Löfvens löften överskuggas av regeringsfrågan - DN.SE
Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Politik

Väljarna behöver bli kremlologer för att rösta fram sin regering

Stefan Löfven sommartalade i Norrtälje.
Stefan Löfven sommartalade i Norrtälje. Foto: Nicklas Thegerström

Norrtälje. Valrörelsen har brutit lös på allvar. I sitt sommartal utropade statsminister Stefan Löfven den till en folkomröstning om välfärden. Men sannolikheten är stor att den handlar mer om de dunkla beskeden från partiledarna i regeringsfrågan och vilka löften som kommer att brytas.

VAL 2018

Statsminister Stefan Löfven gick i söndagens sommartal till frontalangrepp på friskolor som lockar barn med Ipads och  dessutom ger glädjebetyg. Han lovade att freda skolan från vinstjakt.

Ungefär samtidigt körde en Rolls Royce av nyare modell upp i Socitetsparken i Norrtälje, där Löfven talade. Den tidigare S-riksdagsmannen, numera välfärdskapitalisten, Jan Emanuel Johansson klev ut och ställde sig att lyssna på talet.

En illustration till Socialdemokraternas problem, nu när partiet åter går till val på att sätta stopp för vinster i välfärden men inte har åstadkommit någon betydande förändring under fyra år i regering.

Stefan Löfven vann valet 2014 på att laga det som hade gått sönder i vårt land, men förändringen blev inte särskilt långtgående. Partiet ser nu ut att göra ett rekorddåligt val om fyra veckor.

Löfven försöker förhindra det genom att påminna om de pengar som regeringen ändå satsat på välfärden och komma med nya löften till kärngrupper som pensionärer och LO-kvinnor.

I Norrtälje presenterade han en satsning på att kommuner och landsting ska garantera undersköterskor jobb när de fullföljt sin gymnasieutbildning. Han lovade också att kommunerna ska sluta minutreglera hemtjänsten.

Personalbristen är ett stort problem för alla partier som vill satsa mer på polisen, skolan, vården och omsorgen. Ska mångmiljardsatsningar på utbyggd vård och skola ge utdelning krävs en plan för hur personal ska kunna rekryteras och utbildas. Men frågan är om det är en tillräcklig vision för att ge ett regeringsparti valframgång.

Det är så lätt att fråga sig vad som hindrat Socialdemokraterna från att redan vidta åtgärder mot sjuksköterskebrist, lärarbrist och annan personalbrist som olika myndigheter varnat för i många år.

Stefan Löfven inledde sitt sommartal optimistiskt. Han påminde om hur världens länder lyckats förbjuda ozonförstörande ämnen och landminor och hur vaccinationsprogram räddar miljoner av barn. Både Berlinmuren och apartheidsystemet i Sydafrika föll. Sverige utrotade fattigdomen. ”Samhället går att förändra - om vi håller ihop!”, lydde Löfvens budskap.

Resultaten från den rödgröna regeringen 2014-2018 ter sig inte lika monumentala. Ekonomin går bra och regeringen berömmer sig för att ha satsat 35 miljarder kronor mer på välfärden. Nu vill S tillföra nästan lika många miljarder kronor till vård, skola och omsorg nästa mandatperiod.

Men räcker det som vision för att Socialdemokraterna ska kunna förhindra sitt sämsta valresultat sedan demokratin infördes? Lite talar för det.

Socialdemokraterna saknar ett nytt välfärdsprojekt och en framtidsberättelse. Visionerna handlar mycket om att försvara status quo mot skattesänkningar eller nya marknadsreformer. Men ofta är det förändring väljare söker när de röstar.

Å andra sidan är svensk politik på väg in i ett mycket osäkert läge, där trovärdighet och förmåga att kompromissa och ta ansvar är viktiga tillgångar.

Statsministern framhöll att hans regering slutit 26 större blocköverskridande överenskommelser. Troligen måste fler sådana till om landet ska kunna regeras efter valet. 

Men det är lättare för ett regeringsparti att ta ansvar än för oppositionspartier. Skulle S förlora makten stundar en tid av intern omprövning och kanske ledarskifte. Frågan är om partiet då orkar kompromissa i hjärtefrågor.

Valet kommer att bli en folkomröstning om välfärden, hävdade S-ledaren och sade att konflikten står mellan att sänka skatten för några få eller att bygga ett starkare samhälle.

Med den beskrivningen står striden mellan S och MP å ena sidan och de två mittenpartier som Stefan Löfven säger att han vill samarbeta med å andra. C och L vill i likhet med Moderaterna göra stora skattesänkningar.

Den gångna helgen har valrörelsen tagit fart på allvar. M har haft valupptakt, Jimmie Åkesson (SD) har i likhet med S-ledaren sommartalat.

Det är svårt att se att denna valrörelse kommer att bli den folkomröstning om välfärd som Stefan Löfven vill, även om både sjukvård och skola står högt upp på väljarnas dagordning.

Men det finns en fråga som riskerar att överskugga de politiska sakfrågorna. Den som står i valbåset och ska välja en röstsedel försöker ofta se framför sig vilken regeringspolitik hen röstar för.

Och det är nästan omöjligt. Löfven säger att han vill regera med två partier vars politik han är stark motståndare till, under förutsättning att han själv får vara statsminister. De två partierna han pekat ut avvisar det. Moderaterna vill försöka regera även om de rödgröna blir större än de borgerliga, men de är ändå inte beredda att göra upp med SD. Jimmie Åkesson (SD) har fryst sin charmoffensiv mot M och talar om att Sverigedemokraterna ska vinna valet, trots att partiet är mycket långt från majoritet och saknar samarbetspartner.

Beskeden går inte ihop. Någon eller några partiledare måste bryta sina löften för att landet ska kunna regeras. Och utgången av det avgör om det blir skattesänkningar eller skattehöjningar och mycket annat.

Väljarna måste nästan vara kremlologer för att begripa vad de röstar på. 

Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.