Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Politik

Fakta i frågan: Har vårdköerna vuxit?

01:47. Har vårdköerna vuxit? DN:s Kristoffer Örstadius reder ut.

Utvecklingen är tydlig: vårdköerna växer i Sverige, både inom specialist- och primärvården.

Men skillnaderna är stora inom landet, på vissa ställen är köerna långa och på andra håll förhållandevis korta.

Varje vecka fram till valet kommer DN:s Kristoffer Örstadius att granska väljarnas viktigaste frågor.

VAL 2018

Väntetider har länge varit ett av den svenska sjukvårdens största problem. Samtidigt som vården i Sverige i flera avseenden håller världsklass får just tillgängligheten låga betyg.

Lagen kräver att patienter ska få träffa en läkare inom en bestämd tid. Rättigheten kallas för vårdgarantin och anger till exempel att en operation måste ske inom 90 dagar. Trots detta bryter många landsting mot lagen. Köerna till sjukvården blir allt längre, enligt statistik från väntetidsdatabasen vid organisationen Sveriges Kommuner och landsting (SKL).

Ja – väntetiderna har ökat

Mellan 2013 och 2017 ökade andelen patienter som har fått vänta mer än 90 dagar på operation från 12 till 26 procent:

Det är tyvärr svårt att analysera hur situationen såg ut före 2013. Det beror i huvudsak på att landstingens inrapportering av data, liksom vissa definitioner, har förändrats.

I mer än ett kvarts sekel har vårdgarantin varit ett av de främsta styrmedlen för att åtgärda problemen med långa väntetider. År 2008 införde den dåvarande alliansregeringen dessutom “kömiljarden”, ett system som belönade de landsting som klarade vårdgarantin. En utvärdering som Socialstyrelsen gjorde 2012 visade att reformen hade haft “positiva effekter”. Mellan 2009 och 2011 minskade vårdköerna, enligt myndigheten. Men Socialstyrelsen pekade samtidigt på att den förbättrade tillgängligheten delvis skedde på bekostnad av andra patientgrupper med andra vårdbehov.

Strax efter valet 2014 meddelade den nuvarande regeringen att kömiljarden skulle avskaffas. Under de senaste åren har alltså vårdköerna vuxit, men om det beror på att kömiljarden har försvunnit är oklart. Vi ska strax återkomma till några tänkbara förklaringar.

Så här såg utvecklingen ut bland några vanliga operationstyper:

Ovanstående diagram visar att vårdköernas storlek varierar för olika patientgrupper. Det visar också att trenden genomgående går mot växande vårdköer. Gallstensbehandingar är en av de operationstyper där utvecklingen har varit tydligast.

Vårdgarantin reglerar inte enbart operationsköer. Det finns även ett krav på inom vilken tid som en patient ska få träffa en specialistläkare för ett första besök. Denna tidsgräns har satts till 90 dagar, precis som för operationerna.

Även för specialistbesöken är trenden negativ sedan 2013, även om det förra året skedde en svag förbättring:

Inom specialistvården sticker ögonsjukvården ut. Så många som 31 procent av patienterna fick enligt den senaste statistiken vård först efter 90 dagar.

En brist med statistiken om vårdköer är att det inte går att se hur de genomsnittliga väntetiderna ser ut, alltså hur många dagar en person i snitt stod i kö. Utgångspunkten för datainsamlingen är hur stor andel som har fått vård inom vårdgarantin. Det går därför inte heller att säga hur många som till exempel väntade så länge som ett halvår.

Ur patientens perspektiv finns det dessutom flera mått på tillgänglighet som inte ingår i vårdgarantin och som därmed inte heller följs upp nationellt med längre tidsserier. Till exempel ingår inte väntetider till fortsatt utredning, undersökningar och återbesök. Vårdgarantin säger inte heller något om kvaliteten på vården.

Men varför ökar vårdköerna?

För att besvara frågan behöver statistiken analyseras djupare. Ett sätt är att studera hur situationen ser ut i olika län. Målsättningen med hälso- och sjukvårdslagen är att vård ska ges på lika villkor till hela befolkningen. Trots det varierar vårdköerna stort mellan olika delar av landet. I Norrbottens län är väntetiderna till specialistläkare mångdubbelt längre än i Stockholms län:

I 19 av 21 län har utvecklingen försämrats. Två län avviker: Skåne och Stockholm. I dessa har utvecklingen mellan 2013 och 2017 varit stabil. I Stockholms län fick i fjol bara 6 procent av patienterna vänta längre än 90 dagar på förstabesök till specialistvården. Bland de stora sjukhusen i länet hade Danderyds sjukhus och Södertälje sjukhus bäst resultat. Sämst bland de större sjukhusen var Nya Karolinska i Solna. Men dess andel, 10 procent, var ändå mycket bra ur ett nationellt perspektiv.

Två möjliga förklaringar till att Stockholm sticker ut är att länet dels har ett stort utbud av vårdinrättningar, dels att länet infört en egen lokal vårdgaranti som innebär att patienter ska få komma till specialistläkare inom 30 dagar istället för 90.

Denna garanti gäller enbart förstabesök inom specialistvården. För operationer gäller samma regelverk som för hela Sverige, 90 dagar. Kanske är just detta en förklaring till att Stockholms läns utveckling inte varit lika positiv för operationsköerna som för specialistbesöken. I alla län utom Jönköping har operationsköerna vuxit mellan 2013 och 2017.

Men framför allt avslöjar skillnaderna mellan olika delar av Sverige något annat: en trolig förklaring till varför vårdköerna har ökat så mycket. Norrbotten, Västernorrland och Gävleborg är de län som har störst andel som får vänta längre än den nationella vårdgarantins gräns. En gemensam faktor för dessa tre län är att alla har mycket stor brist på vårdpersonal. Resursbristen är också en förklaring som länen ger när DN ställer frågor.

”Det enskilt största problemet för oss är kompetensförsörjning av sjuksköterskor för att kunna hålla tillräckligt många vårdplatser öppna. Vi kan inte operera om vi inte har vårdplatser för eftervård”, svarar Region Västernorrland där andelen som får vänta längre än 90 dagar till specialistläkare har ökat från 9 till 39 procent.

”De främsta orsakerna är ett sämre bemanningsläge och i vissa fall svårighet att hitta rätt kompetens”, svarar ett annat län, Region Gävleborg.

Att kömiljarden har försvunnit lyfts också fram som skäl till situationen.

Även inom primärvården, alltså i huvudsak vårdcentralerna, har situationen försämrats de senaste åren. Här kräver vårdgarantin att en patient erbjuds tid till läkare inom en vecka:

En annan del av vårdkedjan är akutmottagningarna. Här saknas tyvärr bra data som är jämförbara över många år. Den senaste statistiken är från perioden juni 2016 till maj 2017. Då visade det sig att mediantiden på akutmottagningarna var 3 timmar och 30 minuter. Det var sju minuter längre än vid samma mätning året dessförinnan. Väntetiderna var längst på Södersjukhuset i Stockholm, kortast på Gällivare sjukhus.

Cancer sticker ut

En del av sjukvården som ofta får kritik för långa väntetider är behandlingen av cancerpatienter. För cancervården är den generella uppföljningen svårare att göra eftersom den redovisas för respektive cancertyp, med varierande definitioner. Varje cancertyp har ett eget kvalitetsregister med statistik. DN har valt att jämföra utvecklingen för de fyra vanligaste cancersjukdomarna: prostatacancer, bröstcancer, hudcancer och tjocktarmscancer. Trenden är i huvudsak positiv.

  • För prostatacancer, som är den vanligaste cancerformen bland män, utmärker sig köerna genom att under flera år har varit mycket långa. Situationen är fortfarande allvarlig, men det finns tecken på att väntetiderna är på väg åt rätt håll. Så här har snittiden mellan remiss och behandling utvecklats de senaste åren:
  • För bröstcancer, den vanligaste cancerformen bland kvinnor, har väntetiden från välgrundad misstanke till operation minskat från i snitt 36 dagar år 2013 till 32 dagar år 2016. (Källa: Nationella bröstcancerregistret)
  • För hudcancer (hudmelanom) har väntetiderna till kirurgi minskat från i snitt 9 dagar år 2013 till 7 dagar år 2017. (Källa: Socialstyrelsen)
  • För tjocktarmscancer har väntetiderna från diagnos till behandlingsstart minskat marginellt från i snitt 30 dagar år 2013 till 29 dagar år 2016. (Källa: Svenska Kolorektalcancerregistret)


Fotnot: I all statistik om väntetider från SKL räknas inte så kallad patientvald väntan in. Med patientvald väntan innebär att patienter har valt att vänta längre än tidsgränsen för att de till exempel vill träffa en särskild läkare eller för att de avstår besök på annan ort. Det är vården som avgör vilka patienter som markeras som patientvald väntan. För operationer/åtgärder motsvarade den patientvalda väntan 4 procent i december 2017 - lika stor andel som december 2013. För besök till specialistvård var andelen 3 procent i december 2017 och 2 procent i december 2013.

Det här är Fakta i frågan

  • Ökar klyftorna? Växer vårdköerna? Löser polisen fler brott? Varje vecka fram till valet granskar DN viktiga frågor om samhällsutvecklingen.
  • Vi går till förstahandskällor och försöker så gott det går att svara på alla frågor med stor transparens och offentliga data.
  • http://www.dn.se/om/fakta-i-fragan finns alla källhänvisningar och länkar till källmaterial.
  • DN har dessutom gett två forskare, nationalekonomerna Laura Hartman och Lars Calmfors, i uppdrag att läsa texterna. De faktagranskar inte i detalj men ger övergripande synpunkter för att minska riskerna för felaktiga slutsatser. DN står för allt innehåll i texten.
  • Har du som läsare synpunkter på innehållet eller slutsatserna? Hör gärna av dig till kristoffer.orstadius@dn.se


Missa inga fakta:

  • Följ fakta i frågan på Facebook och få kommande delar direkt i ditt flöde.
  • Du som är inloggad på DN kan också följa ämnet direkt på vår sajt eller i appen. Klicka på ”Följ”-knappen här nedanför.

Läs också: Anders Isaksson fick vänta på sin operation – i nästan ett år

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.