubelagda och inte får yttras i offentligheten.

 

Sverigedemokraterna har under alla år hållit fast vid sin nationalistiska vision för Sverige och har sakta men säkert vunnit ökat stöd för sina idéer. Partiets vision innebär en radikal brytning med det mångkulturella projekt som det funnits en samsyn kring i Sverige under de senaste decennierna. 

Sverigedemokraterna beskrivs ofta som populister och beteckningen används ibland lite slarvigt som en beskrivning av partiets politik. Men populism är knappast en ideologi, snarare en beprövad politisk strategi för att vinna stöd i väljarkåren. Och Sverigedemokraterna är självklart inte ensamma om att nyttja den formeln, som väl är lika gammal som politiken själv. Däremot är SD just nu det mest framgångsrika partiet med en populistisk strategi på den svenska väljararenan. 

Vad ligger bakom Sverigedemokraternas exempellösa framgång? 

Partiet har fångat upp och mobiliserat den invandringskritiska opinion som länge har funnits i Sverige. Under många år var Sverigedemokraterna det enda parti som förespråkade kraftigt minskad invandring. Och när flyktinginvandringen till Sverige ökade under 2014 och 2015 och tog över den politiska debatten var övriga partier sena att reagera, samtidigt som deras trovärdighet i frågan var låg. 

Intressant nog har förtroendet för både Socialdemokraternas och Moderaternas invandringspolitik fortsatt att försvagas även efter att båda partier har lagt om sin politik i grunden. En påminnelse om att det tar lång tid, många år, att bygga upp ett starkt förtroende bland breda väljargrupper. 

Att missnöje med invandringspolitiken är en viktig faktor bakom Sverigedemokraternas ökade väljarstöd är vid det här laget väl känt. Men det finns fler förklaringar bakom partiets framgång och dessa förtjänar att uppmärksammas mer. 

För att få djupare förståelse för vad som ligger bakom Sverigedemokraternas framväxt som ett alternativ för breda väljargrupper har Ipsos ställt nya frågor om väljarnas syn på politiken och samhällsdebatten i Sverige. Analysen visar att många svenska väljare upplever en enorm distans till den politiska makten. En spridd uppfattning är att de politiska makthavarna varken förstår eller bryr sig om ens situation och bekymmer. Att viktiga samhällsproblem inte får uppmärksamhet och att vissa åsikter inte får yttras i offentligheten. Och analysen visar att dessa åsikter är betydligt vanligare bland Sverigedemokraternas väljare. 

91 procent av SD-väljare instämmer helt eller delvis i påståendet ”de som styr och ställer i samhället bestämmer utan att veta eller bry sig om vad vanligt folk tycker”. Andelen som instämmer bland alliansväljare är 70 procent och bland rödgröna väljare 65 procent.  

95 procent av Sverigedemokraternas väljare instämmer i påståendet ”politikerna har förlorat kontakten med dem de regerar och styr över”. Bland både allians- och rödgröna väljare är andelen 70 procent. 

Nästan samtliga, 97 procent, av SD-väljarna instämmer i påståendet ”det finns många viktiga problem i Sverige som partier och politiker inte bryr sig om”. Andelarna bland allians- och rödgröna väljare är 72 respektive 68 procent. 

Sverigedemokraternas väljare upplever oftare att vissa uppfattningar eller åsikter är tabubelagda och inte får yttras i offentligheten. 92 procent håller med om påståendet ”det svenska samtalsklimatet tillåter inte att avvikande idéer och obekväma sanningar framförs”. Bland allians- och rödgröna väljare är andelarna 69 och 56 procent. 

SD:s väljare vill ha nya politiker som kan ändra på status quo och röra om i grytan. 94 procent instämmer i påståendet ”Sverige är i stort behov av politiker som förmår att skaka om etablissemanget och utmana existerande parti- och maktstrukturer”. Bland alliansväljare är andelen 64 procent och bland rödgröna 59 procent. 

Även kollegorna på Sifo har helt nyligen presenterat resultat som ger ny kunskap om vad som ligger bakom Sverigedemokraternas allt starkare väljarstöd. Sifo har undersökt i vilken utsträckning svenskar känner sig väl representerade eller ignorerade av landets beslutsfattare, om man anser att man får valuta för de skatter man betalar och huruvida politiker och medier respekterar ens livsval och livssituation. Valet av frågor och perspektiv har inspirerats av den amerikanska statsvetaren Katherin Cramers väljarstudier i den amerikanska Mellanvästern. Några resultat: 

23 procent av Sverigedemokraternas väljarna tycker att politiker respekterar det sätt de valt att leva. Motsvarande siffra bland alliansväljare och rödgröna väljare är 60 respektive 63 procent.

26 procent av SD-väljarna tycker att media beskriver deras livssituation på ett korrekt sätt. Bland alliansväljare och rödgröna väljare är andelen 53 och 56 procent.

82 procent av SD:s väljare anser att de får lite valuta för de skatter de betalar. Motsvarande andel bland alliansväljare är 45 procent, bland rödgröna väljare 18 procent. 

Sverigedemokraterna i regeringsställning skulle på en rad politikområden innebära en radikal kursomläggning mot ett ganska annorlunda svenskt samhälle

Att Sverigedemokraternas väljare skiljer ut sig så tydligt i uppfattning, både när det handlar om att bli respekterad och sedd av samhällets elit, och när det gäller att få nytta och värde för den skatt man betalar är slående. Invandringen och dess kostnader blir en symbol för att samhällets resurser riktas till andra än en själv. Resultaten, både de från Ipsos och Sifo, kan tolkas som ett underbetyg till medier och etablerade partier i Sverige. Resultaten synliggör den växande opinion som många har missat, men som Sverigedemokraterna har lyssnat till och kommit att representera.

I Sverige, liksom i andra länder som under senare år upplevt omvälvande politiska förändringar, är växande välståndsklyftor mellan olika regioner en viktig förklaringsfaktor. Tidigare gav nationella nyckeltal som BNP-tillväxt och nivå på arbetslöshet gott underlag för att förstå den politiska utvecklingen i landet. Men när de regionala klyftorna blir allt djupare räcker de nationella genomsnitten inte längre till. Och klyftorna får politiska konsekvenser. 

Den svenske ekonomen Kjell A. Nordström skapade rubriker när han spådde en fortsatt kraftig urbaniseringstrend och en ekonomisk utarmning av delar av den svenska landsbygden. Skräpytor kallade han de områden i Sverige som står inför en fördjupad ekonomisk och social försvagning. Nordström fick förstås en massa skäll för sitt brutala uttalande. Men det innehåller korn av sanning. Från gamla svenska bruksorter som Hofors, Norberg och Kopparberg flyttar friska och välutbildade människor som är attraktiva på arbetsmarknaden. De flyttar till jobben. 

Samtidigt går en liten flyttström åt andra hållet. De tomma lägenheterna och de låga bostadspriserna lockar människor med få jobbmeriter, med svag ekonomi och bräcklig hälsa. Och de hyrs ut som bostäder åt nyanlända flyktingar.  

Mindre orter som Kopparberg och Norberg hamnar i en negativ spiral. Framtidstron minskar i takt med att den lokala servicen stänger ner. Sverige delas ekonomiskt och socialt, men också politiskt. 

Siffror från Göteborgs universitet visar att svenskar som bor på landsbygden oftare anser att Sverige utvecklas åt fel håll, de har lägre förtroende för både regering, riksdag och de politiska partierna och de är mindre nöjda med hur demokratin fungerar i Sverige. 

Sverigedemokraterna har regelmässigt avfärdats som populister och debatten har många gånger handlat om hur övriga partier bör ”hantera” partiet. Om det ena eller det andra utspelet skulle kunna gynna Sverigedemokraterna i opinionen. Sverigedemokraterna har beskrivits som ett slags fenomen, som en anomali eller som en övergående kris i svensk politik. Och partiets potential har således ständigt underskattats. 

Men samstämmiga mätningar visar att Sverigedemokraterna vinner ökat stöd för sin politik. Allt fler accepterar och uppskattar Sverigedemokraternas politiska lösningar och partiets nationalistiska vision för Sverige. Den insikten har fortfarande svårt att accepteras och tränga igenom. 

Frågan är i vilken utsträckning Sverigedemokraterna kommer få möjlighet att omsätta sitt politiska program i verklig maktutövning. Sverigedemokraterna i regeringsställning skulle på en rad politikområden innebära en radikal kursomläggning mot ett ganska annorlunda svenskt samhälle. 

David Ahlin är opinionschef på Ipsos. Han kommer att skriva gästkrönikor i DN under valåret

Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.