Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Politik

Fyra av tio S–kandidater i Stockholm har invandrarbakgrund

Foto: Mats J Larsson

Fyra av de tio översta namnen på Socialdemokraternas riksdagslista i Stockholms stad har invandrarbakgrund. Därmed anser sig partiet svara på den kritik som riktats mot att partiet inte representerar sina väljare i huvudstaden.

I valet 2010 kom en stor del av S-rösterna i landets största stad från invandrartäta områden. Trots det har bara en av sex riksdagsledamöter från Stockholms stad invandrarbakgrund.

Den gången gjorde S ett uselt val i huvudstaden med 20,9 procent, sämsta S-distriktet i hela landet.

Det ledde till interna kritik om den dåliga invandrarrepresentationen. Kritiken tog ny fart i samband med S-kongressen i våras där Omar Mustafa togs in i partistyrelsen från Stockholms stad - men efter hård kritik lämnade högsta S-ledningen.

Mitt i stormens centrum befann sig Veronica Palm, S-distriktens ordförande i Stockholms stad som är nöjd med den riksdagslista som valberedningen nu lagt fram.

– Vi har sagt att vi vill ha 25 procent med utomnordisk bakgrund. Det har varit vägledande för valberedningens arbete, säger Veronica Palm.

Därmed har valberedningen haft tre kvoteringsregler att förhålla sig till: varannan damernas, kongressbeslutet om 25 procent av kandidaterna under 35 år och det lokala S-distriktets egen kvotering om att en fjärdedel ska ha utomnordisk bakgrund.

Resultatet har blivit en riksdagslista som toppas av partiledaren Stefan Löfven. När DN träffar honom utanför riksdagens kammare, medger att han längtar till partiledardebatterna som gruppeldaren Mikael Damberg tar fram till valet,

– Det är klart att jag som partiledare vill ta partiledardebatten. Det ser jag fram emot, mycket, säger Löfven.

På andra plats står partisekreteraren Carin Jämtin som tycker att fördelarna överväger med kvotering.

– Det är alltid bra att se till att det finns människor som har olika livserfarenheter. Livserfarenheten kan också vara att man har en professorstitel, men det kan också vara att man är uppvuxen i något särskilt område i Sverige, säger hon.

Trots kvoteringen blir det dock inte någon förbättrad representation från invandrartäta förortsområden i riksdagen om valresultatet för S blir lika dåligt nästa år som 2010. Av de sex första namnet har, precis som 2010, en kandidat – advokaten Emanuel Öz – invandrarbakgrund.

Men om Stefan Löfven, Carin Jämtin och kanske även tredjeplacerade Anders Ygeman och fyran Veronica Palm blir ministrar vid en eventuell rödgrön valseger får de tidigare vanliga vita medelklassocialdemokraterna maka på dig.

På åttonde plats står 24-åriga juridikstuderanden Lawén Redar. Hon är ung, kvinna som dessutom har invandrarbakgrund.

Är det problematiskt att känna sig inkvoterad?

– Jag hoppas och tror att det är valberedningens uppdrag att ta fram de politiskt mest erfarna kandidaterna som vi har. Men jag tror man tagit åt sig av kritiken och det välkomnar jag, säger hon.

Av de som fått maka på sig finns två av distriktets nuvarande riksdagsledamöterna: Börje Vestlund, 53, som står på nionde plats och Teres Lindberg, 39, som hamnat först på tolfte plats.

– Det måste drabba någon. Medelålders har fått flytta på sig i stor utsträckning, personer kring 50 som varit dominanta på listorna i årtionden, säger valberedningens ordförande Bosse Ringholm.

Tidigare ministern Ylva Johansson har dock klarat sig. Hon står på sjätte plats och kan därmed känna sig ganska säker på en riksdagsplats även efter valet den 14 september nästa år.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.