Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Politik

Svensk säkerhetspolitik blir allt otydligare

Margot Wallström.
Margot Wallström. Foto: Anette Nantell

Utrikesminister Margot Wallström (S) angrep trovärdigheten i Nato och kärnvapendoktrinen i USA under riksdagens utrikespolitiska debatt. Både regering och riksdag är allt mer splittrad i säkerhetspolitiken.

Regeringen Löfvens fjärde utrikespolitiska deklaration var nyhetsfattig med försiktiga formuleringar om Kina och USA. Debatten som följde efter var mer kontroversiell. 

Om man jämför med Margot Wallströms (S) första utrikesdeklaration syns en tydlig förändring av Sveriges säkerhetspolitiska linje: ”Sveriges säkerhetspolitiska linje ligger fast. Hot mot freden och vår säkerhet avvärjs bäst i gemenskap och samverkan med andra länder. Sverige är inte med i någon militär allians”, sade hon 2015.

I årets debatt sade hon i stället: ”Sveriges säkerhetspolitiska linje ligger fast. Vår militära alliansfrihet tjänar oss väl och bidrar till stabilitet och säkerhet i norra Europa. Den förutsätter en aktiv, bred och ansvarsfull utrikes- och säkerhetspolitik i kombination med fördjupade försvarssamarbeten, särskilt med Finland, och en trovärdig nationell försvarsförmåga.”

Detta är kärnmeningarna i Sveriges budskap till omvärlden, som får den diplomatiska kåren på åhörarläktaren i riksdagen att sitta käppraka i bänkarna och lyssna koncentrerat. Nu understryks att alliansfriheten är bra, något som gynnar landet och säkerheten. Förut konstaterade regeringen, med stöd av de borgerliga, bara lakoniskt att Sverige inte är med i någon militär allians.

Enigheten med de borgerliga har spruckit. Centerpartiets Kerstin Lundgren frågade i debatten varför utrikesministern ändrat beskrivningen av landets säkerhetspolitiska linje på ett sätt som borgerliga politiker inte kan ställa sig bakom. Hon fick till svar att det beror på valet av Donald Trump i USA och utvecklingen i Turkiet. ”Ett Natomedlemskap skulle inte göra Sverige säkrare. Vi skulle bli mer utsatta.”, sade Margot Wallström och fortsatte:

”Dessutom kan man fråga sig hur det står till i Nato, vi vet vem som är commander in chief i det land som verkligen bestämmer i Nato och vi ser hur Turkiet uppför sig, så de där garantierna kanske man ska diskutera i Natokretsen”, svarade utrikesministern. 

Hon ifrågasatte alltså om Nato verkligen kommer att garantera sina medlemmar skydd. Det är inte bara en fråga som berör de baltiska staterna och andra allierade, den berör i hög grad Sverige. Kan Nato inte försvara sina medlemmar kan alliansen knappast hjälpa Sverige i ett krisläge.

Margot Wallströms partikamrat, försvarsminister Peter Hultqvist, har byggt upp ett nära militärt samarbete med Nato och Natoländer som USA, Polen och Storbritannien vid sidan av samarbetet med alliansfria Finland. Sverige har nu ett värdlandsavtal med Nato. Dessa samarbeten är ena benet i Sveriges försvarspolitik. Det andra utgörs av det svenska försvaret.  

Kerstin Lundgren (C) ansåg i debatten att Wallström borde se mer på Rysslands president Putin än på Trump och därefter dra slutsatsen att Sverige behöver försvarsgarantier för att kunna bli säkrare.

Utrikesminister Margot Wallström återkom under debatten flera gånger till kärnvapenhotet och sade att det är allvarligt att kärnvapen diskuteras som en möjlighet. Då syftade hon sannolikt både på Ryssland och USA:s militära doktriner. Där finns tankar om att kunna använda små högteknologiska kärnvapen för att kyla av en konflikt. 

Margot Wallström anklagade Centerpartiet och andra Natoförespråkare för att inte längre vilja arbeta mot kärnvapenhotet, av hänsyn till Nato och USA. Det är en allvarlig konflikt för svensk säkerhetspolitik.

Kärnvapenavskräckning är en hörnsten i Natos militära strategi. Därför är Nato och dess tre kärnvapenmakter oroat över att Sverige röstade för en FN-konvention om att förbjuda kärnvapen. USA:s Nato-ambassadör har sagt att om Sverige går vidare och skriver på förbudet mot kärnvapen skapar det problem i relationen till Nato.

Detta har skapat strid inom regeringen. "Kampen mot kärnvapen får inte på något sätt rubba Sveriges internationella försvarssamarbeten", har försvarsminister Peter Hultqvist (S) sagt till DN .

Konflikten är nu lagd på is i väntan på en utredning. Statsministern betonade i på Folk och Försvars rikskonferens i Sälen både betydelsen av kärnvapennedrustning och att kunna fortsätta med "Sveriges viktiga militära samarbeten". Hur det går att förena är ännu oklart.

Konflikten gjorde sig påmind också i riksdagens utrikesdebatt. Den bidrar till att svensk säkerhetspolitik blir allt otydligare.

Strax före jul presenterade Försvarsberedningen en rapport. Försvarsberedningen är regeringens samrådsorgan med riksdagen, och dess överenskommelser brukar bli svensk politik. I den nya rapporten beskrev inflytelserika representanter för alla åtta riksdagspartierna hotbilder och omvärldsläge utan att ens nämna ordet alliansfrihet.

Det skulle få omvärlden att dra slutsatsen att Sverige framöver vill satsa allt mer på militärt samarbete med andra länder, framför allt Natoländer. Men hör man utrikesministern hylla alliansfriheten och fördöma kärnvapen blir slutsatsen den motsatta. Det pågår en dragkamp och under tiden lägger sig dimman kring svensk säkerhetspolitik.  Och det sker samtidigt som omvärlden blir allt mer orolig. 

Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.