Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-05-23 01:42

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/politik/ewa-stenberg-guantanamosvensken-flogs-hem-med-regeringsplanet-nu-tvekar-man-om-syrienbarnen/

Politik

Ewa Stenberg: Guantanamosvensken flögs hem med regeringsplanet - nu tvekar man om Syrienbarnen

Bild 1 av 2 Flyktinglägret al-Hol i nordöstra Syrien, där familjer som levt i IS så kallade kalifat är inlåsta.
Foto: International Rescue Committee/TT
Bild 2 av 2 Barn i avdelningen för utländska familjer som levt i IS så kallade kalifat och nu spärrats in i Al-Hol lägret i Syrien.
Foto: Maya Alleruzzo/AP

För femton år sedan flögs Mehdi Ghezali hem från Guantánamobasen i regeringsplanet. I dag tvekar regeringen om att hjälpa svenska barn komma ut från ett läger i Syrien. Det är ännu ett lappkast i svensk politik.

Rätta artikel

En julidag 2004 landade regeringsplanet på Skavsta flygfält nära Nyköping. Men det var ingen minister på tjänsteresa som klev ut. Ombord fanns den svenske medborgaren Mehdi Ghezali, som sedan slutet av 2001 varit fånge på Guantánamo-basen på Kuba. Regeringen lade 522.500 kronor på att flyga hem Ghezali. Utrikesminister Laila Freivalds (S) sade att hon var glad att han var hemma och att ”vi inte kan acceptera att kampen mot terrorismen försiggår på ett så rättsosäkert sätt.”

Mehdi Ghezali tillfångatogs i samband med den amerikanska invasionen i Afghanistan. Han fördes till USA:s militärbas på Kuba, där han hölls inspärrad utan rättegång och utan att ha fått veta vad han anklagades för. USA sade att  Ghezali var en ”combatant” som tillfångatagits på slagfältet, i al-Qaida- och talibansällskap.

Det var många som kämpade för att Ghezali skulle få trampa svensk jord igen. I riksdagen fanns en Guantánamogrupp som kämpade för frigivning.

Socialdemokraternas Anders Ygeman och Folkpartiets (numera Liberalernas) Erik Ullenhag ingick tillsammans med riksdagsledamöter från M, C, KD, V och MP i gruppen. Ygeman är nu minister och Ullenhag är föreslagen som ny L-ledare.

Flera av politikerna fick sannolikt dålig smak i munnen när Mehdi Ghezali på en stor pressträff svarade på frågan om vad han tyckte om Al Qaidas ledare Usama bin Ladin.

”Jag tror inte på det amerikanerna säger om honom. Det är mycket som inte stämmer”. 

Men rättssäkerhetsprinciper och medborgarskapslagar hade vägt tyngre än tvivlet när Ghezali hämtades hem. Guantánamosvensken kunde inte åtalas, kom det svenska rättsväsendet fram till. Var han ändå ett säkerhetshot fick Säkerhetspolisen i så fall övervaka honom. 

I dag sitter många svenska medborgare i syriska läger. En del av dem har tagits till fånga när de stridit för IS, andra har levt i det så kallade kalifatet. 

Många kvinnor och barn är inspärrade i särskilda läger. När DN besökte Syrien fanns  90 svenskar listade i de kurdiskkontrollerade lägren al-Hol och i Camp Roj. 64 var barn. Nästan alla var under tio år, flera var nyfödda. Nu är sju av dem hemma efter visst bistånd av UD, de föräldralösa Skråmobarnen. Resten är troligen kvar.

När amerikanska soldater i början av detta år tog tillfånga över 800 misstänkta IS-stridande flög USA inte dem till Guantánamo. Istället uppmanade president Trump sina allierade att ta tillbaka sina medborgare och ställa dem inför rätta.

Han möttes av kalla handen från statsminister Stefan Löfven (S), som sade att regeringen inte kommer att hjälpa svenska medborgare som anslutit sig till och krigat för terrorsekten IS att återvända hem. 

”Sverige och utrikesdepartementet har sedan 2011 avrått från att resa till den regionen. De som ändå gör det ska inte räkna med någon konsulär hjälp från Sverige”, sade Löfven till SVT.

Vad som ska gälla för barnen till de svenska IS-medlemmar var statsministern inte lika säker på. ”Jag har ingen lösning på det nu”, sade han i februari.

Sedan dess vrider sig ministrarna plågat när de får frågor och ger mycket korthuggna svar.

En regering som infört FN:s barnkonvention i svensk lag i ett land med anspråk att vara en humanitär stormakt verkar föredra att de svenska medborgarna blir kvar där nere, i alla fall de som inte är små och föräldralösa. 

Regeringen och flera oppositionspartier vill gärna se en internationell tribunal som ska döma IS-stridande, men en sådan tar lång tid att skapa och det finns många hinder.

”Det bästa vore om vi kunde ha en internationell tribunal där Europas länder hjälps åt att ställa vuxna som kan ha begått mycket allvarliga brott till svars. Då skulle man kunna göra det gemensamt och ge respittid i lägren så att familjerna kan vara kvar där så länge.”, sade M-ledaren Ulf Kristersson för en dryg vecka sedan.

Sverige har gjort ett lappkast som heter duga sedan 2004. 

Det kan fortfarande ge opinionspoäng att stå upp för fred och säkerhet i andra länder, barns rättigheter och svenska medborgares säkerhet. Men skadan om en av svenskarna som hämtas hem sedan begår ett terrordåd är milsvitt större.

Inför en sådan politisk riskbedömning står sig gamla principer slätt.