Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Politik

”Det är viktigt att inte rusa fram”

Foto: Claudio Bresciani / Scanpix
På torsdag kan Sveriges EU-kommissionär Cecilia Malmström bocka av ett år på tjänsten i Bryssel. Ett år som i många stycken kommit att handla om hur Europa ska kunna förhindra terrorism och attentat. I morgon tisdag klockan 11 chattar hon med DN.se-läsarna.

I onsdags lade Cecilia Malmström fram ett förslag om hur man ska förhindra att terrorister och grova brottslingar ska kunna röra sig över gränserna, ett förslag som antagits av kommissionen och som ska presenteras för medlemsländerna i Europaparlamentet om ett par veckor. Men också frågan om hur man ska kunna stoppa bomber från att skickas med bagage är något som ligger på Malmströms bord. En aktuell fråga även den med tanke på de två bomber som var på väg till Chicago i höstas men som kunde stoppas i Dubai och Storbritannien.

När det gäller just terrorfrågor tror Cecilia Malmström att EU kan göra en hel del, bland annat genom att tillhandahålla analyser som visar vilka flygplatser som har en låg säkerhetsnivå. Hon har också lagt ett förslag om gemensamma EU-regler för att stoppa hemmagjorda bomber och krav på minskade halter av vissa farliga substanser som kan användas för att bygga sådana.

Vilka är de största hindren för att stoppa terrorismen vid våra gränser?
– Det största hindret, och det som många länder tar upp när frågan diskuteras, är nog att det är för dåligt samarbete mellan säkerhetstjänsterna i Europa och dessa är lite för dåliga på att dela med sig av information. Men där kan kommissionen bara vädja till de enskilda staterna och försöka underlätta för medlemsländerna på olika sätt.

– Tyvärr är sanningen den att om någon verkligen vill ta sig in i Europa så finns det vägar att göra det. Man kan inte helt och fullt skydda sig men vi måste göra vårt bästa för att göra det och vi försöker minimera möjligheterna för att det ska inträffa.

När det gäller kontrollen på flygplatserna vill Cecilia Malmström i sitt förslag att de 27 medlemsstaterna inför ett gemensamt system för registrering av passagerare och att dessa listor ska kunna göras tillgängliga för polisen.

– Där ska den nationella polisen kunna få ta del av data, under vissa strikta regler, för att bekämpa terrorism och grov brottslighet, säger hon. På sin blogg utvecklar hon vilka uppgifter det handlar om:

”Reglerna för vem som får behandla informationen och under vilka förutsättningar det får ske är också mycket restriktiva. Uppgifterna som ska sparas är sådana som redan i dag sparas av flygbolagen för kommersiella syften, som datum, resrutt, biljett- och bagageinformation, kontaktuppgifter, sittplats och resebyrå. Det framgår dessutom mycket tydligt i förslaget att känslig information som kan avslöja etnisk tillhörighet, politisk eller religiös åskådning, hälsotillstånd, etcetera aldrig får sparas eller användas.”

– Vi håller också på att titta på hur man ska kunna bli bättre på att spåra finansiering av terrorism. Där har vi ett avtal med USA och håller på att ta fram förslag på hur man på europeisk nivå kan ta fram ett sådant samarbete. Här måste det finnas ett regelverk som skyddar medborgaren för missbruk och ser till att det finns grundläggande integritets- och dataregler.

Måste vi låta oss bli allt mer registrerade och övervakade för att få en säkrare värld att leva i? Är en ökad registrering priset vi måste betala?

– I viss utsträckning har vi ju alla sett hur vi under de senaste tio–femton åren utsätts för kameror och register, och det är en olycklig men till viss del nödvändig utveckling. Men man måste alltid väga detta mot nyttan av det.

Cecilia Malmström säger att hon själv inte i första hand tror på att bygga upp nya system utan att använde dem som redan finns. Men hon trycker på att all övervakning måste ha tydliga regler som gör att invånarna kan känna sig säkra både på att övervakningen fyller en funktion och att den inte kränker dem. Här har kommissionen en viktig uppgift menar hon.

Hur skulle ett terrordåd som det som drabbade Stockholm i vinter kunna förebyggas och stoppas? Ett dåd som genomförs av en person som redan befinner sig inne i landet?

– Det vi kan jobba med på europeisk nivå är det förebyggande arbetet och här försöker vi att ta fram nätverk för att jobba mot radikalisering. Det finns ju många människor som arbetar med sådana frågor lokalt och nationellt, som jobbar med att försöka identifiera personer som löper risk att radikaliseras eller dras till våldsam extremism. Det kan vara socialarbetare, akademiker, lärare eller religiösa ledare. Att skapa möjligheter för dessa personer att träffas och dela med sig av sina erfarenheter, där kommer vi i kommissionen in.

– Det är också viktigt att inte föreslå en massa panikåtgärder när något sådant inträffar. Då riskerar man att orsaka fruktansvärda ingrepp i integriteten.

Cecilia Malmström vill skapa en plattform för forskare och experter att regelbundet kunna träffas i Bryssel för att på så sätt utbyta erfarenheter. Dessutom planeras två konferenser, en för experter kommande möte i höst och en för ministrarna i vår.

På torsdag har du suttit ett år som kommissionär. Hur skulle du vilja summera det år som gått?
– Det har varit väldigt intensivt med otroligt många förslag – och svårt. Jag ansvarar ju för så många känsliga och svåra frågor, migration, asyl och säkerhet. Samtidigt är jag tacksam att jobba med frågor som människor verkligen bryr sig om och som man ser som väsentliga frågor för EU. Men det kräver verkligen att man försöker hålla huvudet kallt varje dag. Man får aldrig glömma att det alltid handlar om människor i slutändan.

Vad skulle du säga förenar de 27 länderna när det gäller terrorismen?

– Att alla har insett att det här hotet, tyvärr, finns här. Att nästan alla medlemsländer har skruvat upp varningsnivån under hösten och sett att det finns tecken på att det kan komma attacker också här i Europa.

– Alla har insett att hotet finns här och att ingen är riktigt skyddad. Det förenar oss eftersom vi måste hjälpas åt. Terrorister kan ju utbildas i ett land och bo i fyra andra för att planera attentatet i ett femte. Då måste vi samarbeta. Vi måste skydda våra medborgare och vi måste göra detta på ett sätt som är förenligt med europeiska värderingar och lagar.

Och vilka är svårigheterna med att ha så många länder inblandade?
– Eftersom vi har olika traditioner och erfarenheter så måste vi förstå varifrån alla kommer innan man lägger ett förslag. Återigen, det är viktigt att inte rusa fram utan att det måste ges tid att hinna diskutera i nationella parlament och riksdagar och i Europaparlamentet. Då tar det lite tid men det får det göra.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.