Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Politik

David Ahlin: Tunga faktorer som talar emot de nystartade partierna

David Ahlin.
David Ahlin.

Flera nystartade partier försöker ta plats i riksdagen i höst. Hur stort är stödet? Har de någon chans? 

VAL 2018

Alternativ för Sverige: Så stort stöd får nya partiet. Metros löpsedel häromveckan väckte min nyfikenhet. Har jag helt missat något tänkte jag och letade upp en tidning. 

Enligt Metro får det nystartade partiet Alternativ för Sverige ”nästan två procent” i den senaste väljarbarometern från Yougov. Ingenstans i artikeln framgår vad stödet egentligen skattas till.  

”De är inte uppe i två procent. Men de är ganska nära” säger Lars Gylling vid Yougov i artikeln. 

Stödet för övriga små partier skattas enligt samma mätning enligt följande: KD 3,6 procent, Fi 2,5 procent, MP 4,0 procent och L 4,7 procent. Det vill säga ungefär i linje med vad övriga väljarbarometrar brukar visa. 

Men Alternativ för Sverige ”nära två procent”, det vore något nytt. Två procent motsvarar i höst omkring 130.000 röster om vi räknar med ett för Sverige normalt valdeltagande. 

Flera nystartade partier försöker ta plats i riksdagen i höst. Hur stort är stödet? Har de någon chans? 

Jag har tittat närmare på vad DN/Ipsos egna mätningar visar, och för att få större bas så har vi slagit ihop de tre senaste månadsmätningarna. Under januari, februari och mars har totalt cirka 4.300 röstberättigade uppgett partisympati. Ytterligare drygt 800 av de tillfrågade är fortfarande osäkra och kan eller vill inte uppge vilket parti de skulle rösta på vid val i dag. 

Under det första kvartalet nämner fem respondenter Alternativ för Sverige. Samtliga svar lämnades under mars i samband med att partiet lanserades och fick en del medieuppmärksamhet. I januari och februari nämner ingen partiet. 

Under samma period, januari till mars, nämner sju respondenter Landsbygdspartiet, åtta respondenter Medborgerlig samling och 12 respondenter Piratpartiet. 10 svar motsvarar här ett stöd om ungefär 0,2 procent. 

I mars var stödet för samtliga övriga partier 1,1 procent. I DN/Ipsos mätningar under det senaste året har övriga partiet totalt sett haft ett stöd strax över eller strax under en procent. 

Andra institut som använder slumpmässigt urval skattar stödet för övriga partier under mars på följande sätt: Sifo 1,3 procent, Demoskop 1,1 procent och Novus 3,0 procent (inklusive Fi). 

Kan det vara så att nya partier missgynnas av vårt sätt att mäta? 

I telefonintervjuerna läses inga partinamn upp. Intervjuarna ställer frågan ”Om det var val till riksdagen i dag, vilket parti skulle du då rösta på?”. Om respondenten inte uppger ett parti får de följdfrågan: ”Men vilket parti lutar det mest mot för dig?”. I redovisningen slås dessa två frågor samman. 

I de digitala intervjuerna visas en lista med riksdagspartierna samt Feministiskt initiativ. Därefter kommer alternativet ”Annat parti, nämligen: ...” där respondenten kan skriva in ett annat partinamn. Här påminner vi alltså om de partier som är representerade i riksdagen eller i Europaparlamentet, vilket kan innebära en viss annonseringseffekt, men vi erbjuder samtidigt möjlighet att svara annat parti. 

Det vore dumt att helt avfärda möjligheterna för nystartade partier som Alternativ för Sverige och Medborgerlig samling att klara riksdagsspärren. Se på Feministiskt initiativ som 2014 överraskade med 5,3 procent i Europavalet och 3,1 procent i riksdagsvalet. 

Men ett antal tunga faktorer talar ändå emot. Endast fem månader återstår till valdagen. Tiden börjar bli knapp. Varken Alternativ för Sverige eller Medborgerlig samling har ledande företrädare som är särskilt kända bland bredare väljargrupper och konkurrensen om uppmärksamheten är stenhård med åtta riksdagspartier plus Fi. Det är heller inte uppenbart hur just dessa två uppstickarpartier på avgörande sätt skiljer sig från partier som redan är etablerade i riksdagen. 

Enligt SCB får ca 7.270.000 svenska medborgare boende i Sverige rösta i höstens val, 100.000 fler än förra gången. Sedan tillkommer utlandsrösterna. Fyra procent av rösterna i riksdagsvalet, med ett för Sverige normalt valdeltagande, innebär i runda slängar en kvarts miljon röster. 

Som sagt, onödigt att avfärda de nya partiernas chanser. Överraskningar har hänt förut. Men möjligheterna bör bedömas som små. 

Till sist ett lästips till medier som publicerar väljarbarometrar. Forskaren Richard Öhrvall skrev nyligen ett inlägg på bloggen Politologerna med fyra förslag för hur rapporteringen kring väljarbarometrar och andra politiska undersökningar skulle kunna förbättras. 

Förslagen i korthet: Berätta att skattningarna är förknippade med osäkerhet, dra inte stora växlar på små förändringar som ofta beror på slumpen, flytta fokus från kortsiktiga till långsiktiga förändringar och redovisa mer utförligt information om metod och felkällor. Låt mig lägga till ett femte råd: om undersökningen visar ett sensationellt resultat som inte synts i någon annan undersökning, ta det lite lugnt med löpsedlarna. 

David Ahlin är opinionschef på Ipsos. Han kommer att skriva gästkrönikor i DN under valåret.

Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.