Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-02-22 09:58

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/politik/demokratin-i-europa-blir-tyngdpunkt-for-regeringens-bistand/

Politik

Demokratin i Europa blir tyngdpunkt för regeringens bistånd

Biståndsminister Peter Eriksson (MP). Foto: Adam Daver

Regeringen vill lägga ett kraftfullt fokus på demokratifrågorna i Östeuropa. 

– Demokratin i Europa är en ödesfråga, säger biståndsminister Peter Eriksson (MP).

Sanna Torén Björling
Rätta artikel

Europeiska unionen har tappat intresset för länderna i Östeuropa under de senaste åren, menar Peter Eriksson, nytillträdd minister för internationellt utvecklingssamarbete. Svensk biståndspolitik ska nu bidra till att ändra på det.

– Demokratin är på tillbakagång världen över: vi ser att fler människor tvivlar på att demokrati fungerar, fler har tappat förtroende för den. Yttrandefriheten går bakåt och en allt större andel av världens befolkning som lever i vad man kan kalla auktoritära länder. Mediernas frihet och oberoende backar, säger han.

Varför har EU försummat öst, tror du?

– Sedan finanskrisen har Europa blivit mera inåtvänt. Vi har haft egna problem, med ekonomin, med Brexit. Men vi har en akut konflikt i Europa, som handlar om vilket samhällssystem vi ska ha.

Han räknar upp länder som Ukraina, Moldavien, Georgien, Armenien och Azerbajdzjan, han nämner Balkan. Flertalet av dessa länder besökte han som EU-parlamentariker, då han var parlamentsrepresentant för flera partnerskapsländer.

Foto: Adam Daver

Peter Eriksson (MP) har tagit över partikamraten och nuvarande klimat- och miljöministern Isabella Lövins rum på UD. Han har behållit konsten och kristallkronan, men kompletterat oljemålningarna på väggarna med en stor världskarta. Den ställer han sig vid under intervjun, och pekar likt en lärare på olika regioner: Östeuropa. Mellanöstern. Afrika, Kina, Myanmar.

Han säger att uppdraget känns som att komma hem, och att han en gång gav sig in i politiken just på grund av de internationella frågorna.

I januariavtalet mellan regeringspartierna och Centerpartiet och Liberalerna berörs biståndspolitiken bara kortfattat. Biståndsnivån på en procent av BNI behålls under mandatperioden. Därutöver läggs en större tyngdpunkt på demokratifrågorna, och biståndet ska ”fokuseras”, som det heter.

Det är en ganska luddig formulering?

– Ja, det är det, men för mig handlar den nu om demokratin. Om vår samhällsmodell ska fortsätta att vinna utrymme i världen, eller om den är på tillbakagång, det är en ödesfråga. 

Vad betyder ett sådant fokus, konkret? 

– Man kan jobba på många sätt. Om man har ett fokus på demokrati så kan man arbeta med saker som vi gör redan i dag, som yttrandefrihetsfrågor. Det handlar om att stödja oberoende medier och organisationer som arbetar för mänskliga rättigheter, men också om att bygga en rättsstat. Att minska korruptionen och en fungerande rättsstat som folk kan känna tilltro till, att det är något som fungerar, det tror jag är oerhört centralt. 

Några belopp finns ännu inte.

Ministerns oro handlar också om Ryssland, och de destabiliserande aktiviteter som sker från ryskt håll, och riktas mot andra länder.

Demokratin i Europa har inte bara en öst-västlig dimension, det handlar även om vad som sker på internet, där trollfabriker får dominera och sanningen har svårt att hävda sig.

Därför initierar Peter Eriksson på UD nu ett fördjupat arbete med hur falska verklighetsbilder kan motas, och hur det internationella utvecklingssamarbetet, som biståndet egentligen kallas, kan användas för att förbättra klimatet på nätet.

– Om man inte har medier som ger en rimlig verklighetsbild, då spelar det nästan ingen roll vad man gör i övrigt. Det blir svårt att ha en fungerande demokrati i sådana länder.

Andra områden som Peter Eriksson vill prioritera är klimat, biologisk mångfald och kvinnors och flickors rättigheter. Den feministiska utrikespolitik som lanserades under förra mandatperioden fortsätter, och finansieras i hög grad genom biståndet.

– Svensk utrikespolitik har förändrat spelplanen. Det har spelat roll att vi har stått upp inte minst i förhållande till USA, och på ett tufft sätt vågat driva frågor om flickors och kvinnors sexuella rättigheter. Det har påverkat andra länder.

Vad kommer regeringen att lägga mindre resurser på?

– Om vi lägger mer resurser på den östra delen av Europa betyder inte det att vi överger andra. Vi måste fortsätta att satsa resurser på att minska fattigdomen i södra Afrika och i Centralafrika.

Ser man till det stora perspektivet lever färre människor i extrem fattigdom i dag, säger han.

 Fattigdom och förtryck är grunden i svenskt bistånd. Men demokratifrågan handlar om både delarna – kan man få en utveckling som stärker demokratin och rättsstaten, då ökar möjligheterna att minska fattigdomen, och det underlättar för oss att ge ett bra stöd.

Man ska komma ihåg, säger han, att mycket av Sveriges stöd går till länder som inte är särskilt demokratiska. Även om det är förknippat med svårigheter att ge bidrag till länder som inte fungerar är det nödvändigt, och svenskt bistånd blivit betydligt bättre på att hitta rätt, menar han.

Ingenting av den inriktning som regeringen nu tar fram har ventilerats med samarbetspartierna C och L. Med dem pågår diskussionerna om hur arbetet i kärnfrågorna i januariöverenskommelsen, som skatter, praktiskt ska gå till. Biståndet har inte samma vikt i avtalet, enligt Eriksson.

– Det är fantastiskt att faktiskt kunna göra skillnad på riktigt. Det är en skillnad mot att vara bostadsminister: då hade jag en titel, men i stor utsträckning var det andra som hade befogenheterna. Det här är tydligare ett ansvarsområde, där vi som jobbar med det här kan göra skillnad.