Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-02-18 05:28

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/politik/forskare-spraktest-leder-inte-till-battre-integration/

Politik

Forskare: Språktest leder inte till bättre integration

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Godkänt prov i svenska och i samhällskunskap ska bli krav för svenskt medborgarskap.

Kraven ska ”stärka medborgarskapets status”, enligt januariavtalet.

– Att säga att ett språktest skulle öka alla invandrares motivation är en myt, säger Tommaso Milani, språkforskare vid Göteborgs universitet.

Viviana Canoilas
Rätta artikel

Liberalerna har sedan 2002 argumenterat för språktester för medborgarskap. Nu när förslaget ingår i uppgörelsen mellan Socialdmokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna kan man se det som en politisk seger för det sistnämnda partiet.

Förutom ett språktest finns kravet att få godkänt i ett samhällsprov. Men hur dessa tester kommer att se ut framgår inte i januariöverenskommelsen: 

”Vi vill stärka medborgarskapets status och främja ett inkluderande samhälle. Därför ska ett godkänt prov i svenska och i grundläggande samhällskunskap vara ett krav för medborgarskap i Sverige. Där det föreligger särskilda skäl ska språkkunskaper kunna prövas i andra former.”

Läs också: Jan Björklund (L): ”Vill du stanna här ska du lära dig svenska” 

Professor Tommaso Milani forskar i flerspråkighet utifrån ett samhälleligt perspektiv vid Göteborgs universitet. Han menar att ett språktest inte kommer att leda till en bättre integration.

– Språkinlärning påverkas av en mängd olika faktorer. Att säga att ett språktest nödvändigtvis skulle öka alla invandrares motivation är en myt. Motivation är inte den enda faktorn som leder till framgångsrik språkinlärning, säger Tommaso Milani.

Den grupp som har sämst förutsättning att klara ett språktest är den som exempelvis har flytt krig eller varit med om andra traumatiska händelser, enligt Milani. Även ålder är en annan försvårande faktor.

– Ett språktest kommer inte att motivera utan skapa mer stress och frustration, säger Tommaso Milani.

Samtidigt säger Milani att det är för tidigt att yttra sig om uppgörelsens språkkrav eftersom detaljerna kring det inte har utformats än. 

Läs mer: S vill ha nya språkkrav för försörjningsstöd  

Om handskakning ska bli ett krav för medborgarskap är än så länge okänt.

”I Sverige så hälsar man på varann, man tar både kvinnor och män i handen”, sa statsminister Stefan Löfven i riksdagen 2016 i samband med att MP-politikern Yasri Khan tvingades avgå sedan han vägrat skaka hand med en kvinnlig TV4-reporter. 

På frågan hur L ställer sig till ett handskakningskrav svarar Adam Alfredsson, pressekreterare hos partiledare Jan Björklund: 

– Vi har i detalj inte bestämt hur det svenska testet ska utformas. I överenskommelsen har vi fått igenom att ett språk- och medborgarskapstest ska införas. Under mandatperioden kommer arbetet påbörjas och språkkrav införas. 

Justitie- och migrationsminister Morgan Johanssons pressekreterare Sofie Rudh är  tydligare i sitt svar och skriver i ett sms till DN att ”ett handskakningskrav är inget som bereds i RK (regeringskansliet).”