De lokala partierna blir allt fler – men ribban för dem höjs i höstens val med en ny spärr.
Ändå har de mycket att hämta den kommande mandatperioden. När blocken spricker ökar lokala partiers möjligheter att få makt.
Tio dagar innan kommunvalet i Österåker 1973 drog de igång. En grupp missnöjda medborgare hade tröttnat på bilköer och stök i korsningen mellan Roslagsvägen och Norrtäljevägen. De bildade Planskilda Korsningspartiet för bättre kommunikationer, valdes in i fullmäktige och rörde om i kommunpolitiken i 15 år. Den planskilda korsningen var redan planerad när partiet startade, även om den inte hade börjat byggas. Men det hindrade inte väljarna från att vilja driva på för bättre trafiklösningar.
Planskilda korsningspartiet (PKP) väckte uppmärksamhet också i riksmedierna 1973. Lokala partier var inte så vanliga vid den tiden. De fanns i Sverige fram till slutet av 40-talet, sedan centraliserades politiken och de fem riksdagspartierna tog ett fast grepp.
Läs också: Rekordmånga lokala partier skakar om det politiska landskapet
PKP somnade in 1988, men de lokala partierna lever och har blivit många fler. I höstens val ser minst 221 stycken ut att ställa upp, i förra valet kandiderade 146 lokala partier.
Men riksdagen har höjt ribban för de lokala utmanarna. Små lokala partier kan få det svårt på grund av den nya procentspärren som införts i kommunalvalen. Den är tre procent i större kommuner och två procent i andra.
Trots att riksdagspartierna gjort det svårare för de lokala utmanarna finns det skäl att tro att de har stora möjligheter att få makt nästa mandatperiod.
För det första har väljarnas missnöje med de politiska partierna ökat något, jämfört med före förra valet. För det andra bryter flera konfliktdimensioner in i politiken än den traditionella mellan vänster och höger. Det ger utrymme för fler partier. Och för det tredje våndas och plågas partierna av frågan vilka de ska samarbeta med.
Blocken har vittrat sönder snabbare ute i kommunerna är i riksdagen. Antalet blocköverskridande styren har fördubblats jämfört med 2010, från 40 till 102 kommuner.
Läs också: ”Åselepartiet är som en bro mellan blocken”
En orsak är att Sverigedemokraterna har växt. De andra riksdagspartierna vill inte samarbeta med SD och för att få ihop styren har de inte råd att vara allt för kräsna. Det ger lokala partier ökade möjligheter att vinna makt.
Allt fler lokala partier kan vara ett tecken på ett ökat missnöje med de etablerade partierna i kommuner och landsting. De kan också vara symptom på kommuner som får en allt mer ohållbar ekonomisk situation, som Dorotea med landets högsta kommunskatt, stora avstånd och en krympande och åldrande befolkning.
Missnöjet kan ses som ett demokratiskt problem, men när det kanaliseras i nya partier och valmöjligheter vitaliseras samtidigt demokratin.
När de etablerade partierna inte lever upp till väljarnas förväntningar är det en styrka att nya partier kan växa fram.