Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Other: Fredrik Funck
Politik

Gustav Fridolin bytte strategi: Det här var inte tiden att ge upp

I skymundan följer Sveriges utbildningsminister arbetet på Husbygårdsskolan. Samtidigt sätter han makten på spel i regeringsförhandlingarna om de ensamkommande. DN:s Karin Eriksson och Fredrik Funck skildrar politikern som bytte strategi mitt under krisen.

Säg att du är trettiofyra år, och att du förutspåddes en lysande politisk karriär redan när du var tolv. Säg att du stått i spetsen för ditt parti i sex och ett halvt år, och att det har gjort dig till nästan yngst och nästan äldst i partiledarkretsen.

Säg att du har haft stora visioner om att inta den breda mittenpositionen i svensk politik. Säg att du kom in i regeringen och blev minister och fick uppleva bakslag och nederlag och beslut som alla i din omgivning uppfattade som skit. Säg att du har drabbats av sorg.

Säg att stödet för ditt parti vacklar och att förtroendet för dig som politiker dalar och du vet att du snart ska gå in i din sista valrörelse som partiledare.

Vad gör du?

Om du är Gustav Fridolin – och du kan ärligt talat inte vara någon annan – så sitter du i ett grupprum på Husbygårdsskolan i nordvästra Stockholm och lyssnar på elever som diskuterar en text som de just har läst.

Det är en lite skrämmande historia om en pojke som ska klä ut sig till ett kalas men blir besatt av en djävulsk man. En Faust för fjärdeklassare, fast med lyckligare slut. Eleverna ska hjälpas åt att dramatisera sagan, men först får de bolla formuleringar och fraser. Hur stirrar man hotfullt? Vad menas med att en fågel viskar i ens öra?

Du ställer en viktig kontrollfråga:

– Vad betyder det att bli sig själv igen?

•••

Utbildningsministern besöker Sasiphan, Ruken och de andra eleverna i årskurs 2 på Husbygårdsskolan.
Utbildningsministern besöker Sasiphan, Ruken och de andra eleverna i årskurs 2 på Husbygårdsskolan. Foto: Fredrik Funck

Gustav Fridolin, utbildningsminister och språkrör för Miljöpartiet, har blivit ett välkänt ansikte för lärare och elever i Husby.

Sedan årsskiftet har han återkommit till Husbygårdsskolan en dag ungefär var tredje vecka och ryckt in som alltifrån rastvakt till föreläsare. En extra resurs på en skola i ett av Stockholms mest utsatta och segregerade områden.

– Jag har mött skickliga lärare och en extremt stark lärargärning. Men också ett system som brister och som gör att man jobbar på ojämlika villkor, säger han.

Under den första tiden som språkrör brukade Gustav Fridolin hoppa in som folkhögskolelärare. Det föll när han kom in i regeringen. Det här är något annat.

– Jag har rest väldigt mycket som minister. Jag har mött representanter från i princip alla kommuner i två vändor. När andra vändan var slut, började vi prata om att det skulle vara värdefullt att komma ut i en skola och få den här relationen till några lärare och elever. Då kan de dela sådant med mig som man aldrig gör vid ett studiebesök.

Hur blir man sig själv igen?

Det har hänt något med Miljöpartiet och med Gustav Fridolin senhösten 2017.

I grupprummet på Husbygårdsskolan röjer han inte med en min att han varvar uppdraget som utbildningsminister med hårda förhandlingar i regeringen. Det gäller hanteringen av de ensamkommande ungdomar som nådde Sverige i de stora flyktingströmmarna för två år sedan.

Det ska senare visa sig att Miljöpartiet inte kommer att vika från kravet på att fler ska få stanna. Gustav Fridolin ler sitt särskilda sneda leende, när han får frågor om ryktet att han och hans partikamrater varit redo att lämna regeringen.

– När man sitter med ett mänskligt problem på bordet, då är det inte de scenarierna som man förbereder för. Man förbereder för att hitta en lösning. Men vi har varit extremt tydliga med att detta är viktigt för Sverige och för ungdomarna och för oss som ser det, säger han.

•••

Foto: Fredrik Funck

Han hade en klass i släptåg när jag skulle intervjua honom för första gången 2003. Det var elever från Mediagymnasiet i Nacka som fick en rundtur i riksdagen. Han hade gått på deras skola bara något år tidigare. Nu var han riksdagens yngsta ledamot någonsin, ett politiskt underbarn från Vittsjö utanför Hässleholm i norra Skåne.

Det hände att han presenterade sig som städare i riksdagen när han gick på krogen.

På den tiden kämpade Gustav Fridolin mot stämpeln som ung och arg.

– Jag varken skämdes eller skäms för att det finns saker som gjorde och gör mig förbannad. Däremot blir det här paret ”ung och arg” en sorts mindre viktig ilska, en ilska som ska gå över. Den värjde jag mig väldigt mycket emot.

Historien om hur Gustav Fridolin hamnade i politiken har berättats många gånger: Han och hans kompisar hade skapat oreda i klassrummet och fått som straffuppgift att se en tv-debatt om politik och den ekonomiska krisen. Det var Birger Schlaug som företrädde Miljöpartiet, och han varnade de andra partierna för att spara på skolan.

Det var en period i livet när familjen prövades hårt. Mamma hade drabbats av en stroke och var svårt sjuk i flera år.

– Jag inser ju nu att när morsan var sjuk och att det fanns annat som var ganska tufft, så gav engagemanget mig chanser som jag aldrig annars skulle fått. Det gav ett utlopp för ilskan som jag kände över nedskärningarna på min skola. Skolan var min trygghet. Det kändes så fel att de yngre lärarna fick gå och klasserna blev större. I Miljöpartiet fanns folk som lyssnade på mig.

Gustav Fridolin tillbringade mycket tid hos sina morföräldrar. Morfar, Gustav Fridolin senior, drev en herrekipering hemma i Vittsjö.

– Inställningen som han bar med sig var ju just den att politik är en värld som man ska akta sig för eftersom politiken riskerar att förändra dig mer än du förändrar den. Det bär jag verkligen djupt inom mig, säger barnbarnet.

När ett gammalt pensionat i Vittsjö gjordes om till asylboende i skiftet mellan 80-tal och 90-tal blev det stora reaktioner i byn. Men morfar ville inte lägga ut en protestlista i butiken.

– Då krossades en ruta. Ingen vet om det hängde ihop, men det var den typen av stämningar i byn. Det kastades en molotovcocktail mot flyktingboendet, berättar Gustav Fridolin.

•••

Foto: Fredrik Funck

Kanske är det alla beskrivningar av herrekiperingen som får mig att ställa frågor om Gustav Fridolins kläder. Jag har läst att han var med och spände hattar som barn. Jag vet också att han hade lovat sina skånska väljare att ta på sig slipsen, om de nu gick med på att skicka honom till riksdagen 2010.

Jag har noterat att han inte har den där slipsen så ofta nu för tiden. I SVT:s partiledardebatt blev det t-shirt och kavaj.

– Det är ju lite så att partiet är stabilt och har tagit sig ur en tuff tid och en av de saker som jag tillåter mig göra är att vara den jag är. För mig innebär det att jag klär mig som jag trivs med. Jag tror fortfarande att jag klär mig på ett sätt som morfar hade varit okej med. Möjligen hade jag utmanat honom med t-shirten i ”Agenda”, säger han.

Vad betyder stil?

– Jag vet inte. Det är så lätt att fastna i att tänka för mycket på det där. Någonstans när jag fick uppgiften att ta det här partiet stärkt ur det som vi har gått igenom så gav jag mig ett löfte att då ska jag i alla fall försöka vara den jag är.

Vad betyder det att bli sig själv igen? Hur gör man?

Gustav Fridolin grubblade förra våren, när det var så nära att han fick lämna politiken.

– Jag insåg att det fanns ett bättre sätt att göra det på än vad jag hade börjat med. Det måste finnas ett utrymme att spränga de här talepunkterna och vara sig själv, säger han.

Talepunkter

En förberedd fras som ska sammanfatta ett slagkraftigt budskap. Talepunkter kan upprepas till leda i debatter och utfrågningar. I värsta fall framstår det som om politikern över huvud taget inte lyssnar på diskussionen. Kommer från engelskans talking point. Ingick i Språkrådets nyordslista 2015.

Vad var det som inte hade blivit rätt?

– När man går in i det här jobbet som ett mindre parti och ett mindre parti som har bråttom och vill förändra, då måste det vara tydligt att man tar fajterna. Ingen förväntar sig att man vinner varenda fajt, men man förväntar sig att vi tar dem. Jag tror att vi alla var så måna om att visa att vi platsade i regeringen att vi inte ville visa när vi var oense med Socialdemokraterna, eller stå fullt ut för vad vi tyckte. Vi tappade oss i uppdraget. Jag gjorde det i alla fall.

•••

Sadiq i årskurs 2 vill visa ministern något. Klasskamraterna heter Khusen, Samira och Kevin.
Sadiq i årskurs 2 vill visa ministern något. Klasskamraterna heter Khusen, Samira och Kevin. Foto: Fredrik Funck

Vad betyder det att bli sig själv igen? Finns det en berättelse som förenar den pratglade och utsatte tolvåringen i klassrummet i Vittsjö med barnen som han möter i grupprummet drygt tjugo år senare på Husbygårdsskolan?

– Vilket land kommer du ifrån, undrar en av eleverna.

– Sverige. Men tycker du att jag pratar konstigt? Jag är från Skåne, svarar Gustav Fridolin.

Han är van vid att få sådana frågor från skolbarnen. Nästan alla i klassrummen har rötterna i andra länder. Omsättningen av elever i klasserna är stor.

Rektor Magnus Duvnäs väljer sina ord noggrant för att varken försköna eller stigmatisera.

– Jag hoppas att Gustav Fridolin kan se den kraft och den vilja och det hopp om framtiden som finns hos elever och föräldrar och medarbetare. Det finns mycket energi och dedikerade medarbetare. Och det finns barn med en tuffare ryggsäck och tuffare förutsättningar. Sedan är det bra att han också får ta del av det som är ytterstadens problematik, säger han.

De kriminella gängen lever av att ge och lova unga killar snabba och lätta vägar till statuspengar och makt. De har lyckats suga till sig den kraft och det engagemang som samhället skulle behöva.

Han tycker att det är bra och smart av Gustav Fridolin att återvända till en enda skola, i stället för att bara göra olika studiebesök runt om i Sverige.

– När en minister bara kommer på besök i några timmar så vill skolan vara duktig och visa saker som man är stolt över. Då är det inte säkert att man som Gustav får se hela verksamheten med både styrkor och stora utmaningar. Jag tycker att det är jättehäftigt att utbildningsministern på riktigt vill skapa sig en egen uppfattning om svensk grundskola, säger han.

I Husby har Gustav Fridolin fått se könsgapet med egna ögon.

Tjejerna är aktiva på lektionerna och vet vad de vill. För många av killarna är bilden av framtiden inte alls lika klar.

De lever i en verklighet där unga män dör och dödar.

– De här kriminella gängen lever av att ge och lova unga killar snabba och lätta vägar till statuspengar och makt. De har lyckats suga till sig den kraft och det engagemang som samhället skulle behöva, säger Gustav Fridolin.

På Husbygårdsskolan ser han hur viktigt det är att elever som har halkat efter får tidigt stöd.

– I dag ger vi mest stöd i åttan och nian. Då har självkänslan redan brutits ned och eleverna har halkat långt efter. Det är ett systemfel, säger han.

Utbildningsdepartementets förslag om en räkna-skriva-läsa-garanti har stött på motstånd i riksdagen. Det är en fajt som Gustav Fridolin säger att han är redo att ta.

– Det betyder så oerhört mycket för de här killarna, säger han.

Kritikerna kommer att undra: Hur har utbildningsministern tid att extraknäcka i Husby? Gustav Fridolins svar går ut på att han hållit ett högt tempo som minister.

– Produktionen från utbildningsdepartementet har aldrig varit så stark och stor som under de senaste åren. Dels för att vi har stora utmaningar i skolan och dels för att vi tog emot väldigt många nya elever 2015 och behövde göra extremsnabb lagstiftning eller snabba förordningsförändringar eller snabbt få ut pengar i systemen.

•••

”Morfars inställning var att politik är en värld som man ska akta sig för, eftersom politiken riskerar att förändra dig mer än du förändrar den. Det bär jag verkligen djupt inom mig”, säger Gustav Fridolin.
”Morfars inställning var att politik är en värld som man ska akta sig för, eftersom politiken riskerar att förändra dig mer än du förändrar den. Det bär jag verkligen djupt inom mig”, säger Gustav Fridolin. Foto: Fredrik Funck

Flyktingfrågorna har besjälat Gustav Fridolin under hela hans politiska karriär. När han var ny i riksdagen tog han med sig synskadade Nadina Imamovic, en sjuåring som hotades av avvisning, till en debatt med migrationsminister Jan O Karlsson. 2005 var han med och förhandlade fram den tillfälliga asyllag som skulle ge gömda flyktingfamiljer en ny prövning.

Några månader innan han utsågs till språkrör 2011 var han med och förhandlade fram en migrationsöverenskommelse med alliansregeringen. Den gav bland annat papperslösa rätt till skola och vård. Socialdemokraterna anslöt sig till uppgörelsen efter maktskiftet 2014.

De gröna gjorde avtryck.

Sedan kom hösten 2015.

I slutet av november stod Gustav Fridolins språkrörskollega Åsa Romson med blanka ögon på en presskonferens. Då hade regeringen valt att lägga asylpolitiken på vad som beskrevs som EU:s miniminivå, med tillfälliga uppehållstillstånd, skärpta försörjningskrav, begränsad rätt till anhöriginvandring, medicinsk åldersbedömning.

Jag ställer många frågor till Gustav Fridolin om vad som var svårast den där hösten. Det var svårast, svarar han, för flyktingarna.

– Jag stod där i Katarina kyrka på kvällarna och mötte asylsökande som undrade vart de skulle ta vägen. Vi sorterade kläder på kvällarna och på dagarna så förhandlade vi. I ett sådant läge så finns det inget läge att tycka synd om sig själv. Jag är ganska trött på den här bilden av att miljöpartister tyckte att det intressanta var vad som händer med Miljöpartiet. För det var knappt något som jag hörde i diskussioner i partiet alls.

Men det var ett besvärligt läge, med stora påfrestningar på mottagningssystemen i Sverige.

– Jag tror inte att någon miljöpartist i beslutande ställning i partistyrelse eller riksdagsgrupp kunde vara helt övertygad om vad som i varje läge var rätt beslut. Om man agerar på ett sådant sätt att Sverige hamnar i en regeringskris så har man något ansvar för vad den regeringskrisen också leder till. De båda stora oppositionspartierna drev att Sverige skulle sluta ta emot asylansökningar och det var ett eko av vad som hördes från vissa ledare på EU-toppmötena. Hade Sverige gått i den riktningen så hade hela asylrätten fallit.

Inte minst Moderaterna säger numera att migrationsöverenskommelsen med er 2011 ledde utvecklingen fel. Vad tänker du om det?

– Att det är antingen ett taktiskt försök att distansera sig från den mest populäre moderatledaren i historien eller ett intellektuellt haveri. Eller bådadera.

Vad är det intellektuella haveriet?

– Att människor kom till Sverige berodde inte på skrivningar i ett papper från 2011, det berodde på kriget i Syrien och att så många människor helt enkelt gav upp möjligheten till en framtid någonstans i skottlinjen mellan IS och Assad. De konkreta regler som man pekar på som anledningen till att människor kom till Sverige är ju regler som vi haft i decennier i politisk enighet. Anledningen till våra problem var att resten av EU svek.

Klass 8A har orientering och Gustav Fridolin springer i par med Ahmed.
Klass 8A har orientering och Gustav Fridolin springer i par med Ahmed. Foto: Fredrik Funck

Men det var ju inte bara människor från Syrien som kom?

– Absolut. Men nu säger freds- och konfliktforskarna att kriget i Syrien nästan har den magnituden att det går att jämföra med världskrig i betydelsen hur många som på olika sätt påverkas av konflikten. En del av de unga afghaner som kommit till Sverige beskriver ju hur de lämnade Iran av rädsla för att bli mer eller mindre tvångsrekryterade till den styrka som skulle slåss för Assad.

Har du sett Grotescos satir, ”Grotescos sju mästerverk”?

– Delar.

Flyktingmusikalen om vad som hände i Sverige 2015?

– Den har jag sett.

Vad tänkte du om den?

– Som med all träffande satir så finns det sådant som man värjer sig mot eller känner lite obehag inför. Men på det stora hela är det ju oerhört intelligent.

Där fanns också bilden att det var mest synd om Miljöpartiet.

– Och det är ju extremt träffande, för det blev ju hela den offentliga debatten runt vårt parti. Det gjorde ont, tror jag, för alla.

Efter flyktingkrisen kom våren, och det gröna statsrådet Mehmet Kaplan, Gustav Fridolins vän, tvingades lämna regeringen efter att ha fått hård kritik för samröre med turkiska extremister.

Miljöpartiets ledning var inte utan skuld.

– Det var en oförmåga hos oss att se oss själva utifrån. Även om Mehmet inte visste det hade han ätit middag med personer som företrädde den typen av åsikter. Det var helt oförenligt med ministerrollen, säger Gustav Fridolin.

Stormen mot Mehmet Kaplan följdes av affären runt Yasri Khan, som nominerats till en plats i Miljöpartiets partistyrelse, trots att han inte kunde ta kvinnor i hand med hänvisning till sin muslimska tro.

– I den historien skulle jag nog säga: Jag uttalade mig klantigt och dumt. Men jag tog också smällen för partiet. Jag tror att de flesta människor nu tror att det var jag som både hade nominerat och beslutat att Yasri Khan skulle ingå i Miljöpartiets partistyrelse. Men det var ju inte mitt beslut, det var valberedningens förslag, säger Gustav Fridolin.

Det var dagar när det fanns rubriker om att Miljöpartiet kunde vara infiltrerat av islamister, vad tänkte du om det?

– Mycket ska man höra innan öronen trillar av. Med all respekt för alla som har åsikter om Miljöpartiet, så är det klart att det finns väldigt många som verkligen vill att vi inte ska lyckas i regeringen.

När upplevde du att krafterna mot Miljöpartiet blev starka?

– Jag gick väl med i Miljöpartiet i mitten av 90-talet, så sen dess.

Finns det någon period när det har trappats upp?

– Ja, helt klart, i regering. Men det finns en sångtext som går ut på att ”ju mer de spottar på oss, desto snabbare kommer vi att blomma”.

•••

Utbildningsminister Gustav Fridolin hoppar in som lärare och resursperson på Husbygårdsskolan. Amina Narantya lutar sig mot biljardbordet.
Utbildningsminister Gustav Fridolin hoppar in som lärare och resursperson på Husbygårdsskolan. Amina Narantya lutar sig mot biljardbordet. Foto: Fredrik Funck

– Han kom på en SO-lektion i åttan.

– Nej, han kom i sjuan, och sedan i åttan kom han i SO.

– Just det! Han kom in i klassrummet från ingenstans.

– Vi visste att han skulle komma, men vi visste inte att han skulle komma till oss.

Solin Alwab, Halima Hassano, Hoda Karomi och några av deras klasskamrater i årskurs åtta funderar över utbildningsministerns närvaro på Husbygårdsskolan.

– Det är ju bra. Annars vet man inte hur det är i skolan när man tar beslut om skolan.

– Vi pratar mycket men det är för att vi vill få ut våra åsikter!

Gustav Fridolin inflikar hur mycket de enskilda samtalen med eleverna betyder.

– Ni rycker ju tag i mig rätt ofta. Och då berättar ni saker för mig om varför ni går på den här skolan och vad ni varit med om. Den typen av erfarenheter kan jag ju bara få från er, säger han.

I opinionsmätningarna ligger Miljöpartiet raklångt vid fyraprocentsspärren. Kvällstidningar använder formuleringar som ”skräcksiffror” för att beskriva nivån på förtroendet för det manliga språkröret. Inifrån partiet kommer rapporter om håglöshet och vilsenhet. Skolpolitiken beskrivs ibland som Gustav Fridolins enmansshow.

Så vad har egentligen förändrats på utbildningsdepartementet sedan förra våren? Vad är det som han har gjort på sitt sätt?

Han talar om kampen för läsa-skriva-räkna-garantin och om arbetet med skolkommissionen och beskedet att staten ska ta större ansvar för skolor med stora behov.

– Det har varit rätt hårda fajter. Att gå in och ändra i hur vi finansierar skolan är att ändra i det mischmasch av reformer som lades där någon gång på tidigt 90-tal och som alla älskar att diskutera, men som ingen har gjort några tydliga förändringar av sedan dess, säger han.

Han hävdar att Miljöpartiet behövs i utbildningspolitiken just för att släppa in forskare och pedagoger, där partierna gått i stå.

– Alla i politiken bevakar sitt och sedan är alla överens om att detta tillsammans har skapat ett skolsystem som har tappat sin själ. Du kan läsa i betygen vilka hem som eleverna växer upp i. Och så ska det inte vara i Sverige.

•••

Foto: Fredrik Funck

Det här är hösten när alla pratar om #metoo och uppropen mot sexuella trakasserier. Tjejerna på Husbygårdsskolan utgör inget undantag:

– Äntligen, det var så bra.

– När vi pratar om det och läraren pratar, så blir det mycket starka känslor. Och att vi tog upp det var så viktigt. För killarna så blev det som ett wake-up call.

– När vi berättade om händelser som gjorde oss obekväma, så såg man på dem att ”wow, det här har hänt tjejerna som går i vår klass”.

Gustav Fridolin kallar vittnesmålen från metoouppropen för starka och viktiga.

– Det finns inte en rimlig människa som inte blir skakad när man tar in tyngden och styrkan, säger han.

Vad har du själv hört och sett?

– Framför allt genom tjejkompisar som i olika lägen har beskrivit svinerier som hänt nyss eller den till synes ändlösa raden av svinerier som funnits.

Och när du rannsakar dig själv?

– Vi hade en situation när jag var lärare där ett antal deltagare, tjejer, beskrev att det sades saker och var en miljö och jargong som inte var okej. Det var en sådan väckarklocka för mig. Vi som lärarkollektiv slog ju först ifrån oss. När det lyftes upp på bordet så var det helt uppenbart att här fanns beteenden som vi inte borde acceptera.

Det parti som påstår att de är opåverkade av #metoo har inte förstått.

Uppropen har även nått Miljöpartiet, där en riksdagsledamot utreds för sexuella närmanden och trakasserier. Efter att DN uppmärksammat fallet har riksdagsledamoten lämnat partiet och blivit politisk vilde. Då har Gustav Fridolin haft information i närmare en vecka om att det kommit fram anklagelser mot mannen.

Känner du att ni som parti har gjort tillräckligt kring de här frågorna?

– Jag tror inte att något parti i det här läget kan säga annat än att man måste göra mer. Vi har ju rutiner för hur man ska anmäla och få stöd i att göra anmälan till polis om det är ett brott som har begåtts. Vi har påmint och kunnat sprida rutinerna nu. Men det parti som påstår att de är opåverkade av detta har inte förstått, säger han.

Han tycker att han har mött mycket ilska mot orättvisor och rasism och sexism bland eleverna i Husby.

– Och här någonstans: Antingen får man övertygelsen att man kan förändra och att saker kan bli bättre. Eller så tappar man tron på det. Och tappar man tron är det väldigt svårt att få den tillbaka, säger han.

Hur blir man sig själv igen? I klassrummen på Husbygårdsskolan? I hårda förhandlingar för de ensamkommande? I ett reportage i Dagens Nyheter?

Det finns ögonblick när jag funderar över hur medvetet han skapar berättelsen om sig själv. Partikamrater brukar beskriva honom som ett politiskt djur, som tänker strategiskt i varje enskilt ögonblick.

– Att tänka strategiskt är en del av min uppgift. Men jag bryr mig faktiskt ganska lite om hur folk uppfattar mig. Att åstadkomma något av mitt liv är viktigt. Att vara politiker är inte viktigt, säger han.

Under det senaste året har visionär realism varit riktmärket för Miljöpartiets ledning. Nu låter det manliga språkröret mer som en aktivist när han talar om hur de gröna måste ta fajterna.

Man kan fråga sig om strategierna går ihop.

– Jag tror att begreppet visionär realist fångar detta. I genomförandet av valmanifestets alla punkter tappade vi att beskriva vad det är för nytt samhälle som vi faktiskt ser framför oss och vill bygga, säger han.

•••

Med Sasiphan på fritis.
Med Sasiphan på fritis. Foto: Fredrik Funck

Han är inte bara ung och arg längre. Han är en småbarnspappa på väg in i medelåldern. Han har upplevt tunga förluster.

I våras mördades Zaida Catalán, som var Gustav Fridolins gamla språkrörskollega från ungdomsförbundet Grön ungdom. Hon attackerades under ett FN-uppdrag i Kongo.

Gustav Fridolin skakar på huvudet när han ska beskriva hur beskedet kändes.

– Alla som haft med henne att göra beskrev den här energin och livsglädjen. Det var samma Zaida i de internationella uppdragen som i Grön ungdom. Det fanns alltid en avdelning till att starta och ett samtal till att ta, säger han.

I somras avled miljöpartisten Ulf Bodach Söderström i cancer.

Det är många som kan vittna om hur mycket han betytt för Gustav Fridolin. Det var han som fick den unge partikamraten att börja skriva böcker, och de har författat oräkneliga texter tillsammans.

Därför ber jag att få ställa frågor om sorgen.

– Ulf blev ju sjuk ganska tidigt in i regeringsperioden. Men han har ju hela tiden varit med i jobbet. Vi jobbade med Almedalstalet ihop och han dog en vecka efter Almedalen. Det är klart att när ens bästa vän slåss mot cancer blir det en påminnelse om att man har en liten stund här och att man får göra vad man kan för att göra den här stunden så dräglig för varandra som det bara går, säger Gustav Fridolin.

Han tvekar när jag frågar om det främsta arvet från vänskapen. Svaret är egentligen privat: Hans uppdrag som gudfar till Ulf Bodach Söderströms barn.

– Mitt i det helvete som det är när en vän slåss mot cancer och går bort, så är det en jättestor sak att få komma närmare dem. Det är tre härliga ungar och det är jag väldigt tacksam för.

När tillvaron blir på liv och död kan blicken skärpas.

Gustav Fridolin säger att han har påverkats av de politiska prövningarna och det som hänt i hans liv och runt honom.

– Det som är viktigt, det blir förbannat viktigt. Det som är oviktigt blir inte viktigt alls. Det som spelar roll är vad vi åstadkommer, den här lilla stunden när vi bär ett förtroende.

•••

Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) och utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) presenterar uppgörelsen om ensamkommande unga i måndags, den 27 november.
Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) och utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) presenterar uppgörelsen om ensamkommande unga i måndags, den 27 november. Foto: Henrik Montgomery/TT

Säg att du är Gustav Fridolin. Mitt i den lilla stunden av förtroende. Vad gör du?

I slutet av november 2017 står Miljöpartiets språkrör på en presskonferens på regeringskansliet Rosenbad. Han har svart kavaj, svart skjorta, ingen slips.

Partierna i regeringen har gjort upp om nya regler, som innebär att fler ensamkommande kan stanna i Sverige och studera trots att de blivit myndiga.

Förhandlingarna om ensamkommande är ett litet hopp om att vindarna ska blåsa mer i medmänsklighetens riktning.

– Det betyder jättemycket för många unga som rotat sig här och som inget hellre vill än att vara en del av och få bidra till Sverige. Det är ett litet hopp om att vindarna ska blåsa mer i medmänsklighetens riktning, säger Gustav Fridolin.

Nu ska reglerna debatteras i riksdagen. Kritikerna från Moderaterna varnar för att regeringens förslag kan sätta ny fart på flyktingströmmen till Sverige.

– Det är inte enskilda regler i ett lands migrationspolitik som avgör om människor tvingas på flykt, det är världen. Och här handlar det om människor som varit i Sverige länge, som har rotat sig här och vill bidra till Sverige och blivit en del av vår ungdomsgeneration, svarar Gustav Fridolin.

Under förhandlingarna har sprickan i regeringen varit uppenbar. Miljöpartisterna har gjort klart vad de vill. Jag frågar Gustav Fridolin om han tycker att han har kunnat vara sig själv den här gången.

– Detta var det krav som vi ställde på oss själva när vi behövde fatta de svåra beslut som hösten 2015 innebar: Det ska göra skillnad att gröna är i regering. Man ska förändra politiken mer än den förändrar en själv, säger han.

Om du ska sammanfatta de senaste åren, vad har du lärt dig om dig själv?

– Att det här i alla fall inte var tiden att ge upp.

Läs mer om Gustav Fridolin

Läs mer om Miljöpartiet

Texten har uppdaterats om händelseutvecklingen gällande #metoo och Miljöpartiet.

Fakta.Gustav Fridolin

Gustav Fridolin i Almedalen sommaren 2017. Foto: Roger Turesson

Aktuell: Utbildningsminister och språkrör för Miljöpartiet.

Familj: Hustrun Jennie Fridolin och två barn.

Född: I maj 1983. Uppvuxen i Vittsjö i norra Skåne, gymnasiet i Nacka.

Bor: Radhus i Sundbyberg.

Bakgrund: Mediegymnasiet i Nacka 1999–2002. Riksdagsledamot 2002–2006. Reporter på TV4:s ”Kalla fakta” och krönikör i flera dagstidningar. Folkhögskolelärare i religion och historia. Riksdagsledamot från 2010. Språkrör från maj 2011.

Gustav Fridolin har skrivit fyra böcker:

”Från Vittsjö till världen. Om global apartheid och alla oss som vill någon annanstans”.

”Blåsta. Nedskärningsåren som formade en generation”.

”Morfar skrev inga memoarer”.

”Maskiner & människor. En skrift om arbete och framtidstro”, ihop med Ulf Bodach Söderström.

Fakta.Husbygårdsskolan och Husby

Husbygårdsskolan är en F–9-skola med 430 elever belägen mitt i Husby.

43 procent av eleverna har godkänt betyg i alla ämnen. Om nyanlända och elever med okänd bakgrund exkluderas stiger siffran till 58 procent.

Källa: Stockholms stad

Husby är en stadsdel på Järvafältet i nordvästra Stockholm med 12.000 invånare. De allra flesta har utländsk bakgrund och runt 60 procent är födda i ett annat land.

I maj 2013 utbröt ett upplopp i Husby. Ungdomsgäng satte minst 100 bilar i brand och poliser möttes av stenkastning. Under någon vecka spreds upploppen över Stockholm och Sverige.

Polisen har klassat Husby som ett särskilt utsatt område.

Överenskommelsen mellan S och MP

Uppgörelsen omfattar personer som registrerades som ensamkommande i Sverige före den 24 november 2015. De uppgav att de var under 18 år när de kom, och klassades som över 18 när de fick avslag på sin asylansökan.

De får en ny möjlighet att stanna i Sverige för att genomföra studier på gymnasiet. Villkoret är att de har väntat på asylbesked i mer än 15 månader.

Partierna är även överens om att reformera lagen om eget boende, ebo, samt låta den tillfälliga asyllagen gälla fram till juli 2019.

Förslaget lämnas nu över till riksdagen.

Miljöpartiet

Bildades 1981 av bland andra den förre folkpartisten Per Gahrton.

Kom in i riksdagen första gången 1988, åkte ur 1991. Tillbaka i riksdagen från 1994.

Miljöpartiet betraktar sig som ett blocklöst mittenparti, men har tillhört det rödgröna lägret i svensk politik i närmare 20 år.

1998 inleddes ett tätare samarbete med Socialdemokraterna och Vänsterpartiet, ett samarbete som efter vissa konvulsioner fortsatte efter valet 2002.

2011 ingick partiet en ramöverenskommelse om migrationen med den dåvarande alliansregeringen.

Från 2014 ingår Miljöpartiet med sex statsråd i regeringen Löfven.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.