Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Politik

Ex-ledamöter kan få livstids tillgång till riksdagen

Foto: Alexander Mahmoud

Den som en gång suttit i riksdagen kan få ett passerkort som gäller hela livet. 762 namn finns på riksdagens lista över ex-ledamöter med tillträde till parlamentet.  

Flera arbetar i dag för tankesmedjor, pr-byråer och fackförbund – och kan vandra runt bland svenska makthavare.

– Det är problematiskt, säger lobbyforskaren Anna Tyllström.

Riksdagen på Helgeandsholmen mitt i Stockholm är noga övervakad. Trappan på Riksgatan 1 skärmas av med blåa band och utanför de tunga dörrarna står skyddsvakter.

Läs mer: Brister i hanteringen av tidigare ledamöters passerkort

Den som saknar passerkort, särskild ackreditering, inbjudan och inte är riksdagsledamot kommer inte in. 

Men med dagens ordning kan den som en gång suttit i riksdagen få livslångt tillträde till lokalerna, utan att besöken registreras. 

Tillträdet är något begränsat jämfört med nuvarande ledamöters, men exakt vilka utrymmen de har tillgång till är hemligt. Dock kan de vandra fritt bland beslutsfattare på bankhallens stengolv, i kafeterian och i restaurangen. 

DN har begärt ut namnen på de som i dag har en aktiv ackreditering för tidigare ledamöter, också kallat veterankort. 

Bland namnen på listan finns såväl före detta partiledare som statsråd och en statsminister. En del av de 762 före detta ledamöterna på listan har fortsatt inom politiken som kommunpolitiker eller ambassadörer och vissa har gått i pension. 

Andra, visar DN:s granskning, arbetar i dag för arbetsgivare med särintressen. De är anställda av bland andra arbetsgivarorganisationen Svenskt näringsliv, pr- och kommunikationsbyråerna JKL, Prime, Narva och Rud Pedersen samt olika fackförbund. Flera sitter också med i bolagsstyrelser.

Även riksdagsledamöter som lämnat i förtid kan få rätt till ett kort, som tidigare SD-mannen Erik Almqvist, som petades av partiledningen efter den så kallade järnrörsskandalen 2012. Också Anders Forsberg från samma parti, som 2017 dömdes för grov förskingring, finns med på riksdagens lista. Han fungerar fortfarande som rådgivare till partiet, men arbetar, enligt pressavdelningen, inte i riksdagen.

Även tidigare MP-ministern Mehmet Kaplan som lämnade regeringen 2016, bland annat efter att ha varit på samma middag som den högerextrema turkiska organisationen Grå vargarna, har enligt listan tillgång till lokalerna. 

De flesta före detta ledamöter som DN talat med uppger att de sällan eller aldrig använder sina veterankort, men vem som faktiskt gör det och i vilken utsträckning går inte att veta eftersom besöken inte registreras.  

Före detta M-statsministern Fredrik Reinfeldt, som bland annat är rådgivare inom försäkrings- och banksfären, svarar via sin pressekreterare att han inte använder kortet. 

En av Reinfeldts närmaste män under tiden i alliansregeringen, tidigare statssekreteraren Mikael Sandström, är öppen med att han använder sitt kort för att påverka politiken. Sedan början av året är han chefsekonom på TCO, centralorganisationen som samlar 14 fackförbund med närmare 1,4 miljoner medlemmar, till exempel sjuksköterskor, lärare och poliser. 

– TCO är en påverkansorganisation så vi träffar regelbundet politiker. Antingen för att i största allmänhet prata om saker som är aktuella, men framför allt för att prata om frågor som är angelägna för oss, säger han.

Han möter folkvalda någon gång i veckan, från alla partier utom Sverigedemokraterna. Just nu bedriver TCO påverkan i flera frågor inför valet: en bred skatteöverenskommelse, förbättrad kompetensutveckling och ett jämnare uttag av föräldraförsäkringen. 

– Det är inget konstigt. Man träffas och sen diskuterar man. Antingen en allmän diskussion eller så pratar man om den konkreta frågan.

Sandström och flera av de ex-ledamöter som DN pratat med anser att påverkansarbetet är en del av yttrandefriheten.

Ulrica Messing, tidigare socialdemokratisk minister, som i dag är konsult på pr-byrån Prime och ordförande för Göteborgs hamn, är sällan på plats men skulle gärna besöka riksdagen oftare. 

– Man har inte bara möjlighet utan en skyldighet att påverka sina folkvalda. Den skyldigheten och möjligheten ska alla ta, folkrörelser, fackliga organisationer, företagare och kyrkliga samfund. Demokrati bygger på att man har samtal.    

Man har inte bara möjlighet utan en skyldighet att påverka sina folkvalda

Av en slump stöter DN på Liberalernas förre partiledare Lars Leijonborg i riksdagshusets entréplan en eftermiddag i april. I dag är han bland annat ordförande för Friskolornas riksförbund och rådgivare på kommunikationsbyrån Diplomat. Han är här för att låta sig intervjuas om sin nya bok om sina år i politiken och har med sig sitt veterankort.

– Det är en jättegammal tradition. Vi kan till och med gå in i plenum och sätta oss om vi vill.

Syftet med besöken är oftast att träffa ”någon som jobbar i riksdagen eller någon riksdagsledamot”, uppger den tidigare partiledaren. Några problem med transparensen gentemot väljarna kan han inte se. 

När DN några veckor senare ringer upp Leijonborg för att ställa fler frågor vill han inte svara.

– Jag har inget intresse av detta. Jättebra, hej då, säger han och lägger på luren.

Han är inte ensam om att inte vilja svara på våra frågor. Före detta S-näringsministern Björn Rosengren driver numera affärs- och varumärkesutvecklingsbyrån Priority. På hemsidan beskriver företaget hur deras expertis ”sträcker sig från kvalificerad hantering av stora börsbolag till politiska påverkanskampanjer”.  

Men Rosengren vill inte svara på hur han använder sin rätt att komma in i parlamentet.

”Eftersom jag alltid kan kontakta de riksdagsledamöter jag av olika skäl önskar träffa eller samtala med, alldeles oavsett detta passerkort, så är detta för mig en ickefråga. Om riksdagen av någon anledning finner korten problematiska så har den alla möjligheter att agera. Jag ser detta mer som en trevlig gest till tidigare ledamöter”, skriver han i ett mejl.

Tobias Krantz svarar via telefon. Han har både varit riksdagsledamot och minister för Folkpartiet och lämnade riksdagen 2010. I dag är han chef för utbildning, forskning och innovation på arbetsgivarorganisationen Svenskt näringsliv, som företräder privata företag. Han svarar inte på hur ofta han använder sitt veterankort vid inpasseringen, men säger att han ser det som en formsak huruvida det kortet används eller om han blir listad som besökare. 

Krantz besöker riksdagen i olika roller, ibland som privatperson, ibland som före detta partirepresentant och ibland som företrädare för Svenskt näringsliv. 

Det faktum att Tobias Krantz i rollen som företrädare för Svenskt näringsliv gör sitt bästa för att påverka när han är i riksdagen är inte någon hemlighet, säger han.

– Självklart är jag även i riksdagen för att föra fram våra ståndpunkter och åsikter. Det är jag och vi öppna med. Det är inget konstigt med att intresseorganisationer av olika slag bedriver opinions- och påverkansverksamhet.

Det är inget konstigt med att intresseorganisationer av olika slag bedriver opinions- och påverkansverksamhet

På frågan om Krantz ser något problematiskt i att besöken som görs med veterankortet inte registreras svarar han att det är en fråga för riksdagen och partierna att avgöra.

Både byråer och konsulter uppger att byråerna gärna anställer före detta politiker eftersom de ser ett stort värde i deras kunskap om den politiska världen. 

Miljöpartiets tidigare språkrör Maria Wetterstrand är i dag VD för Miltton Purpose i Helsingfors och är konsult inom hållbarhet. Hon har använt sitt kort ett par gånger, bland annat för att komma in i riksdagsbiblioteket. Hon har upprepade gånger fått frågan från företag och organisationer om hon vill lobba mot regeringen för pengar. 

– Jag har inga synpunkter på om andra väljer att göra det eller inte. Men jag känner mig inte bekväm med att utnyttja mitt namn och mina nätverk för att ta betalt för att bedriva lobbyverksamhet, säger hon och fortsätter: 

– Om jag själv tycker att det är bra grejer kan jag göra det gratis, men då är det för att jag tycker det själv. Men att bedriva lobbying för vissa åsikter jag själv inte valt, det har jag väldigt svårt med för egen del.  

De flesta branschföreträdare DN talat med är överens om att lobbyister måste vara tydliga med vilka deras uppdragsgivare är i mötet med förtroendevalda. Men när det gäller ex-ledamöternas särskilda rätt att få komma och gå i riksdagens lokaler går åsikterna isär. 

Martin Petersson, är ordförande för PRECIS, som organiserar ett trettiotal pr-företag samt vd för kommunikationsgruppen H&H Group, ser inga bekymmer med veterankortet, men heller inga fördelar. 

– Jag har inte reflekterat över att det skulle ha betydelse i vår typ av verksamhet. Vi hjälper framför allt uppdragsgivare med principiell insikt och kunskap om det politiska systemet och processerna. 

Patrik Westander ser ackrediteringen som betydligt mer problematisk. Han är vd och pr-konsult på pr- och lobbyföretaget Westander. Han anser att lobbyism är en viktig del av demokratin, men är kritisk till hur systemet med de före detta ledamöterna fungerar. 

– Det sänder olyckliga signaler om en politisk elit och ökar avståndet mellan folkvalda och medborgare. Många tidigare ledamöter byter dessutom ut riksdagslönen mot konsultarvoden. Det är särskilt olyckligt när de i sina nya roller som pr- och lobbykonsulter får en gräddfil till riksdagen, säger Patrik Westander. 

Westander menar att riksdagen är en viktig plats för påverkansarbete och att en minoritetsregering innebär ökad makt till riksdagen och därmed mer utrymme för lobbying. Han säger att många pr-byråer lyfter fram sin tillgång till de politiska nätverken och erbjuder möjligheten att ”köpa sig tillträde” till de politiska beslutsfattarna. 

Patrik Westander skulle vilja se att riksdagen tar fram en uppförandekod för pr- och lobbykonsulter.

– I dag kan aktörer som inte själva vill synas anlita pr-byråer för att påverka politiska beslut och det är ett demokratiproblem. Riksdagen borde ställa öppenhetskrav som motverkar lobbying med dolda kunder.

Riksdagen borde ställa öppenhetskrav som motverkar lobbying med dolda kunder

Lobbyforskaren Anna Tyllström vid Institutet för framtidsstudier ser, precis som Westander, att riksdagen skulle kunna vara en strategiskt viktig plats för påverkansarbete.

– Vår forskning visar att att fysisk närhet är a och o i politiken, trots vårt digitaliserade samhälle, säger Anna Tyllström.

Hon förespråkar generellt generösa villkor för före detta riksdagsledamöter, eftersom hon ser det som viktigt att människor engagerar sig politiskt och orkar vara folkvalda. Däremot ställer hon sig kritisk till det nuvarande systemet, där före detta riksdagsledamöters besök i riksdagen inte loggas.

– Det är uppseendeväckande att det finns människor, anställda av en arbetsgivare med särintressen, som kan sitta i riksdagskafeterian utan att det registreras. 

Förklaringen till varför en tidigare ledamot ska få fortsatt ackreditering till riksdagen saknas. I stället skriver riksdagsdirektören Kathrin Flossing i ett mejl: 

”Riksdagsledamöter har sedan lång tid haft tillträde till riksdagen även sedan de slutat sitt riksdagsuppdrag”.

Men vad syftet är kan ingen svara på. 

Fakta.Så fungerar ackrediteringen

En före detta riksdagsledamot kan ansöka om ackreditering, det vill säga ett inpasseringskort till riksdagen. Till skillnad från exempelvis ackreditering för journalister gäller veterankorten tills vidare, de behöver i normalfallet inte förnyas.

Veterankortens innehavare registreras inte när de besöker riksdagen. Det går därför inte att se vem personen i fråga besöker eller i vilken roll personen är där. 

Riksdagsförvaltningens säkerhetsavdelning vill inte uppge exakt vilka utrymmen de före detta ledamöterna har rätt till, men att det inte rör sig om dygnet runt-inpassering. Ackrediteringen kräver att man går genom säkerhetskontrollen innan man fortsätter in i riksdagsbyggnaden.

Säkerhetsavdelningen känner inte till något exempel på någon före detta ledamot som nekats ackreditering eller fått den tillbakadragen. 

Riksdagsförvaltningen håller just nu på med en översyn av tillträdesreglerna, där bland annat ackrediteringssystemet granskas. 

Utöver ackrediteringen för tidigare riksdagsledamöter finns också ackreditering för media, för personer som arbetar för leverantörer som riksdagen har avtal med, exempelvis fastighetstekniker eller byggarbetare samt ackreditering för partifunktionärer, där varje parti får en kvot med ackrediteringar för personer som partierna uppges på något vis har en funktion i partiet.

När en aktiv riksdagsledamot tar emot en besökare i riksdagen får ledamoten själv välja om besökaren registreras eller inte. 

Källa: Riksdagsförvaltningens säkerhetsavdelning

 

Tipsa. DN:s granskande reportrar

Här kan du lämna anonyma tips: www.dngranskar.dn.se 

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.