Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Politik

Experternas kritik: Politik går före juridik

Lagrådet tittar på hur lagförslag förhåller sig till grundlagarna.
Lagrådet tittar på hur lagförslag förhåller sig till grundlagarna. Foto: Henrik Montgomery/TT

Regeringen har flera gånger trotsat Lagrådets skarpa kritik mot deras lagförslag. 

Ett ovanligt och uppseendeväckande beteende, menar flera experter. 

– Det är inte bra, det innebär att kvaliteten på lagstiftningen sjunker, säger Joakim Nergelius, professor i rättsvetenskap.  

VAL 2018

Lagrådet har den senaste tiden fått en del uppmärksamhet för sin kritik mot flera av regeringens lagförslag – nu senast mot förslaget om uppehållstillstånd för vissa ensamkommande. ”Gränsen har nåtts för vad som är acceptabelt i frågan om hur lagstiftningen kan utformas", löd kritiken. I torsdags stod det klart att regeringen kommer att lägga fram en proposition inom kort.

Ola Zetterquist, hovrättsråd och docent i Europarätt, beskriver kritiken som allvarlig och ovanligt hård. 

– Kritiken handlar om är att lagförslaget är en juridisk dålig produkt. Det är genant att få denna typ av kritik från Lagrådet, säger han. 

Lagrådet ska granska och yttra sig över lagförslag från antingen regeringen eller riksdagsutskott. De ska framför allt titta på hur förslaget förhåller sig till grundlagarna och hur reglerna förhåller sig till varandra. De ska också se vilka problem som kan uppstå vid tillämpningen. 

DN har nu gått igenom samtliga lagrådsyttranden från mandatperiodens start till i dag. Totalt har myndigheten granskat 534 lagförslag. Bara i år har över 100 lagförslag skickats till myndigheten. Jämfört med den förra regeringen rör det sig om en mindre ökning. 

Enligt Joakim Nergelius, professor i rättsvetenskap vid Örebro universitet, är det rekordmånga på en sådan kort period och han säger att Lagrådet ligger på ”smärtgränsen”. 

– Anledningen till att de har hunnit med är att många av lagförslagen har varit så totalt bristfälliga. De har inte varit så genomtänkta helt enkelt, säger han.

Av de 534 lagförslagen har mer än hälften fått anmärkning av olika slag. 

45 lagförslag har fått hård kritik, varav 13 stycken har helt avfärdats av Lagrådet. I mer än hälften av dessa fall har regeringen gått vidare utan att inhämta myndighetens synpunkter och förslag. 

– När regeringen gör det så har den indirekt sagt att den juridiska riktigheten inte är det viktigaste i lagförslaget, säger Ola Zetterquist. 

Det är för ogenomtänkt – skulle det genomföras så skulle det skapa internationella komplikationer.

Joakim Nergelius om förslaget om sexköp utomlands

Läs också: Här gick regeringen mot Lagrådets vilja

Vad händer om regeringen upprepade gånger kör över Lagrådets kritik?  

– Som det är nu händer det ingenting. Men det stärker  däremot argumentet att vi behöver en Författningsdomstol som kan stoppa lagförslag.

Joakim Nergelius anser att lagstiftningens kvalitet sjunker när regeringen trotsar Lagrådets kritik. Han upplever att Lagrådet har varit mer kritiskt än normalt de senaste åren och tror att det kan bero på att förslagen många gånger är slarvigt utförda. 

– I vissa fall är kritiken skoningslös, bland annat förslaget om  kriminalisering av sexköp utomlands. Läser man det med juridiska ögon så förstår man att det här kan man bara inte genomföra, säger Joakim Nergelius. 

Varför? 

– Det är för ogenomtänkt, skulle det genomföras så skulle det bara inte bli svårt att upprätthålla i domstol utan det skulle skapa internationella komplikationer. 

Ett annat förslag som har varit omdiskuterat är samtyckeslagen. Lagrådet skriver bland annat att lagen inte behövs och att den täcks av den nuvarande lagstiftningen. Samt att de nya formuleringarna kommer att vara svåra att tillämpa i praktiken. 

– Frågan har en politisk symbolik, inget parti eller någon i oppositionen vill bli anklagade för att man struntar i det här och inte tar problemen på allvar. De politiska aspekterna väger över de juridiska, säger Joakim Nergelius.

Förslaget om rökförbud på vissa platser utomhus är ett annat sådant, men också vinster i välfärden

– Vinster i välfärden är politiskt kontroversiellt. Vi vet att regeringen vill gå vidare. Samtidigt vet vi att regeringen räknar med att inte få igenom det i riksdagen. Det är ett väldigt speciellt ärende på så sätt, säger Nergelius. 

Regeringen Löfven är inte unik i att strunta i Lagrådets yttranden. Regeringen Reinfeldt drev på den nya skollagen år 2010 trots att Lagrådet var väldigt kritiskt i sitt yttrande och varnade bland annat för att förslaget kan strida mot grundlagen. Bland annat skrev myndigheten: "en tillräckligt noggrann genomgång har inte gjorts innan förslaget lämnades över till Lagrådet". 

Samtidigt finns det fall där skarp kritik har lett till att förslag har dragits tillbaka. 

– Förslaget om id-kontrollerna på Kastrup och Öresund gick igenom trots att Lagrådet sagt att ett sådant förslag hör hemma i en krigsliknande situation. Men i det ursprungliga förslaget ville regeringen ha möjligheten att stänga av Öresundsbron om det behövdes. Det förslaget drog regeringen tillbaka efter att Lagrådet sa att det inte var någon bra idé, säger Joakim Nergelius.

Läs mer: Regeringen avskaffar id-kontrollerna

Man kan ju säga att spänningsfältet som ryms här är spänning mellan politik och juridik.

Justitierådet Agneta Bäcklund om hur det var att sitta som lagråd under valrörelsen 2014. 

Justitierådet Agneta Bäcklund hoppade in som lagråd under förra valrörelsen 2014 och satt sedan kvar fram till 2016. 

– Man kan ju säga att spänningsfältet som ryms här är spänning mellan politik och juridik. Det blir ju tydligare, skulle jag tro, i samband med valår, säger Agneta Bäcklund. 

Läs också: Morgan Johansson försvarar sina förslag

Hur är det att sitta som lagråd under ett valår? 

– Den här perioden innan ett val är det exceptionellt många lagförslag som ska läggas till riksdagen. Det har politiska skäl, det händer varje valår. Men som lagråd märker man inte av det. Man tar en remiss i taget, men det blir ett högre tryck. 

Hon betonar dock att regeringen i de flesta fallen följer Lagrådets synpunkter och förslag.

 – Lagrådet kan säga att ni borde ha hört med fler remissinstanser, man borde ha fått längre tid på sig att yttra sig. Det kan man ju reparera. Många förslag är tekniska korrigeringar. Det är ju inte problematiskt. 

När ett förslag strider mot grundlagarna – vad kan hända om det går igenom i riksdagen? 

– Regeringen och riksdagen tar en risk beroende på vilken typ av kritik har riktats mot lagförslaget. Förslagen kan komma att underkännas i rättstillämpningen, vilket helt enkelt innebär att domstolarna inte tillämpar regeln.

Enligt regeringsformen får en domstol inte tillämpa en regel som är i strid med grundlag.

Ett omdebatterat exempel är straffet för mord, vilket var ett lagförslag 2014, berättar Agneta Bäcklund. 

Läs mer: Livstid blir normalstraff för mord 

Syftet med lagförslaget var att det skulle bli lättare att döma någon till livstid för mord. Lagrådet menade att det skulle leda till stora tillämpningsproblem. 

Två år efter lagändringen togs ett mordfall till Högsta domstolen. I domen hänvisades till Lagrådets yttrande då inget livstidsstraff utdömdes.

– Det är ett tydligt exempel på vilken betydelse Lagrådets synpunkter kan få. Regeringen argumenterade kring Lagrådets kritik, men ändrade inte i förslaget. Sedan kom domstolen och prövade den nya lagändringen och den fick ingen effekt.

 

Fakta.Lagrådet

Lagrådet är en svensk myndighet som består av maximalt sex ledamöter. Minst en ledamot måste tjänstgöra som justitieråd på antingen Högsta domstolen eller Högsta förvaltningsdomstolen. Övriga kan ersättas med ett pensionerat justitieråd som tidigare tjänstgjort vid någon av domstolarna. 

Syftet med lagrådet är att de ska granska och yttra sig över lagförslag från antingen regeringen eller riksdagsutskott. Lagrådet ska normalt höras i fall som rör ändringar i grundlagarna, förslag som skulle kunna påverka enskilda individers frihet och rättigheter, ekonomiska eller personliga förhållanden eller människor skyldigheter gentemot allmänheten. 

Lagrådets yttrande är ett förslag, regeringen är med andra ord inte skyldiga att hörsamma lagrådets klagande. Men generellt brukar regeringen ta stor hänsyn till Lagrådets förslag och skriva om lagtexten innan en proposition läggs fram i riksdagen. 

Budgeten 2018 för Lagrådet är ungefär 12.370. 000 kronor. Pengarna används främst till ledamöternas löner. 

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.