En utskrift från Dagens Nyheter, 2023-09-26 03:49
Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/politik/ewa-stenberg-en-svensk-hogervag-i-eu-valet/
Det blåste högervindar i det svenska EU-valet. De tre partierna till höger gick framåt, medan regeringspartierna backade.
Kanske drar ändå statsminister Stefan Löfven (S) en suck av lättnad – Liberalerna klarade med ett nödrop spärren, vilket minskar sannolikheten för en regeringskris.
Du vet väl att du kan skapa ett gratiskonto på DN? Som inloggad kan du ta del av flera smarta funktioner.
Det jublades på Moderaternas och Sverigedemokraternas valvakor när de preliminära valresultaten presenterades på söndagskvällen. Kristdemokraterna noterade också en framgång, men många var besvikna över att den inte blev större.
KD har legat över tio procent i opinionsmätningarna. Men den senaste veckans debatt om att den andre vice partiordföranden Lars Adaktusson röstat mot aborträtt i EU ser ut att ha skrämt bort en del väljare. Det blev istället Moderaterna som fick räkna hem en rejäl uppgång, långt större än i opinionsmätningarna.
De tre partierna till höger på den politiska skalan – M, KD och SD – har klarat sig bra. De hade förra valet tillsammans drygt 29 procent och fick sex mandat i EU-parlamentet. Nu får de, med rösterna från 5.983 distrikt av 6.305 räknade, 40,9 procent och nio mandat.
Lyfter vi blicken och ser ut i Europa blåser det gröna vindar. Det talas om en Gretaeffekt. Men som bekant blir man inte profet i sitt i eget land. Här förlorar Miljöpartiet två av sina fyra mandat, enligt Valmyndighetens preliminära beräkning.
Ändå har klimat och miljö varit väljarnas viktigaste fråga, följt av migration. KD, M och SD har försökt hitta en egen linje i klimatpolitiken genom att förespråka kärnkraft som en viktig del av lösningen på den globala uppvärmningen. Kärnkraft är en fråga som inte är aktuell inom EU, det är upp till varje medlemsland att själva välja energimix. Men de svenska partierna har inte låtit det hämma visionerna om att EU ska börja satsa mer på kärnkraft.
Centerpartiet, som också har högt förtroende i klimatpolitiken, gick starkt framåt. Men slår man ihop Sveriges två partier med grön partifärg är de bara marginellt större än 2014. Klimatfrågan avgjorde inte EU-valet i Sverige.
Migrationsfrågan är troligen en del i både SD:s och Moderaternas tillväxt. De har talat mycket om en restriktiv politik. Kristdemokraterna vill ha en mer liberal politik, men det är inget företrädarna talat högt om. Toppkandidaten Sara Skyttedal påminde tvärtom tittarna i SVT:s slutdebatt om att hon blivit kallad rasist för att hon krävt en stramare politik.
Läs mer: Här är frågorna som splittrar Europa
I förra valet debatterades det fortfarande om Sverige ska fortsätta att vara medlem i EU. Nu är den striden över. Svenskarna har aldrig varit så positiva till medlemskapet som i dag, även om många är skeptiska till att öka EU:s makt ytterligare. Den positiva opinionen är inte de EU-positiva partiernas förtjänst utan snarare britternas, som avskräckt Europa genom alla snubblande turer kring Brexit.
Flyktingkrisen 2015 och klimatkrisen har troligen också ökat stödet för EU-medlemskapet, många anser att unionen har en viktig roll där.
Centerledaren Annie Lööf har sagt att detta val är det viktigaste sedan Sverige blev medlem i EU. Stefan Löfven (S) har inskärpt att det är en folkomröstning om högerextremismen.
Men det är svårt att tolka valresultatet i de termerna. SD gick kraftigt fram. KD och M gick också upp, och de båda har sagt att de är öppna för att samarbeta med SD i enskilda sakfrågor i EU-parlamentet.
Spänningarna har ökat mellan konservativa och liberaler också i EU-valet. Men någon liberal eller grön våg, som i en del andra länder, är svår att skönja här.
Socialdemokraterna gjorde sitt sämsta EU-val hittills, även om partiet befarat ett ännu sämre resultat. Men statsminister Stefan Löfven ändå hitta tröst i valresultatet.
Regeringens samarbetsparti Liberalerna hävde sig över 4-procentsspärren med ett nödrop. Stödet mer än halverades, men L åkte inte ut.
Läs mer: Lina Lund: De gröna ritar om den politiska kartan i Tyskland
Ju sämre resultat Liberalerna får, desto större blir kriskänslan i partiet. Hade L åkt ur EU-parlamentet skulle det ha slagit mot den nuvarande partiledningen. Det hade gynnat den karismatiska utmanaren från höger, Nyamko Sabuni. Hon har varit en öppen kritiker till samarbetet med Socialdemokraterna och har förespråkat viss samverkan med SD.
Skulle hon ta över det liberala rodret är kursen på sikt inställd på ett återuppväckt borgerligt samarbete. Dramatiken i den svenska politiken är alltså inte över. Innan de sista rösterna är sluträknade i EU-valet ska L presentera sina partiledarkandidater. Sedan börjar spelet om makten i detta vals minsta parti. Väljs Erik Ullenhag eller Christer Nylander lär budgetsamarbetet fortsätta. Annars kan det bli fler nagelbitarkvällar framöver.
Läs mer: Efter krisveckan – nu jublar SD
Läs mer: Abortdebatten lade skugga över jublet på KD:s valvaka
1. Nederlaget
Ingen ville fira med Feministiskt initiativ efter detta val, till skillnad från 2014. Det hjälpte inte att en #metoo-våg drog fram över hela världen, Fi kunde inte hålla sig kvar i EU-parlamentet. Partiet har haft svårt att göra sig hört i inrikespolitiken, då är det ännu svårare att göra sig hörd från Bryssel.
2. Engagemanget ökar
Valdeltagandet ökade till den högsta nivån sedan Sverige blev medlem i unionen. 1995 röstade drygt 40 procent. Nu ökar valdeltagandet med över fyra procentenheter. Efter valnattsräkningen beräknades valdeltagandet till 53,3 procent. Det är långt ifrån riksdagsvalets 87,2 procent, men visar ändå på ett allt större intresse för unionen.
3. Överraskningen
Avslöjandet om att KD:s förre EU-parlamentariker Lars Adaktusson röstat mot kvinnors rätt till abort skakade KD i slutet av valrörelsen. Det parti som tjänade på uppmärksamheten blev Moderaterna, som gjorde ett överraskande bra val. Toppkandidaten Tomas Tobé satsade på att tala om sakfrågor som migration, kärnkraft och brottslighet och det slog an.
