Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-06-15 23:40

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/politik/eu-star-infor-avgorande-i-klimatfragan/

Politik

EU står inför avgörande i klimatfrågan

Foto: Fredrik Sandberg/TT

De närmaste åren avgörs om världen kan undvika de värsta klimatkatastroferna. Ett tungt ansvar vilar därför på de EU-parlamentariker som väljs in i årets val. Unionen har verktygen men ännu är det långt kvar till Parisavtalets mål.

– EU måste höja sina ambitioner, säger klimatforskaren Roger Hildingsson.

EU-valet 2019

Det var ett klubbslag som väckte hopp.

Världens blickar var riktade mot en 69-årig fransk diplomat vid namn Laurent Fabius. Med sitt fasta grepp om ordförandeklubban hade han lyckats med något som många ansåg omöjligt. När han slog den i bordet den där kvällen i Paris i december 2015 hade 196 länder enats om att hålla den globala uppvärmningen till under 2 grader.

Kanske kunde man till och med få kurvan att stanna på 1,5 grader.

Nu har drygt tre år gått sedan Parisavtalet förhandlades fram och lägets allvar har inskärpts ytterligare. Bistra forskarrapporter talar om utsläppskurvor som går åt fel håll och klimateffekter som redan förändrar planeten. Torka, bränder och översvämningar är järtecken om en framtid där stora områden blivit obeboeliga.

Inte bara initierade forskare och dedikerade aktivister är engagerade. Även de svenska väljarna har dragit slutsatsen att här finns en av politikens viktigaste uppgifter. Ja, till och med den allra viktigaste, enligt en undersökning från DN/Ipsos inför årets EU-val. 

Världen har enligt forskarna ungefär tio år på sig att åstadkomma den vändning som krävs för att leva upp till Parisavtalet. De politiker som väljs in nu i maj kommer att sitta i EU-parlamentet under halva den tiden. Europas möjlighet att ge ett tillräckligt bidrag till klimatomställningen hänger i stor utsträckning på dem. Det är de som, tillsammans med ministerrådet, kommer att fastställa de mål som EU ska sträva emot. Det är de som måste stifta de lagar och klubba de budgetar som ger möjlighet att nå målen.

Två av dem, med delvis olika svar på utmaningarna, är toppkandidaterna Alice Bah Kuhnke (MP) och Tomas Tobé (M).

– Det svåraste är det mest avgörande: att vi sätter mål som tvingar länderna att sänka utsläppen så mycket som vetenskapen kräver, så att vi lever upp till Parisavtalet, säger Alice Bah Kuhnke.

– Det är en utmaning för Europa att visa att vi är ett föredöme i världen med både tillväxt och minskad påverkan på klimatet. Därför är det så viktigt att göra rätt vägval nu. Att stänga ner kärnkraften håller inte, säger Tomas Tobé.

Läs mer: Klimatet viktigast i EU-valet enligt väljarna 

Utmaningen må vara gigantisk men parlamentarikerna har också ett kraftfullt maskineri i sin hand. EU kan verkligen göra skillnad, menar Åsa Persson, forskningschef på Stockholm Environment Institute (SEI).

– EU har en stor klimatpolitisk verktygslåda. Det handlar dels om målen som man sätter för utsläpp och energianvändning. EU kan också driva på teknikutvecklingen med en mängd styrmedel, som till exempel klimatprestanda för bilar. Det regionala stödet från strukturfonderna kan också användas i klimatarbetet. EU kommer dessutom att satsa mer än någonsin på klimatforskning, säger Åsa Persson.

Nya klimatmål blir en av de stora frågorna under kommande mandatperiod. Det nuvarande målet för utsläppsminskningar till 2030 är 40 procent jämfört med 1990. EU förväntas lova ännu mer när Paris-avtalet träder i kraft nästa år.

Statsvetaren Roger Hildingsson forskar om klimatpolitik på Lunds universitet.

– EU ligger hyfsat väl i linje för att klara 2030-målet men det är otillräckligt för att leva upp till Parisavtalet. För att klara det måste alla länder öka sina ambitioner. Beslutet som kommer efter valet om nya mål blir viktigt, också för att det ger möjlighet till ett omtag kring klimatpolitiken och vad man ska prioritera, säger han.

Två förslag ligger på bordet: dels att utsläppsmålet för 2030 ska skärpas till 55 procent, dels att EU ska vara klimatneutralt till år 2050.

Moderaternas Tomas Tobé är positiv till att ambitionerna höjs.

– Vi moderater ser gärna att vi skärper målen för 2030 men vi har inte slagit fast någon exakt nivå. Ett mål för 2050 om nollutsläpp vore positivt. Men det är viktigt att målen är realistiska och det kräver mer fossifri elproduktion, säger han.

Alice Bah Kuhnke, MP. Foto: Hossein Salmanzadeh/TT

MP-kandidaten Alice Bah Kuhnkes målsättningar kräver än mer drastiska åtgärder.

– Jag kommer att arbeta för att EU gör det som vetenskapen kräver. Det betyder att vi minskar våra utsläpp med 70 procent till 2030 så att vi håller oss inom Paris-avtalets tvågradersmål. Till år 2050 anser vi att EU måste ha nått minusutsläpp, säger hon.

Ett av EU:s viktigaste instrument i klimatpolitiken är handeln med utsläppsrätter. Den sätter en prislapp på utsläppen som ska stimulera industrin att investera i grön teknik. Systemet har haltat betänkligt, med en alltför generös tilldelning av utsläppsrätter. Under gångna mandatperioden har det stramats upp.

– Nu börjar systemet att bita, priset på utsläppsrätter går upp. Det är viktigt att koldioxidpriser ligger och gnager i botten men det räcker inte som incitament för de systemförändrande investeringar som krävs för att nå Parisavtalets mål. Då behövs ett stöd för omställning i industrin, liknande det som redan har riktats mot förnybar energi, säger klimatforskaren Roger Hildingsson.

Läs Fakta i frågan: Hur effektiv är EU:s klimatpolitik? 

Både Tomas Tobé och Alice Bah Kuhnke vill som EU-parlamentariker jobba vidare med ETS, som handeln med utsläppsrätter kallas. Moderaten Tobé vill inkludera sjöfarten och få med fler länder, exempelvis Kanada. MP:s Alice Bah Kuhnke vill dra åt svångremmen ännu hårdare på de företag som ingår i systemet.

– Där kommer vi att arbeta för ett prisgolv. Vi vill också att utsläppsrätterna ska bli färre, säger hon. 

Den helt avgörande faktorn i klimatomställning är att fossila bränslen som olja och kol ersätts med sådant som inte ger utsläpp av koldioxid. En av de verkligt stora utmaningarna är att hitta alternativ till de kolkraftverk som är vanliga i exempelvis Polen. EU sätter upp mål för hur stor andelen förnybart ska vara, men lägger sig i övrigt inte i vilka energikällor länderna satsar på.

Men i årets EU-valrörelse har både M och KD gjort kärnkraften till en av sina huvudfrågor. Ett EU-gemensamt system för godkännande av reaktorer är ett av förslagen. 

– Vi behöver skapa bättre villkor inte bara för förnybart utan också för kärnkraft för att göra EU mindre beroende av kolkraft och rysk gas. Därför behöver vi fördubbla forskningsbudgeten för kärnkraft och binda ihop energisystemen inom EU. Det är bättre att vi exporterar kärnkraftsel till Tyskland än att man bygger ledningar för gas från Ryssland, säger Tomas Tobé.

Läs DN:s guide: Det här är vad EU-valet handlar om 

Moderaterna har en uppförsbacke när de ska försöka få upp kärnkraften på EU-agendan. En välplacerad källa i Bryssel kallar detta för en ”icke-fråga”. En annan konstaterar att det inte finns några planer inom kommissionen på att föreslå stärkt stöd till kärnkraften.

Den moderata kärnkraftsoffensiven kommer också att möta motstånd från de gröna.

– Det är en fantasi att kärnkraften plötsligt skulle bli lönsam, men även om den fantasin skulle bli verklighet så skulle den minska utsläppen först om 20 till 30 år. Då är det för sent. Vi måste minska utsläppen nu, säger Alice Bah Kuhnke.

Transporter är en av de stora utsläppskällorna, som dessutom inte täcks av handeln med utsläppsrätter. Inför årets val vurmar många partier för tåg som en del av lösningen.

Klimatforskaren Roger Hildingsson tror att frågan väcks under kommande mandatperiod.

– Jag kan se det komma. Det skulle stämma väldigt väl med själva EU:s grundidé om fördjupad integration mellan Europas länder.