Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-06-27 11:02

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/politik/forslagen-regeringen-lagt-fram-mot-lagradets-vilja/

SVENSK POLITIK

Förslagen regeringen lagt fram – mot Lagrådets vilja

Under flyktingkrisen 2015 beslutade regeringen att införa id-kontroller vid alla Sveriges gränser.
Under flyktingkrisen 2015 beslutade regeringen att införa id-kontroller vid alla Sveriges gränser. Foto: Emil Langvad/TT

Under den senaste mandatperioden har Lagrådet hittills hunnit granska 534 förslag. Av de 13 lagförslag som Lagrådet avstyrkt, och alltså rekommenderat regeringen att inte gå vidare med, har regeringen gått vidare med åtta lagförslag som i flera fall röstats igenom i riksdagen.

Särskilda åtgärder vid allvarlig fara för den allmänna ordningen eller den inre säkerheten i landet (Id-kontroller till följd av flyktingkrisen)

Mitt i flyktingkrisen i december 2015 beslutade regeringen att införa id-kontroller vid alla Sveriges gränser. Detta i syfte att upprätthålla den inre säkerheten i landet. Beslutet orsakade en mindre regeringskris, då Miljöpartiet uttryckte att detta var gränsen för vad partiet kunde tåla när det kommer till flyktingpolitik.

Miljöpartiet var inte ensamt om att rikta stark kritik mot regeringens förslag. Lagrådet avstyrkte förslaget och hänvisade bland annat till att förslaget bygger på icke tillfredställande beredningsunderlag så som alldeles för korta remisstider.

Men regeringen hörsammade inte kritiken och motiverade sitt beslut på följande vis i propositionen: ”Mot bakgrund av den rådande situationen med ökande migrationsströmmar, har det bedömts nödvändigt att genom ett skyndsamt förfarande inhämta synpunkter på förslagen. Den flexibilitet som finns i fråga om beredningskravet har därför använts i detta fall.”

Riksdagen röstade ja till förslaget med 175 ja-röster mot 39 nej. De flesta av dem som röstade nej var från Vänsterpartiet samt Centerpartiet. Moderaterna avstod från att rösta i frågan.

Interimistiska beslut vid överprövning av upphandlingar

Under våren 2016 föreslog regeringen en ny lag som skulle göra lagstiftningen kring upphandlingar tydligare. Bland andra Migrationsverket hade framfört klagan på den då rådande lagstiftningen. Utdragna omprövningar av olika upphandlingar ledde bland annat till att vissa flyktingboenden inte har kunnat användas.

Lagrådet kritiserade förslaget hårt och avstyrkte det. De ifrågasatte behovet av en sådan lagstiftning och menade att på grund av bristande underlag, var det svårt att bedöma nödvändigheten i det.

Regeringen skrev i sin proposition att de gör en annan bedömning av behovet än Lagrådet. De hävdade att det fanns ett stort intresse från flera myndigheter att få igenom en sådan lagändring.

Riksdagen röstade ja till regeringens förslag.

Läs också: Experternas kritik- Politik går före juridik

Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige

I februari 2017 la regeringen fram sitt förslag till en ny klimatlag som förhandlats fram i samråd med alla riksdagspartier utom Sverigedemokraterna. Förslaget innebar bland annat att regeringen varje mandatperiod måste ta fram en handlingsplan för klimatpolitiken, och att regeringen varje år måste redovisa resultatet av den förda klimatpolitiken till riksdagen. Dessutom innehåller förslaget ett klimatmål, där Sverige senast år 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser.

Lagrådet avstyrkte en del i förslaget då man menade att det inte förklarades hur lagen skulle vara rättsligt bindande samt att det inte föreskrevs några sanktioner för den regering som inte följer lagen. Man menade också att en lagreglering på det sättet som framfördes inte ökar förutsättningarna för en hållbar klimatpolitik då en riksdagsmajoritet enkelt kan ändra eller upphäva lagen. Lagrådet ansåg heller inte att lagen ökar transparensen i regeringens klimatarbete.

Regeringen valde ändå att gå vidare med förslaget och hänvisade bland annat till konstitutionsutskottets granskningsroll samt att lagregleringen gör det svårare för en ny regering att agera på ett sätt som motverkar möjligheten att nå klimatmålen.

Riksdagen biföll förslaget den 15 juni 2017.

Elcertifikatsystemet – några frågor inom kontrollstation 2017 (Nytt mål för förnybar el och kontrollstation för elcertifikatsystemet 2017)

Förslaget, som regeringen presenterade i mars 2017, syftar till att främja produktionen av förnybar el, och innebär att elcertifikatsystemet förlängs till 2045 och att systemet utökas med 18 terawattimmar till 2030.

Lagrådet avstyrkte med argumentet att det inte fyller någon lagteknisk funktion att målen anges i lag samt att det inte specificeras vad som händer om målen inte uppnås. ”Det stödsystem, elcertifikatsystemet, som regleras i lagen är till för att nå målen och det är staten, genom att införa systemet och bestämma kvoterna, som ansvarar för måluppfyllelsen. Målen bör framgå av lagtexten.”, svarade regeringen och la fram sin proposition den 13 april 2017.

Riksdagen beslutade den 20 juni 2017 att bifalla förslaget.

Inkorporering av FN:s konvention om barnets rättigheter

Redan i sin första regeringsförklaring 2014 utlovade Stefan Löfven att barnkonventionen skulle bli svensk lag.  Men först i juli 2017 skickade regeringen sin remiss till Lagrådet, med målet att lagen ska träda i kraft den 1 januari 2020. I grunden innebär förslaget att FN:s barnkonventions artiklar 1-43.1 och artikel 44.6 ska gälla som svensk lag.

Lagrådet avstyrkte regeringens förslag. Detta då man menade att Barnkonventionens artiklar är ”allmänt hållna och utformade så att de inte passar för en direkt tillämpning i enskilda fall”. Man menade också att det är ”en bakvänd ordning” att först inkorporera konventionen och sedan kartlägga hur konventionen behandlas i svensk lagstiftning och rättstillämpning. Utöver det tvivlade lagrådet på att "lagefterlevnaden blir bättre om det införs ytterligare ett lager av bestämmelser".

Regeringen valde ändå att lägga fram en proposition den 15 mars 2018 med argumentet att det finns behov av att förtydliga barns rättigheter i rättstillämpningen.  Riksdagen kommer att fatta beslut om frågan den 21 april.

En ny sexualbrottslagstiftning byggd på frivillighet (Samtyckeslagen)

I december 2017, i kölvattnet av #metoo-uppropet, beslutade regeringen om en ny sexualbrottslagstiftning som i praktiken innebär en ny så kallad samtyckeslag. I grunden handlar förslaget om att göra det olagligt att ha sex med en person som inte sagt ja, istället för att det som i dag är förbjudet att ha sex med en person som säger nej.

Flera remissinstanser, bland annat Svea hovrätt, Jönköpings tingsrätt, Malmö tingsrätt och Domstolsverket var kritiska mot förslaget då de menade att lagförslaget riskerar att leda till betydande tolkningssvårigheter och bevisproblem. Även Lagrådet var kritiskt mot förslaget, med motiveringen att det inte uppfyller de krav på förutsebarhet som ska ställas och att en tillämpning av lagen riskerar att komma i konflikt med legalitetsprincipen. I grunden menade Lagrådet att förslaget skulle innebära en godtycklig bedömning av när samtycke faktiskt föreligger och avstyrkte lagförslaget.

Regeringen valde ändå att gå vidare med förslaget med motiveringen att lagförslaget träffar fall som i dag inte är straffbara, där till exempel en person har sex med en person som inte vill utan att det förekommer våld eller hot eller att målsäganden anses befinna sig i en särskilt utsatt situation.

Regeringen överlämnade propositionen till riksdagen den 15 mars.

Läs också: Morgan Johansson försvarar sina förslag

Tillstånd att ta emot offentlig finansiering inom socialtjänsten, assistansersättningen och skollagsreglerad verksamhet (Begränsning av vinster i välfärden)

I januari la regeringen fram sitt förslag om välfärdsvinster med syftet att begränsa privata bolags möjlighet att ta ut vinst i sin verksamhet. Förslaget innebär i grunden att enskilda juridiska personer som bedriver välfärdsverksamhet måste ha tillstånd för att få ta emot offentlig finansiering, och att de måste visa att pengarna de tar emot utöver ett visst årligt rörelseresultat ska gå till verksamheten.

Enligt Lagrådet var förslaget inte ordentligt berett och det är också oklart om syftet med förslagen uppnås. Man menade också att det kan vara i strid med den kommunala självstyrelsen och näringsfriheten. Utöver det kritiserade Lagrådet att regeringen vill införa vinstbegränsning i full skala ”utan något slags tester i verkligheten”. Lagrådet avstyrkte förslaget.

Regeringen valde ändå att lägga fram propositionen, om än med flera ändringsförslag som de menade att Lagrådet efterfrågade.

Förslaget är dock på förhand utdömt, då det inte finns en majoritet i riksdagen för förslaget.

Reduktion av avgift för lov, förhandsbesked och anmälan

I mars föreslog regeringen att det ska införas ett system med avgiftsreduktion för sökande när tidsfristen för handläggningar om bland annat bygglov överskrids.

Flera remissinstanser, bland annat Sveriges kommuner och landsting, avstyrkte förslaget, bland annat eftersom en rapport från Boverket visar att majoriteten av byggnadsnämnderna håller tidsfristerna. Lagrådet, som avstyrkte förslaget, lyfte bland annat i sin kritik att förslaget innebär en inskränkning av den kommunala självstyrelsen och att den typen av ekonomiska sanktioner som föreslås är ”ett helt nytt inslag i svensk rätt” som behöver övervägas ytterligare. Man menade också att det finns en risk att förslaget får en motsatt effekt om kommunerna väljer att öka resurserna för att så få ärenden som möjligt ska överskrida tidsfristerna på så sätt att andra ärenden får längre handläggningstid.

Regeringen valde ändå att gå vidare med en proposition med motiveringen att förslaget kan leda till kortare handläggningstider och att regeringens samlade bedömning är att åtgärderna kommer att uppnå sitt syfte.

Regeringen överlämnade propositionen till riksdagen den 21 mars.

Ämnen i artikeln

Riksdagen
Val 2018
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt