Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Politik

Vänsterns vägval gör valrörelsen lättare för Fi

Gudrun Schyman, Feministiskt initiativ.
Gudrun Schyman, Feministiskt initiativ. Other: Anders Hansson

Metoo-debatten har ändrat mycket i svensk politik, men inte Vänsterpartiets valstrategi. Partiet koncentrerar sig på att vara ett lagom radikalt alternativ till Socialdemokraterna och prioriterar inte feministiska frågor. Det gör valrörelsen lite lättare för Fi.

”Ett Sverige för alla, inte bara för de rikaste”, är Vänsterns breda löfte inför valet 2018. Det är långt från förra valets fokuserade budskap om att förbjuda vinst i välfärden.

Läs mer: Vänsterpartiet vill samla in statistik över etnicitet

Vänsterpartiet vill ta den politiska yta som Socialdemokraterna kan tänkas lämna när statsminister Stefan Löfven (S) sträcker ut handen åt höger, mot Centern och Liberalerna.

En stor del av ombuden ville prioritera kravet på sex timmars arbetsdag, och göra det till huvudfrågan på samma sätt som förbud mot vinst i välfärd var 2014.

Men efter en ganska jämn omröstning segrade ändå partistyrelsens linje, att ha ett brett valmanifest. V är förvisso för sex timmars arbetsdag, men vägen dit är oklar.

Arbetstidsförkortning är en känsloladdad konfliktfråga i svensk politik. De borgerliga vann valet 2006 på dess motsats, att fler ska jobba mer. 

Det är djärvt att gå emot den linjen i tider av stor personalbrist i den offentliga sektorn och en demografi som kräver att färre ska försörja fler, men inte djärvare än att den tidigare socialdemokratiska statsministern Göran Persson till skillnad från sitt gamla parti förespråkar sextimmarsdagen.

Läs mer: Sjöstedt: Vi är garanten för en icke-borgerlig regering

I ljuset av robotisering och artificiell intelligens kan det vara en debatt vi får höra mer av.

Skulle Vänstern valt att göra arbetstidsförkortning till en huvudfråga i valets skulle det samtidigt öka spänningarna mellan S och V, och komplicera ett framtida samarbete.

Nu ger Vänsterpartiets triangulering av Socialdemokraterna i stället Feministiskt initiativ ökade möjligheter i valrörelsen, som den Vänsterpartiet närstående tidningen Flammans chefredaktör Anna Herdy påpekat.

”För att röststölden som vänsterpartisterna upplevde på valnatten 2014 inte ska återupprepas behöver vänstern både i och utanför parlamentet fundera på vilken strategi som kommer göra Fi:s olika visionära tilltag i valrörelsens sista veckor obetydliga och irrelevanta”, varnar hon.

Vänsterledaren Jonas Sjöstedt återkallade i sitt avslutningstal, strax innan ombuden sjöng Internationalen, minnet av Vänsterpartiets rekordval 1998. ”En del av framgången handlade om att Vänsterpartiet stod mitt i den tredje vågens feminism”, sade han.

Men han drar ingen analogi till vinterns metoorörelse, som till exempel Centerledaren Annie Lööf talat mycket om.

Det är inte feminismen som är huvudingrediensen i Vänsterns valmanifest, utan att utjämna sociala och ekonomiska klyftor mellan fattiga och rika, stad och land. 

I och med denna kongress har det feministiska vänsterpartiet förlorat en annan tillgång: sina kronprinsessor. Den kända riksdagsledamoten Rossana Dinamarca har valt att lämna både partistyrelsen och riksdagen. Partiets vice ordförande och  ekonomiska talesperson Ulla Andersson lämnar partistyrelsen. 

De två är nu partiets mest kända och rutinerade politiker, näst Jonas Sjöstedt. Också det är en komparativ fördel för en annan känd och rutinerad feminist: Gudrun Schyman (Fi).

Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.