Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Politik

Dragkamp om LSS inom alliansen

Foto: Linda Forsell

Frågan om LSS skär tvärs igenom de politiska blocken.

Det visar en enkät som DN har gjort.

Inom alliansen pågår det en dragkamp om att hitta en gemensam linje.

– Här måste Moderaterna vika sig, säger en borgerlig källa.

Både i civilsamhället och i partipolitiken pågår en het debatt om lagen LSS och rätten till personlig assistans. Många funktionshindrade har upplevt stora problem när de blivit av med sitt stöd efter att Försäkringskassan skärpt sina bedömningar. 

KD, L, C, V och SD drar redan nu slutsatsen att lagen om LSS behöver ändras på flera sätt efter de senaste årens inskränkningar av rätten till personlig assistans. Det visar en DN-enkät. Moderaterna och Socialdemokraterna vill avvakta tills läget har klarnat.

Även inom alliansen finns det tydliga skillnader i LSS-frågan. Borgerliga företrädare vittnar om hur skiljelinjerna i dagens debatt är de samma som under alliansens år i regeringsställning. Även då var det KD och L som månade om lagen. Då som nu lägger Moderaterna mer vikt vid statsfinanserna och det är skälet till att det inte skapas något starkare tryck i riksdagen mot regeringens politik.

– De har en tradition av att värna det som sägs från finansdepartementet, säger en borgerlig källa.

En annan allianskälla säger att det är tydligt att det är tre mot en i samtalen som pågår om en gemensam allianslinje i LSS-frågan.

– Här måste Moderaterna vika sig, säger källan.

DN erfar att Liberalerna är hårda i sitt krav på att LSS ska återupprättas till hur det såg ut innan regeringen gav försäkringskassan i uppdrag att spara pengar. Det vill säga innan de tre vägledande domarna kom (se faktaruta). Samtidigt ser partiet ljust på möjligheten att få till en gemensam allianslinje. 

Kristdemokraten Emma Henriksson, ordförande i riksdagens socialutskott, hör också till dem som driver LSS-frågan hårt. Hon anser att arbetet med lagändringar för att ge fler möjlighet till personlig assistans redan borde ha påbörjats.

- Det har varit akut länge och något måste göras omedelbart. Vi måste återställa till hur det var före 2015. Det finns redan underlag från Försäkringskassan om att det har blivit allvarliga effekter som det går att agera på.

Emma Henriksson anser dessutom att man borde försöka göra något temporärt, innan ny lagstiftning är på plats. En sak som har diskuterats är att skjuta på de prövningar som Försäkringskassan gör vartannat år av brukarnas behov av assistans. Frågan var upp till diskussion när statssekreteraren på socialdepartementet Madeleine Harby Samuelsson besökte socialutskottet på torsdagen.

- Kan vi åtminstone sätta stopp för tvåårsprövningarna så skulle mycket vara vunnet, säger Emma Henriksson.

Camilla Waltersson Grönvall är Moderaternas talesperson i frågan. Hon betonar att Moderaterna ser LSS som viktig men menar att de stigande kostnaderna är ett stort bekymmer. 

– Jag tror att alla partier bör vara orolig för kostnadsutvecklingen. Det är viktigt att vi värnar en långsiktig legitimitet så att de här insatserna går till de människor som verkligen behöver dem.

L och KD anser att brådskan är akut. Moderaterna däremot vill inte föregripa de utredningar som regeringen har satt igång. Camilla Waltersson Grönvall utesluter inte att partiet kan komma att stödja det första förslag till lagändringar som ansvariga ministern Åsa Regnér har utlovat före jul. Moderaterna vill dock invänta den stora LSS-utredningen som blir klar om ett år innan man gör ytterligare ingrepp i lagstiftningen.

– Så är det. Det är viktigt att den utredningen får arbeta, säger Camilla Waltersson Grönvall.

Hon vill inte kommentera hur förhandlingarna förs om en eventuell gemensam allianslinje.

– Den diskussionen för vi mellan oss fyra.

Socialdemokraterna betonar liksom Moderaterna vikten av de utredningar av LSS-lagen som görs. Anna-Lena Sörenson (S) är vice ordförande i socialutskottet.

– Med den samhällsutveckling vi har haft under drygt 20 år så har saker förändrats - den demografiska utvecklingen, den tekniska utvecklingen och kanske även våra värderingar kring vad som är grundläggande och omfattande behov och att leva som andra. Där måste man titta på lagstiftningen för att kunna revidera. 

Läs mer: ”Jag är rädd för att jag inte orka med till slut”

Detta har hänt

LSS står för lagen om stöd och service. Lagen stiftades 1994 och ger funktionshindrade rätt till personlig assistans så att man i möjligaste mån kan leva sitt liv som alla andra.

På senare år har Högsta förvaltningsdomstolen skärpt sin tolkning av LSS. Det har lett till att Försäkringskassan bedömer brukarnas behov strängare, med följden att många har förlorat sina assistenter.

Kostnaden för LSS har stigit brant och beräknas fortsätta göra det framöver. Finansdepartementet beräknar årskostnaden för staten till 27 miljarder kronor år 2020. Inklusive kommunernas kostnader betyder det att notan hamnar över 30 miljarder.

Regeringen gav 2016 Försäkringskassan i uppdrag att bryta kostnadsutvecklingen. Efter kritik ändrades uppdraget till att utvecklingen ska analyseras. Resultatet väntas i december

En stor LSS-utredning har tillsatts men blir inte klar förrän nästa höst. Redan före jul ska dock ansvariga ministern Åsa Regnér (S) komma med ett förslag om lagändringar för att stoppa konsekvenserna av Högsta förvaltningsdomstolens senaste dom.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.