Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Politik

Sjöstedt saknar talang för att bli populistledare

DN:s politiska kommentator Ewa Stenberg svarar på fyra frågor om DN:s partiledarintervju med Jonas Sjöstedt (V).

VAL 2018

Vilket var ditt starkaste intryck av DN:s första partiledarintervju?

– Jonas Sjöstedts svårigheter att förhålla sig till populismen. ”Jag är inte så rädd för begreppet populist om det innebär att man säger populära saker som förändrar samhället till det bättre.”, sade han och tillade att grunden till väldigt många fina samhällsförändringar har börjat med populism. Också Jonas Sjöstedt ser Sverige som styrt av en liten elit, som populister brukar.

– Vänsterledaren berättade att han försöker lära av vänsterpolitiker som amerikanen Bernie Sanders, britten Jeremy Corbyn och fransmannen Jean-Luc Mélenchon.  Alla tre kallas vänsterpopulister. Jonas Sjöstedt kom i princip ut som populist han också. Men han resonerade inte som en.

Varför är han en dålig populist?

– Samtidigt som han talade väl om populister och populism resonerade han lågmält kring målkonflikter. Han varnade för att höja tonläget och berättade stolt om sina debatter med meningsmotståndaren Annie Lööf (C). De har lovat att aldrig avbryta eller medvetet missförstå varandra. Så agerar ju ingen populistledare. Populister gillar polarisering och strid och har en svartvit världsbild. 

Vad är egentligen populism?

– Den holländske statsvetarprofessorn Cas Mudde har definierat det som en ytterligheternas ideologi som anser att samhället är uppdelat i två homogena grupper som står mot varandra, ”det goda folket” och ”den korrupta eliten”. Populister gillar sällan mångfald och pluralism. Sedan kan de ha olika ideologier, till vänster eller till höger.

Vad blir Jonas Sjöstedts största problem i valrörelsen?

 – Vänsterpartiet går till val på att minska klyftorna rejält. Men partiet har aldrig haft så stort inflytande över utvecklingen i Sverige som de gångna tre åren. Ändå är klyftorna i samhället i det närmaste oförändrade. 

Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.