Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Politik

Gahrton vill se MP i opposition om siffrorna håller i sig

Per Gahrton.
Per Gahrton. Foto: Andreas Hillergren/ TT

Debatten om regeringsfrågan vaknar åter inför Miljöpartiets kongress i helgen. 

Om MP:s krissiffror håller i sig bör partiet överväga plan B för att återfå väljarnas förtroende och gå i opposition, anser flera miljöpartister. 

– Om vi precis hankar oss kvar i riksdagen med 4,1 procent är det inget strålande resultat. Då får vi ägna oss åt opposition en period, säger tidigare språkröret Per Gahrton. 

VAL 2018

Miljöpartisterna har svårt att peka ut någon riktig stridsfråga inför kongressen i Västerås som inleds under fredagen. Debatt väntas om flygskatten ska utökas eller inte eller om partiet ska driva en mer radikal miljö- och klimatpolitik och partistyrelsen är beredda på nederlag.  

Men i bakgrunden växer en annan fråga: hur ska Miljöpartiet agera efter valet? 

EU-parlamentarikern Max Anderssons motion om att partiet borde vända sig mer mot Vänsterpartiet än Centerpartiet för att inte skrämma bort gröna vänsterväljare har skapat debatt och splittrar partiet. 

DN:s rundringning tidigare under våren visade att en rad tunga företrädare är öppna för samarbete över blockgränsen medan flera säger nej till att sätta sig i en moderatledd regering. Andra vill hellre fortsätta samarbetet med S och eventuellt också inkludera Vänsterpartiet i en regering. Frågan ställs på sin spets när kongressen i helgen ska ta ställning till motionen. 

Samtidigt öppnar nu flera miljöpartister för att helt ställa sig utanför en regering om dagens opinionssiffror kring fyraprocentsspärren också blir valresultatet. 

Tidigare språkröret Per Gahrton, som var med och grundade partiet och nu åter kandiderar till riksdagen, vill inte att MP ska låsa sig åt något håll – inte ens vid regeringsmakten även om partiet får chansen. 

Klarar sig Miljöpartiet kvar i riksdagen med nöd och näppe anser han att de ska överväga att gå i opposition. 

– När man är i opposition kan man mycket tydligare tala om för väljarna vad man egentligen skulle vilja och inte bara genomdriva det man skulle få igenom tillsammans med en större partner, säger Gahrton som häpnar över Socialdemokraternas agerande som regeringspartner. 

– Den socialdemokratiska ledningen har varit alldeles för okänslig för vad en liten koalitionspartner behöver för att inte bli helt manglad. De har kört på utan någon större hänsyn till oss. Det har blivit ännu värre nu på slutet när det vrider migrationspolitiken åt höger.

Han syftar på Socialdemokraternas skärpning av migrationspoltiken som presenterades i början av maj och som splittrat regeringspartierna ytterligare. Spårkröret Isabella Lövin har varit starkt kritisk. 

– De stora anständiga partierna behöver ta ett ansvar för debatten så att den handlar om alla våra stora utmaningar. Det finns en ängslighet i att man tittar på opinionsundersökningar och vilka frågor som ligger i topp och så ska man positionera sig på dem i stället för att prata om de viktiga samhällsutmaningarna, sa Lövin till DN tidigare i veckan. 

Gahrton ser att Vänsterpartiet gynnats av oppositionsrollen och har sluppit kritik för beslut om Vattenfalls kolgruvor, migrations- och säkerhetspolitik. 

– Det lastas oss medan Vänstern kan agera fritt, säger han.

Riksdagsledamoten Carl Schlyter (MP), som beskriver sig som rebell och ofta går mot partiledningen, ser oppositionsalternativet som en självklarhet om de inte lyckas övertyga fler väljare. 

– Man ska inte sätta sig i regering om man är för svag för att genomdriva sin politik antingen i riksdagen eller om man inte har byggt en opinion, säger han. 

– Många tror att enda sättet att påverka är att sitta i regering, men man påverkar bara om de beslut man fattar går i den linje som för samhället närmare ens ideologi. Om man fattar för många beslut som går bort från ideologin så dränks de bra besluten och omvärlden ser en som svikare. 

Han vill få kongressen att fatta beslut om en extrakongress kort före den nya regeringen spikas i höst. På så sätt kan partiet förankra ett regeringssamarbete i partiet på ett bättre sätt än vad man gjorde hösten 2014. 

– Många gröna partier har haft extrakongresser när de ska bilda regering. Det är ett bra sätt att få en enighet kring vad syftet är och vad rimliga målsättningar är. Det minskar risken för konflikter och ger förhandlarna en chans att driva igenom fler bra reformer. 

Också Grön Ungdom Syd öppnar för att partiet bör gå i opposition om valresultatet inte är tillräckligt bra. 

– Det är inte särskilt kontroversiellt ur ett statsvetenskapligt perspektiv att små partier som ingår i regeringskoalitioner tenderar att bli mindre partier. Partier som sitter i opposition tenderar att bli större partier, säger Klas Sivén, språkrör Grön ungdom Syd. 

Flera miljöpartister som Dagens Nyheter talat med, både i riksdagen och i distrikten, anser att det är ett realistiskt alternativ att sätta sig i opposition.

Tidigare språkröret Birger Schlaug ställer sig bakom oppositionsspåret.

– Man gick in i regeringen med den uslaste av strategier, nämligen att radera ut partiets profil genom att språkrören i första, andra och tredje hand skulle vara språkrör för den löfvenska regeringen. Sossarna ansåg att deras kompromiss var att ge MP några statsråd, säger han.

Men från partiledningen lyder det officiella svaret att Miljöpartiet ska ha som mål att ingå i en regering. Helst tillsammans med Socialdemokraterna, Centerpartiet och Liberalerna. Ledande företrädare har den senaste tiden riktat allt skarpare kritik mot Moderaternas miljö- och klimat politik och ser det som ”osannolikt” att gå med i en M-ledd regering om frågan skulle ställas.   

– Vi vill fortsätta sitta i regering för att vi vill fortsätta göra så mycket grön skillnad som möjligt. Ju starkare vi blir i valet, desto starkare kommer vi gå in i de förhandlingarna. Men exakt hur en regeringsöverenskommelse ser ut måste vara politiken som avgör, säger partisekreteraren Amanda Lind. 

Du ser inga styrkor med att sitta i opposition? 

– VI har suttit i opposition väldigt många år. Vi ser att vi har möjlighet att genomföra mer. Världens mest offensiva klimatpolitik hade inte genomförts utan MP i regering. Vi vill självklart fortsätta med det och driva på omställningen vi har. Sen får vi se vad valresultatet och förhandlingarna innebär.

Niklas Bolin, docent i statsvetenskap vid Mittuniversitetet, säger att en stor del av det interna missnöjet i Miljöpartiet beror på kompromisserna som följer med regerandet.

Kanske skulle en plan B, att ställa sig utanför, kunna återskapa en del av förtroendet på sikt, anser Bolin. 

– Att vara i opposition är lättare, som till exempel för Vänsterpartiet. Samtidigt som man får inflytande över budgeten så kan man också ta avstånd från saker man inte tycker är bra.

Men samtidigt ger regeringspositionen automatiskt ett stort inflytande, till exempel över budgeten och de beslut regeringen fattar. Exakt hur stort är svårt att svara på. 

– Det blir en avvägning över vad man kan göra på kort respektive lång sikt. Om man förbrukar sitt förtroendekapital i väljarkåren genom att sitta i regering ytterligare en mandatperiod så kanske man inte har möjlighet att påverka alls framledes. 

Under 1998-2006 förhandlade MP budgeten med S, från en oppositionsroll. Och både 2008 och 2011 enades partiet med allianspartierna om migrationen. 

Frågan om oppositionsrollen synliggör återigen partiets olika grupperingar, den eviga klyftan mellan de så kallade realos och fundos, de pragmatiska och de kompromisslösa. Per Gahrton kallar sig själv en realistisk fundamentalist och anser att ett visst mått av kompromisser ingår i regeringsrollen. 

– En del miljöpartister orkar inte med att man ska behöva ta ansvar för något man egentligen inte tycker är jättebra. Men en väldigt stor del av miljöpartisterna är realos och sitter och administrerar kommuner och regioner och är statsråd i regeringen. De inser att ett parti som har sju procent inte kan styra Sverige. Det hade inte varit demokratiskt, inte korrekt. 

Partiets problem syns på flera fronter. Efter ett tillfälligt uppsving i antalet medlemmar har de nu tappat hälften. Och de två grupper där MP ser störst potential, unga och kvinnor, lämnar. Nya siffror från DN/Ipsos som kommer att publiceras i lördagens tidning visar att unga och kvinnor är de grupper där partiet tappat mest.

Samtidigt visar ”Ekots” kartläggning att partiet saknar kandidater i 50 kommuner.

– En partiledning försöker alltid tona ned problemen men det måste ändå ses som ett reellt problem. En avsaknad av lokal närvaro kan spilla över delvis på riksdagsvalet. Det behöver inte vara så eftersom man kan rösta på olika partier i de olika valen. Men om man inte syns lokalt glöms man bort och ges inte samma möjlighet att påverka, säger Bolin.

Läs mer:

Ledare: Gräset var inte grönare på den röda sidan

MP kritiserar S migrationsutspel

Över 50 kommuner utan MP-kandidater

 

Miljöpartiets kongress

Plats: Västerås. 

När: 25-27 maj. 

Vilka: Omkring 1000 miljöpartister. 

Vad: Kongressen är partiets högsta beslutande organ som också väljer språkrör, partisekreterare och partistyrelse. I år ska partiet också spika sitt valmanifest. 

Heta frågor: 

Flygskatten - flera MP-röster, bland andra Grön ungdom men också flera riksdagsledamöter vill utöka flygskatten. Partistyrelsen säger nej. 

Regeringsfrågan - EU-parlamentarikern Max Andersson har skrivit en motion om att partiet i första hand bör vända sig åt Vänsterpartiet och inte Centerpartiet för att inte riskera att skrämma bort gröna vänsterväljare. 

Miljö- och klimatpolitiken. 

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.