Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Politik

Johan Schück: En 20-årsplan som är lös i konturerna

Dagens Nyheters samhällsekonomiske krönikör kommenterar Alliansens förslag om 400 miljarder kronor till höghastighetståg och nya bostäder.

Vad innebär alliansens utspel?

– Det handlar om en omfattande 20-årsplan som ännu är ganska lös i konturerna. Innehållet är sådant som väldigt få har något emot. De allra flesta gillar fler järnvägar och bostäder. Det borde betyda att det mesta av innehållet står sig, även efter ett eventuellt regeringsskifte.

– Frågan är dock varför detta inte har kommit tidigare, utan i stället görs till en valfråga. Behoven av ytterligare offentliga investeringar har länge varit tydliga och regeringen har kunnat anklagas för senfärdighet.  Nu blir överraskningen i stället att Alliansen föreslår så mycket på en gång, även om det delvis rör sig om redan kända projekt.

Vilka blir effekterna för Sveriges ekonomi?

– Investeringar behövs, så länge det rör sig om produktiva satsningar som ger långsiktig avkastning. Där borde man pröva de olika projekten, så att de inte enbart ger positiv effekt under själva byggnadstiden. Höghastighetståg – som regeringen nu har bestämt sig för - är inte självklart lönsamt, jämfört med att rusta upp befintliga stambanor och förbättra underhållet.

– När det gäller fler bostäder är behovet uppenbart. Men det är svårt att se hur de åtgärder som föreslås ska öka byggandet med sammanlagt 100.000 bostäder,  även om det slås ut på en längre period. Enklare byggprocess är bra, men det krävs också att byggkostnaderna kan sänkas och att det lönar sig bättre än för närvarande att bygga nytt.

Hur ska allt detta betalas?

– Där räknar man upp olika sätt, med pengar från staten, kommunerna och näringslivet, liksom direkt från användarna. En ny skatt på kommersiella fastigheterna längs de nya stambanorna uppges också vara aktuell. Här återstår dock mycket att precisera.

– Finansminister Anders Borg har tidigare varit mycket skeptisk till gemensam finansiering med privata investerare och ansett att staten ska betala offentliga investeringar direkt över budgeten. Detta har utgjort en broms, när statskassan inte har räckt till. Men nu tycks han ha ändrat sig eller tvingats acceptera.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.