Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-10-16 05:07

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/politik/ewa-stenberg-darfor-har-partierna-sa-svart-att-enas-om-ny-skattereform/

Politik

Ewa Stenberg: Därför har partierna så svårt att enas om ny skattereform

Det var då. Finansminister Kjell-Olof Feldt (S) och statsminister Ingvar Carlsson (S) tillkännager att ”århundradets skattereform” är i hamn efter att ha gjort upp med Folkpartiet 1989. Foto: Lars Sjögren

Regeringspartierna, Centern och Liberalerna vill genomföra en stor skattereform. Men kraven är så motstridiga att den blir svår att förverkliga.

En reform som ökar de ekonomiska klyftorna ännu mer får S svårt att försvara. En reform som inte sänker skattetrycket klarar inte C och L.

Enligt Veckans Affärers årliga lista har Sverige 191 miljardärer. För tio år sedan fanns det bara 98 svenskar med tiosiffrig förmögenhet.

De 40 rikaste familjerna har i dag sex gånger så stor del av samhällets totala förmögenhet som de hade 1981, enligt en rapport från SNS Konjunkturråd 2018. 

Medan Sverige är ett av världens mest jämlika länder när det gäller inkomstfördelning, är rikedomarna ovanligt ojämlikt fördelade.

Det bekymrar allt fler på vänsterkanten och i fackföreningsrörelsen. Socialdemokraterna har som statsministerparti en chans att göra något åt saken.

När S och Folkpartiet (numera Liberalerna) gjorde upp om skatterna i början av 1990-talet satte de ödmjukt rubriken ”Århundradets skattereform”. Marginalskatterna sänktes, skattesystemet blev enklare och mer enhetligt. De många kryphålen som livnärde en kår av skatterådgivare begränsades.

Nu är det nytt århundrade och en ny flora av undantag och snåriga regler har växt fram, över 500 skatteförändringar har gjorts. Förmögenhets-, arvs- och gåvoskatten har till exempel försvunnit och fastighetsskatten begränsats till en avgift.

Enligt planerna ska MP, S, C och L försöka göra en reform för detta århundrade. Men det enda de lyckats med hittills är att göra skattesystemet ännu snårigare. Invånarna i en norrländsk bruksort får till exempel sänkt skatt, medan de som bor i en småländsk bruksort inte får det. 

Detta trots att en grundtanke för den planerade skattereformen är att förenkla genom att begränsa undantag.

Den som studerar målen för den nya skattereformen i Januariavtalet inser att det blir mycket svårt att komma överens.

LO och det socialdemokratiska partiet kan påpeka att ett av målen är att utjämna dagens ekonomiska klyftor och långsiktigt trygga välfärden. Men då kan de liberala partierna invända att sänkt skatt på jobb och företagande och att stärka Sveriges konkurrenskraft också är mål för reformen.

Liberalerna och Centern står längre till höger i den ekonomiska politiken än de gjorde på 80- och 90-talen. C-ledaren Annie Lööf har sagt att skattereformens syfte är att sänka det totala skattetrycket. På partistämman nästa vecka ska ett förslag från Centerns ungdomsförbund och studentförbund diskuteras, att arbeta för att avskaffa den statliga skatten helt. Det skulle uppmuntra högre utbildning och samtidigt öka inkomstklyftorna. Statsskatten tas bara ut på inkomster över cirka 41 000 kronor i månaden.

C och L vill sänka skatterna, S kämpar för mer skattepengar till välfärden. Det är svårt se att en skattereform kan födas ur det.