Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-06-19 03:11

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/politik/guide-eu-valet-2019-det-star-partierna-for-i-valjarnas-viktigaste-fragor/

Politik

Guide till EU-valet 2019: Det står partierna för i väljarnas viktigaste frågor

Osäker vilket parti du ska rösta på i EU-valet? Ta hjälp av DN:s valguide, där vi reder ut var partierna står i några av väljarnas viktigaste frågor: Det här vill partierna göra, det har parlamentariker egentligen makt att påverka – och så har de faktiskt agerat hittills i EU-parlamentet.

EU-valet 2019

JA – Det har EU-parlamentet inflytande över

■ Vilka lagar EU stiftar på klimat- och miljöområdet.
■ Hur mycket av EU:s budget som satsas på klimat och miljö (2018 var det över 300 miljarder kronor).
■ Hur handeln med utsläppsrätter ska fungera.
■ Vilka mål för minskade utsläpp och mer förnybar energi som EU ska ha.
■ Vilka utsläppskrav som ska ställas på bilar.

NEJ – här har EU-parlamentet inget att säga till om

■ Om Sverige ska avveckla eller utveckla kärnkraften.
■ Hur riksdagen använder den svenska statsbudgeten i klimatarbetet.
■ Hur hög koldioxidskatten eller andra svenska klimatskatter ska vara.
■ Om Sverige sätter högre mål än EU för den svenska klimatomställningen.

Läs också: Fakta i frågan – hur effektiv är EU:s klimatpolitik? 

Fakta i frågan – därför är det så svårt att åka tåg genom Europa 

Fakta i frågan – går det svenska klimatarbetet åt rätt håll? 

 

JA – Det har parlamentet inflytande över

Är tillsammans med ministerrådet med och beslutar om alla migrationspolitiska förslag som har lagts fram efter flyktingkrisen 2015, som:
■ Gemensamma EU-regler för hur asylproceduren ska vara utformad.
■ Kontrollerna vid EU:s yttre gräns .
■ Omfördelning av flyktingar mellan länder som har tagit emot många och de som tagit emot färre.
■ Parlamentet har redan sina ståndpunkter klara men frågorna blockeras i ministerrådet av ett antal länder med Ungern i spetsen.

NEJ – här har parlamentet inget att säga till om

■ Mycket av EU:s gemensamma flyktingregler har i dag formen av direktiv, som inte fastslår i detalj hur varje land ska utforma sin lagstiftning. Därför kunde Sveriges riksdag tidigare besluta om en politik som var generösare än i många andra länder. Men flera av de förslag som ligger på bordet nu handlar om att parlamentet tillsammans med ministerrådet ska slå fast regler som gäller på samma sätt i hela unionen. Går det igenom så minskar Sveriges och alla andra länders möjlighet att göra avsteg från EU:s asylpolitik.

■ Uppgörelsen med Turkiet om att stoppa illegal invandring till Europa är något som parlamentet inte har inflytande över, men är mycket kritiskt till.

Läs också: Därför blir migrationsfrågan aldrig löst – trots enighet om 5 av 7 förslag 

Fakta i frågan: Så stor är invandringen till Sverige 

DN Story: Deras dröm om Europa fastnade i ett flyktingläger 

 

JA – det har EU-parlamentet inflytande över

■ Vilka lagar EU stiftar som gäller alla medlemsländer – allt från utsläppskrav på bilar till vilken kvalitet jordgubbar måste ha för att få säljas.
■ Ska godkänna ministerrådets förslag till långtidsbudget men får inte göra ändringar.
■ Det har hittills aldrig hänt att EU-parlamentet underkänt ministerrådets förslag till långtidsbudget.

NEJ – här har EU-parlamentet inget att säga till om

■ Om Sverige ska lämna EU (det bestämmer Sverige).
■ Om Sverige ska byta till euro.
■ Lagar som stiftas på nationell nivå och inte är i konflikt med EU:s regler.
■ Vilken ekonomisk politik som Sverige för.
■ Inte med i förhandlingarna om EU:s långtidsbudget.

Läs också: Fakta i frågan – så mycket makt har EU i Sverige 

EU-avgiften bestäms inte i detalj av Europaparlamentet – för att fälla förslaget kan dock parlamentarikerna välja att rösta nej till hela EU:s långtidsbudget, där avgifterna ingår. Sammanfattningsvis kan man säga att de enda partierna som är öppna för att höja Sveriges EU-avgift är L och Fi. S, M, V, KD och MP motsätter sig en höjning – medan SD kräver en sänkning. Här kan du läsa mer om hur partierna ställer sig till svenska EU-avgiften och EU:s budget som helhet.

Fakta i frågan: Har Sverige tjänat på EU-medlemskapet? 

 

JA – det har parlamentet inflytande över:

■ Hur polisbyrån Europol, EU:s gränsmyndighet Frontex och EU:s åklagarsamarbete Eurojust samt kommande Europeiska åklagarmyndigheten EPPO ska arbeta och vilken budget myndigheterna ska ha. 

■ Vissa EU-gemensamma direktiv för gränsöverskridande brottslighet som till exempel terrorism, människohandel, sexuellt utnyttjande av kvinnor och barn, narkotikahandel, vapenhandel, penningtvätt och korruption

■ Direktiven reglerar minimikrav för brottsrekvisit och minimistraff. Det hindrar dock inte Sverige från att stifta egna lagar för dessa områden, så länge de går i linje med EU:s minimikrav. 

■ Också regler för informationsutbyte mellan myndigheter som till exempel polis, myndighet beslutas tillsammans med rådet.  

NEJ – här har parlamentet inget att säga till om: 

■ Hur stor del av statsbudgeten regeringen lägger på polis och åklagare. 

■ Nationell lagstiftning som till exempel våldsbrott, trafikbrott eller yttrandefrihetsbrott. För att ta fram gemensamma direktiv för dessa krävs att alla medlemsländer ställer sig bakom. 

■ Huruvida Sverige ska ska medverka i den nya Europeiska åklagarmyndigheten (avgörs i riksdagens EU-nämnd).

Foto: Robert Henriksson, Anders Hansson, Klaus Ohlenschlaeger/Alamy, Johan Nilsson/TT.

 

Se också: Partiernas politik – på en minut

TV: Det säger partierna själva att de står för och prioriterar i EU.

01:00. Partiets EU-politik på en minut.

 

01:00. Partiets EU-politik på en minut

 

01:00. Partiets EU-politik på en minut

 

01:00. Partiets EU-politik på en minut.

 

01:00. Partiets EU-politik på en minut

 

01:00. Partiets EU-politik på en minut.

 

 

 

01:00. Partiets EU-politik på en minut.