Regeringen förlänger på torsdagen för sextonde gången de tillfälliga inre gränskontrollerna, denna gång i sex månader. När de går ut nästa gång, den 11 november, har Sverige haft gränskontroll mot Danmark och Tyskland i fyra år.

Kontrollerna infördes av Sverige och flera andra EU-länder på grund av den omfattande strömmen av människor på flykt och andra migranter hösten och vintern 2015–2016.

Senare gjordes också en uppgörelse mellan EU och Turkiet om kontroll av flyktingbåtar. De skärpta gränskontrollerna och Turkietavtalet gjorde att migrantströmmen bromsades kraftigt.

I dag är antalet asylsökande i Sverige lägre än före flyktingvågen. Regeringen anger nu andra motiv för att ha kvar de inre gränskontrollerna: ”hot mot den allmänna ordningen och den inre säkerheten i Sverige”, fortsatt hög terrorhotnivå och att de yttre gränserna i Schengenområdet ännu inte fungerar tillfredsställande.

– Ja, det är en helt annan situation när det gäller migration till Sverige nu, och det är positivt, säger inrikesminister Mikael Damberg. 

– Men terrorhotnivån har inte sjunkit, och vi anser inte att de yttre gränserna kontrolleras på det sätt som ska göras, och den bedömningen gör vi tillsammans med flera andra länder.

– Vi menar att alla som reser in i Schengenområdet ska kontrolleras och ska avvisas om man inte har rätt att komma in.

Damberg menar också att gränskontrollerna har en brottspreventiv funktion och pekar bland annat på möjligheten att begränsa internationella stöldligors verksamhet.

Till en början fanns även id-kontroller vid tågen från Danmark till Sverige, vilket skapade långa köer, stor irritation och oro för att ekonomin skulle drabbas.

Id-kontrollerna togs bort för två år sedan. I dag görs endast stickprovskontroller av pass vid den första stationen på svensk mark, Hyllie, men samtidigt har gränsstängslen på stationen gjorts mer permanenta.