Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-05-20 16:59

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/politik/ewa-stenberg-hos-oss-kan-frammande-makt-hyra-lobbyister-i-smyg/

Politik

Ewa Stenberg: Hos oss kan främmande makt hyra lobbyister i smyg

Foto: Magnus Hallgren/DN/TT

I EU-parlamentet accepterar de flesta svenska partier att lobbying regleras. I den svenska riksdagen anser majoriteten att det inte behövs några regler alls. Men den amerikanska Muellerutredningen har visat fördelarna med att ha lagar om dold påverkan.

Rätta artikel
EU-valet 2019

En majoritet av de svenska EU-parlamentarikerna, 11 av 20, säger att de inte låtit sig påverkas av lobbyister.

Ändå har nästan alla parlamentariker ägnat tid åt att återkommande träffa olika påtryckare. Företag och organisationer med huvudkontor i Sverige har lagt minst 440 miljoner kronor per år på att påverka EU-parlamentet.

Man kan fråga sig varför de lägger närmare en halv miljard kronor per år på något som till stor del är resultatlöst. Svaret är att lobbningen sannolikt ger resultat. 

Forskaren Camilla Nothhaft på Lunds universitet har sett exempel där exakta formuleringar från lobbyister gått rakt in i lagstiftningstext. 

Företag är rationella, de kalkylerar med att kunna tjäna mer pengar på sin påverkan än vad lobbyingen kostar.

Det finns stora risker för demokratin med dold påverkan. Transparency International, organisationen som övervakar korruption, pekar ut lobbying som en av de största korruptionsriskerna i EU.

Det är därför som EU-parlamentet, den amerikanska kongressen och en rad andra länder har reglerat lobbying.

Sverige är ett av få demokratiska länder, där väljarna inte har någon insyn i vilka som påverkar våra politiker och vad de vill uppnå. 

De svenska partierna brukar försvara sin ovilja att reglera med att säga att regler är lätta att kringgå. Och det är sant att dold påverkan kan ske också i restauranger eller hotellobbyer (därav namnet). 

Men också trubbiga regler kan bli skarpa i vissa lägen. Det visar den amerikanske särskilde åklagaren Robert Muellers Rysslandsutredning. Den har inte lett till något åtal mot president Trump, men sänt chockvågor genom Washingtons påverkansindustri.  Utredningen har lett till flera åtal mot lobbyister som i hemlighet försökt påverka amerikansk politik för utländska staters räkning.

Åklagarna har använt en lag från 1938 om att utländska agenter måste registrera sig. Donald Trumps kampanjchef Paul Manafort har dömts för att han inte registrerat att de arbetade för ett ukrainskt politiskt parti.

Donald Trumps tidigare säkerhetsrådgivare Michael Flynn utreds under samma lag för att ha agerat som en illegal agent åt Turkiet, vilket han erkänt. Sedan Muellers utredning inleddes har antalet lobbyister som registrerat att de arbetar åt utländska intressen ökat dramatiskt. 

I Sverige förekommer det också att pr-firmor arbetar åt andra länder. Saudiarabien försökte till exempel hyra en svensk pr-firma för att påverka den svenska politiken och opinionen 2013. 

I Sverige gömde sig okända uppdragsgivare bakom pr-byråer och manipulerade FRA-motståndet 2008. Det kan ha varit en främmande makt, men i Sverige är sådant lagligt. 

Läs mer:

Så påverkas dina folkvalda av lobbyister

Svenska aktörer lobbar i Bryssel för 440 miljoner om året