Efter att EU-frågorna legat i politisk träda under fem år är det dags för partiledarna att så det som ska skördas under den kommande femårsperioden i EU-parlamentet. 

Det är ett nytt läge jämfört med tidigare val. Debatten om att lämna EU är borta. Svenskarna har aldrig varit så positiva till medlemskapet som i dag, och inget parti kräver utträde.

Men i unionen har konfliktnivån ökat i takt med nationalistiska populisters framgångar. Centerledaren Annie Lööf säger att detta val är det viktigaste sedan Sverige blev medlem i EU. Statsminister Stefan Löfven (S) säger att det är en folkomröstning om högerextremismen: ”Ska de få makt eller motstånd, där står valet!”

Men enligt opinionsmätningarna är högerpopulisterna mycket långt ifrån att få majoritet, även om de går framåt. Bara en procent av de svenska väljarna lyfter fram motståndet mot extremhöger och främlingsfientlighet som viktigast i EU-valet. Miljö och klimat toppar i stället väljarnas agenda, enligt DN/Ipsos mätning. Frågor om invandring och integration ligger på andra plats och EU-avgiften och EU:s inflytande på tredje.

Men den som hoppats på klargörande i dessa frågor blev besviken när riksdagens partiledare debatterade. När det gällde klimatpolitiken handlade mycket om kärnkraft, trots att energisammansättningen i EU-länderna är deras ensak. Unionen ger forskningsstöd, men det är inte särskilt omfattade och det dröjer länge innan den ger omsätts i terawattimmar. 

I debatten om invandring och integration frågade Moderatledaren Ulf Kristersson vad regeringspartierna ska göra nu när frågan om en omfördelningsmekanism för flyktingmottagande i praktiken är död i EU. Såväl M:s som SD:s Jimmie Åkessons svar var stärkt skydd av EU:s yttre gränser och mycket stram nationell politik. Stefan Löfven (S) höll fast vid att EU ska omfördela, men hade inga tydliga besked om hur Polen och Ungern ska tvingas inordna sig. Den enda väg som ser framkomlig ut är att en mindre grupp EU-länder går samman och omfördelar själva.  

När det gällde EU-avgiften är alla partier på ytan överens om att Sverige inte ska betala de 15 miljarder kronor extra per år som EU-kommissionen föreslagit.  Partierna längst till höger och vänster säger nej till varje ökning. Vänsterns Jonas Sjöstedt sade att han är beredd att gå ihop med SD, M och KD för att driva fram ett svenskt veto, men de nappade inte. Regeringspartierna har å sin sida inte talat klarspråk om hur mycket de accepterar i avgiftshöjning. 

Den riktiga debatten när det gäller EU-avgiften och migrationen kommer troligen först efter valet. Det är inte att visa respekt för väljarna.