Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Politik

”Integrationen fungerar inte som den ska”

Finansminister Magdalena Andersson (S) anser att integrationen i Sverige inte fungerar.
Finansminister Magdalena Andersson (S) anser att integrationen i Sverige inte fungerar. Foto: Fredrik Funck

Finansminister Magdalena Andersson (S) anser att Sverige inte ska ta emot fler flyktingar än vi klarar av att integrera. Hon uppmanar samtidigt asylsökande att söka sig till andra länder än Sverige.

– De har större möjligheter om de söker sig till något annat land, säger Magdalena Andersson.

Tidigare i veckan presenterade Magdalena Andersson den senast prognosen över tillståndet i svensk ekonomi. Hon kunde måla upp en ljus bild med stabil tillväxt, sjunkande arbetslöshet och rekordhög sysselsättning.

Samtidigt är det oroligt på bostadsmarknaden och det är fortfarande hög arbetslöshet bland utrikes födda. Statistiken visar obönhörligt hur svårt Sverige har haft att integrera nya svenskar på arbetsmarknaden och det är ett ämne där finansministern tycker att det finns anledning till självrannsakan.

Läs mer: Doaa överlevde flykten över havet som krävde 500 liv 

– Integrationen fungerar inte som den ska. Det gjorde den inte före hösten 2015 heller, men för mig är det uppenbart att vi inte kan ha ett större asylmottagande än vi klarar av att integrera. Det blir inte bra för de människor som kommer hit och det blir inte bra för samhället i stort heller, säger Magdalena Andersson. 

– Det finns anledning för oss Socialdemokrater att vara självkritiska. Vi skulle tidigare ha varit tydliga med att vi inte kan ha ett större mottagande än vad samhället klarar av att ta emot.

Under hur lång tid har vi haft för stor migration, menar du?

– Under senare år ser vi att det tar alldeles för lång tid för människor att komma i arbete. Vi har en stor bostadsbrist och en stor lärarbrist. Det tycker jag att vi kunde ha sett och varit tydligare med tidigare än hösten 2015. 

Menar du att vi har tagit emot för många?

– Det blev väldigt akut 2015 och man kan fråga sig om vi inte skulle ha haft större beredskap för den situationen. Nu måste fokus vara på att de människor som har rätt att stanna i Sverige kommer i arbete, får bostad och att barnen får den utbildning som krävs. Samtidigt måste vi säkerställa att vi aldrig hamnar i en sådan situation som vi var i hösten 2015.

När du säger att vi inte har klarat integrationen, har det då något samband med hur många som har kommit hit?

– Ja. Men det handlar inte bara om hur många som kommer, det handlar också om vad som händer i övrigt i samhället. Vi har haft ett lågt bostadsbyggande under väldigt lång tid. Då är det svårare för människor att få en bostad, och har man ingen bostad är det svårare för barnen att klara sig i skolan och att etablera sig. 

Läs mer: M: Bra att S erkänner volymproblemen 

I augusti 2015 sade statsminister Stefan Löfven att ”mitt Europa bygger inga murar”. Hur ser du på det i dag?

– Vi lade om flyktingpolitiken när situationen blev ohållbar. Så är det att vara politiker. Man fattar de beslut som är nödvändiga för landet. Vi har drivit väldigt hårt i EU att andra länder ska ta ett större ansvar än vad de gör i dag. Det är inte hållbart att Sverige tar ett oproportionerligt ansvar jämfört med andra europeiska länder. En välfärdsstat kan inte expandera hur fort som helst. Det såg vi väldigt tydligt 2015 och det är där jag tycker att vi kan vara självkritiska och skulle varit tydliga tidigare med det.

När skulle den här åtstramningen ha gjorts menar du?

– Det är svårt att säga. Men det skulle absolut ha funnits en beredskap och en ärligare diskussion om de utmaningar som det innebär att människor ska integreras i samhället. Det är viktigt att ha en ärlig diskussion åt båda hållen. Det finns också väldigt många lyckade exempel, som efter Bosnienkriget. Då fanns ett bostadsöverskott, det fanns inte nu. Samtidigt har vi en väldigt stark utveckling på arbetsmarknaden och en arbetskraftsbrist som kan underlätta integration nu.

Foto: Fredrik Funck

Även om nivåerna gått ner så är det fortfarande många som söker asyl i Sverige. Är det hållbara nivåer?

– Det går aldrig att säga vad som ska vara exakta nivåer. Men vi är långt ifrån den situation som var 2015 och 2014.

Men du säger ju att det är en utmaning för samhället…?

– Det är en utmaning för samhället. De som kommer hit kommer att möta ett mycket ansträngt läge, inte minst vad gäller bostäder och utbildning. Det är klart att det finns större möjligheter att få bostäder och utbildning i andra europeiska länder. Man får en snabbare hantering och möjlighet till utbildning och bostäder om man söker sig till något annat europeiskt land.

Du menar att det är svårt att ha ett fullgott mottagande för dem som söker sig hit nu?

– Ja.

Läs mer: Johan Schück: Mörkare bild än nödvändigt 

Betyder det att de nivåer vi har nu inte är riktigt hållbara?

– Jag tänker att de personerna har större möjligheter om de söker sig till något annat land.

Vad betyder de här slutsatserna för den framtida politiken?

– Att vi ska säkerställa att vi aldrig hamnar i den situation som rådde 2015 igen. Jag ser inte framför mig att vi kommer tillbaks till den lagstiftning som vi hade då. Vi har beslutat att förlänga den tillfälliga lagstiftningen i ett år. Det är svårt att ha en lagstiftning som väsentligen skiljer sig från andra europeiska länder. 

Kommer vi att ligga kvar på EU:s miniminivå även efter 2019?

– Här diskuterar vi också en gemensam lagstiftning i EU så vi får de hur den påverkar. Men att vi i närtid skulle kunna ha en lagstiftning som väsentligen skiljer oss från andra länder har jag svårt att se. Det är inte lämpligt att Sverige har ett mycket högre mottagande än andra europeiska länder.

Det är en exceptionell situation som de här personerna hamnat i.

Vi har fortfarande ett ganska högt mottagande i förhållande till andra trots att vi ligger på EU:s miniminivå. Ska det göras något mer?

– Här diskuterar vi att ha en bättre fördelning inom EU. Där driver vi på. Så det finns mer att göra.

Men det går ju inget vidare?

– Nej det gör det inte. Är det ytterligare saker som händer får vi ha en beredskap för ytterligare åtgärder.

Finns det en sådan beredskap nu?

– Det bör kunna finnas ytterligare möjligheter.

Som vadå?

– Det tänker jag inte gå in på nu.

Era samarbetspartier V och MP har en annan syn på mottagandet. Hur ska S kunna driva den här linjen i relation till dem?

– Det är olika partier och den här regeringen har under mandatperioden visat att den kan fatta de beslut som landet behöver. Jag är övertygad om att om vi skulle få förnyat förtroende så kan vi göra det framöver också.

Läs mer: Flest nyanlända till Stockholms stad 

Nyligen föreslog regeringen att ensamkommande skulle få en ny chans att söka asyl i Sverige. Vad skickar det för signal till dem som vill söka asyl här?

– Det är en exceptionell situation som de här personerna hamnat i. De kom i ett läge när många andra kom och det har blivit rekordlånga handläggningstider. Det innebär inga signaler för hur Sverige kommer att agera framöver. Det är en avgränsad grupp det handlar om.

Vad är det som krävs för att bäst integrera dem som är här nu?

– Fler barn måste växa upp och se sina föräldrar i arbete. Fler barnfamiljer måste ha rimliga bostäder. Barn måste gå i skolan och lära sig det de behöver. Det finns inga andra behov för människor som har flytt hit än för oss som är födda här i Sverige.

Jobb, utbildning och bostäder har väl alltid varit en del av integrationspolitiken?

– Ja, men det har inte fungerat tillräckligt bra. Det tar alldeles för lång tid för människor att komma i arbete och just nu har vi en akut bostadsbrist. Nu skärper vi kraven i etableringsreformen, bland annat med utbildningsplikt. Vi har tagit bort vårdnadsbidraget och förändrar föräldraförsäkringen. Vi försöker på alla sätt som är möjliga se till att människor kommer snabbare ut på arbetsmarknaden. 

Läs mer: Förslaget: Fler ensamkommande ska få uppehållstillstånd 

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.