”Inget är mer grundläggande för en stat än att skydda sina medborgare och sina gränser. Rikets säkerhet ska försvaras i varje läge. Det är regeringens främsta uppgift.”

Orden är Stefan Löfvens från i januari 2018. Sedan dess har statsministern talat med allt mindre bokstäver om försvaret.

Försvarsberedningen är det mest långvariga blocköverskridande samarbete Sverige har. Nu har den i princip enat sig om ett försvar som, till skillnad från i dag, ska kunna klara ett anfall på Sverige. Men i förra veckan bestämde sig regeringen för att inte ge några löften om att betala notan. Socialdemokraterna, som tillsatt försvarsberedningens ordförande och som gett dess direktiv, skrev något som liknar en reservation om att S inte är berett att binda sig vid en politisk uppgörelse om en ekonomisk ram. 

”Det finns många behov framöver och det här behöver sättas i ett sammanhang där vi ser stora behov inte minst i kommunerna”, sade finansminister Magdalena Andersson senare till Nyhetsbyrån Direkt.

Försvarsberedningens ordförande Björn von Sydow (S) fick presentera den rapport som åtta riksdagspartiers representanter och flera experter arbetat med i nästan två och ett halvt år. Sverigedemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet var hans enda sällskap. von Sydow redogjorde för hundratals timmars arbete och stor samsyn om ett sämre säkerhetspolitiskt läge där Ryssland undergräver säkerhetsordningen och har ett militärt styrkeövertag i vårt närområde. 

Det svenska försvaret är inte utformat för krig i Sverige, enligt försvarsberedningen. Därför har den utarbetat ett förslag till ett större och mer välutrustat försvar som ska täcka hela landet. Antalet värnpliktiga ska bland annat fördubblas och fyra nya regementen inrättas. Det beräknas kosta motsvarande 1,6 procent av BNP 2025, om man räknar in det civila försvaret, jämfört med cirka en procent i dag. 

S, MP och V tvekar om staten kan avvara så mycket pengar. SD vill tvärtom rusta upp mer. De borgerliga, som står bakom Försvarsberedningens förslag och dess finansiering fullt ut, skrev i protest aldrig under rapporten och deltog inte heller i von Sydows pressträff.

Nu återstår att se om regeringen och de borgerliga ändå lyckas komma överens om finansieringen, de har ju lagt grunden för det nya försvaret tillsammans. Går det inte är sannolikheten stor att de fyra borgerliga partierna lägger en gemensam motion om försvarspolitikens inriktning i riksdagen. Då går utslagsrösterna i praktiken till Sverigedemokraterna, ett parti som de andra tidigare velat hålla utanför.

Teoretiskt kan det slutliga avgörandet om försvarsbudgeten skjutas upp drygt två år, till budgetpropositionen för 2022. Det året träder det nya försvarsbeslutet i kraft och anslagen ska öka med fem miljarder kronor per år. Men väntar regering och riksdag så länge får Försvarsmyndigheterna inte tid att förbereda och planera upprustningen. Det ger ett sämre försvar för pengarna. 

Slutrapport om försvarets framtid undertecknad – av alla utom de borgerliga partierna