Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-01-27 07:48

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/politik/faktiskt-helt-fel-att-pasta-att-sd-rostade-nej-till-samtyckeslagen/

SVENSK POLITIK

Faktiskt helt fel att påstå att SD röstade nej till samtyckeslagen

1 min 51 sek. Påståendet att Sverigedemokraterna röstade nej till samtyckesregleringen i sexualbrottslagen – är faktiskt helt fel.

Påståendet att Sverigedemokraterna röstade nej till samtyckesregleringen i sexualbrottslagen, vilket bland annat spridits av socialminister Annika Strandhäll, har gått varmt på sociala medier det senaste dygnet.

Men det är helt fel. Det partiet röstade nej till var justitieutskottets förslag att rösta ned deras motion.

Påstående:

Annika Strandhälls borttagna tweet.
Annika Strandhälls borttagna tweet. Foto: Skärmavbild/Twitter

Påstått av Annika Strandhäll, 24 maj, Twitter.

Under onsdagen röstade riksdagen igenom regeringens förslag om en samtyckeslag, som innebär att grundprincipen i lagen är att sex ska vara frivilligt och att sex som inte är frivilligt är olagligt. Lagförslaget, som fått kritik från bland annat Lagrådet innebär också att straffen höjs för bland annat grov våldtäkt och grov våldtäkt mot barn. Lagförslaget innebär också att två nya brott införs: Oaktsam våldtäkt och oaktsamt sexuellt övergrepp.

Sedan förslaget klubbats har flera påståenden som rör voteringen om förslaget spridits sig på sociala medier, med budskapet att Sverigedemokraterna är emot en samtyckeslag. Bland annat Sveriges socialminister Annika Strandhäll (S) skrev under onsdagskvällen på Twitter att Sverigedemokraterna röstat mot en sådan lag, som svar på en fråga om vilka som röstat mot förslaget, någonting som uppmärksammades av SD-ledamoten Paula Bieler. Den tidigare riksdagsledamoten Jenny Bengtsson beskrev det som att ”Sverigedemokraterna är de svenska männen som vill kunna stoppa kuken i kvinnor utan att fråga först”. Samma budskap spreds även av Facebooksidor som ”Stolt svensk - Stolt antirasist” och ”Vi avslöjar rasismen”.

Några exempel på hur påståendet sprids.
Några exempel på hur påståendet sprids. Foto: Skärmavbild

Tittar man på siffrorna i voteringen i sakfrågan står det tydligt att Sverigedemokraterna röstat emot utskottets förslag och att Sverigedemokraterna reserverat sig i frågan, vilket nu har tolkats som att Sverigedemokraterna röstat emot en samtyckeslagstiftning.

Beslutfattandet i riksdagen fungerar genom att ett utskott, i det här fallet justitieutskottet, föreslår hur riksdagen bör rösta. I utskotten sitter representanter för samtliga riksdagspartier.

Inför gårdagens omröstning föreslog utskottet att riksdagen skulle rösta nej till en motion som Sverigedemokraterna hade lagt fram.

Motionen handlade om att SD, förutom en samtyckesreglering, också ville se en rad skärpta straff för sexualbrott.

”Sverigedemokraterna är dock av uppfattningen att det är av yttersta vikt att en lagstiftning som innehåller ett oaktsamhetsrekvisit och skärpta straff för sexualbrott kommer på plats så snart som möjligt varför vi inte kommer föreslå att propositionen avslås”, står det i motionen som är signerad Adam Marttinen och Patrick Reslow.

I Justitieutskottets betänkande, det vill säga Justitieutskottets rapport med ett förslag till beslut, framgår SD:s önskemål tydligare. Bland annat vill man skärpa straffen för sexköp av barn och våldtäkt samt göra en översyn av brottsbalkens kapitel sex, som rör sexualbrott, för att höja straffminimum som straffmaximum för övriga sexualbrott.

När riksdagen röstar har ledamöterna möjlighet att reservera sig på vissa enskilda punkter och för SD:s del handlade det om en reservation gällande kapitel sex i Brottsbalken.

Eftersom inga övriga partier hade några synpunkter blev det endast en omröstning. Då var frågan, något förenklat: ”Ska vi avslå SD:s ändringsförslag och därmed rösta igenom en samtyckeslag som ser ut på det sätt som utskottet föreslår”.

Sverigedemokraternas ledamöter tryckte på nej-knappen, eftersom de vill lyfta fram sin motion.

Om ingen av samtliga riksdagspartier hade reserverat sig på någon av punkterna, hade lagmannen endast ställt frågan om riksdagen röstar ja eller nej till utskottets förslag. Så när Sverigedemokraterna tryckte på nej-knappen, röstade de alltså nej till att utskottets förslag att avslå deras betänkande om kapitel 6 i brottsbalken.

Adam Marttinen är rättspolitisk talesperson för Sverigedemokraterna och säger att partiet tycker att samtyckeslagen är ett steg i rätt riktning.

– Vi har över lag varit väldigt positivt inställda till allt från samtyckeslagen till straffskärpningarna i våldtäkt mot barn. I vår motion föreslog vi att man skulle höja straffskalorna för andra sexualbrott exempelvis grov våldtäkt och ofredanden, vi ville helt enkelt att man skulle se över samtliga straffbrott, säger Adam Marttinen.

Han tycker att det är tråkigt att det felaktiga påståendet har fått så stor spridning.

– Det är ju tider av fake news nu. Men jag litar på att sanningen kommer fram förr eller senare, säger Marttinen.

”Tweeten byggde på en felaktig uppgift från en av hennes medarbetare. När det framgick att det var fel så togs tweeten bort”, skriver Jakob Andersson, pressekreterare hos Annika Strandhäll, i ett mejl till DN.

Sammanfattning: Eftersom det Sverigedemokraterna röstade nej till var justitieutskottets förslag att rösta ned deras motion, som inkluderar en samtyckeslag, och inte förslaget som helhet bedömer DN att påståendet är Faktiskt helt falskt.

Läs mer: Läs alla DN:s faktakollar

Ämnen i artikeln

Faktiskt
Val 2018
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt