Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Politik

Jonas Sjöstedt (V): ”Jag är inte rädd för begreppet populist”

Många partier pratar klass. Men Jonas Sjöstedt hävdar att det bara är Vänsterpartiet som faktiskt vill göra något åt klyftorna.
Många partier pratar klass. Men Jonas Sjöstedt hävdar att det bara är Vänsterpartiet som faktiskt vill göra något åt klyftorna. Other: Beatrice Lundborg

Vänsterledaren Jonas Sjöstedt drömmer om att nå lika stora framgångar som vänsterns internationella stjärnor – britten Jeremy Corbyn, amerikanen Bernie Sanders och fransmannen Jean-Luc Mélenchon.

– Många fina samhällsförändringar har börjat med populism, säger han i DN:s partiledarintervju.

PODD: Hör hela intervjun med Jonas Sjöstedt

Jonas Sjöstedt kommer till Dagens Nyheters scen på centralstationen i Stockholm med en tio dagar färsk valplattform. På vänsterkongressen i Karlstad beslöt ombuden att partiet ska gå till val på budskapet ”Ett Sverige för alla – inte bara för de rikaste”.

Inspirationen från brittiska Labour och Jeremy Corbyns valmanifest i april 2017 är tydlig: ”For the many, not the few” löd slogan den gången. Corbyns spurt i brittiska året räckte nästan fram till 10 Downing Street och premiärministerposten.

Han är ett av flera exempel på utpräglade vänsterpolitiker som haft oväntat framgångsrika valkampanjer.

Vänsterledaren Jonas Sjöstedt har tagit intryck av hur de har byggt upp sin valrörelse.

– Jag tror några saker är gemensamma för de mycket framgångsrika vänsterpartierna i väst. De har budskapet om jämlikhet, ett samhälle som håller ihop och de ställer inte upp på en ekonomisk politik där bankerna och de rika alltid vinner. Men de måste också vara öppna, moderna och odogmatiska och de har en folklig rörelse. Vårt mål är att Vänsterpartiet ska gå åt det hållet, säger han.

– Vi försöker ordna stora politiska möten där människor är välkomna, även om man inte är van vid politiska möten.

Somliga av dem du inspireras av kallas för populister. Ett fult ord i svensk debatt – är det oförskämt att använda det om vänsterpartiet?

– Jag är inte så rädd för begreppet populist om det innebär att man säger populära saker som förändrar samhället till det bättre.

En idé i populismen är att folket står mot någon slags elit. Är det en del av vänsterns tankegods?

– Jag tycker att det är väldigt tydligt i Sverige hur en väldigt liten ekonomisk grupp har dragit ifrån, hur de har väldigt stor makt. När man hör Leif Östling (Svenskt Näringslivs dåvarande ordförande) uttala sig om vad han får för sina skattepengar.

Hur står det i motsatsförhållande till ett folk?

– Det står i motsats till de flestas intresse av samhällsutvecklingen. Därför tycker jag att det är rimligt att kunna peka på att vi styrs av ett litet antal människor, att de utgör en elit. Jag skiljer det mycket från de som sparkar neråt.

Många tyckte nog att vi var populister när vi ville ha åtta timmars arbetsdag

Kan man kalla dig populist?

— Du får kalla mig vad du vill. Det är ingenting som jag kallar mig. Men grunden till många fina samhällsförändringar har börjat med populism. Många tyckte nog att vi var populister när vi ville ha åtta timmars arbetsdag. Många tyckte nog det var orimlig populism att vilja ha förskola för alla i Sverige. Och nu är det så, och det är ganska självklart. Det börjar med att människor utmanar normer, tankar om hur samhället ser ut. Och om jag är populist i den meningen så får jag gärna vara det. 

Vilken är den mest besvärliga målkonflikten för en vänsterpartist?

– Klimatfrågan sätter absoluta gränser för vad vi kan göra. En del av de saker vi kunde göra förut, som att bara expandera ekonomin och öka konsumtionen, det går inte. Jag älskar att åka till andra länder, men vi måste flyga mindre.

– Det finns andra val: Vi vill börja resan mot sex timmars arbetsdag men det är klart att det sannolikt kommer att leda till att lönerna inte ökar lika snabbt. Vi kommer ta ut den ökade rikedomen i att ha mer tid med barnen, fritidsintressen och sköta vår hälsa. Där finns en motsättning. Många i Sverige har låga inkomster och de behöver en löneförhöjning. Då måste vi välja där. Det är motsättningen.

Det är många partier som pratar klass och klyftor valåret 2018. Men Jonas Sjöstedt hävdar att det bara är Vänsterpartiet som faktiskt vill göra något åt dem.

– Det vi ser i hela västvärlden och Sverige är att en liten grupp superrika drar ifrån otroligt snabbt. Åtta män i världen har lika stor förmögenhet som 3,5 miljarder människor, merparten kvinnor. Det är en fullkomligt bisarr fördelning av makt och ägande. Jag tycker jag ser det när jag går på gatan i Sverige. Det finns en ny fattigdom men det finns också en ny rikedom, säger han.

Det är inte flyktingarna som monterat ner välfärden i Sverige

Vad har Sveriges flyktingpolitik spelat för roll för klyftorna?

– Det är inte flyktingarna som monterat ner välfärden i Sverige. Det här började långt innan flyktingarna kom.

Men om det kommer människor med små eller obefintliga tillgångar, som hamnar i arbetslöshet eller låglönejobb, så ökar ojämlikheten på kort och medellång sikt. Hur ser du på den målkonflikten?

– För mig är asylrätten inte i första hand en ekonomisk kalkyl. Sverige har tagit emot folk från Tjeckoslovakien, Chile, från Ungern, människor som flydde från Polen, Irak, Bosnien. Många av de människorna har varit med och byggt upp landet.

Det finns en frustration i Vänsterpartiet över att så mycket av den politiska debatten i början av valåret 2018 handlar om invandring.

– Jag tycker det är så tydligt att många människor i Sverige blev lite rädda 2015, 2016. Men också hur det här har utnyttjats av SD och alltmer av borgerliga partier till att bara säga att de människorna är problemet, säger Jonas Sjöstedt.

Han förutspår att valrörelsen delvis blir en brottningsmatch om vad politikerna ska prata om.

– Andra kommer bygga upp en hotbild, men vi kommer att hålla fast vid budskap om hur vi löser problemen med låga pensioner och otrygga jobb.

En nyckel till att förstå polariseringen i debatten är hur människors världsbild formas. Var får du din information från?

– Jag vaknar tidigt varje morgon av mig själv och går upp och läser nyheter en halvtimme till en timme. Jag skannar igenom de stora svenska tidningarna och sociala medier, men jag brukar också läsa några stora internationella tidningar. Jag försöker följa personer som inte tycker som jag. Sådana som irriterar mig.

Vem är det som irriterar dig?

– Utvalda borgerliga ledarsidor. Politiska meningsmotståndare kan göra det.

Något namn?

– SvD:s ledarsida irriterar vem som helst, tänker jag, DN:s lite mindre. Men det är nyttigt att läsa dem också. Ibland gör den kritiken mest ont som innehåller ett korn av sanning.

Läser du det som ibland kallas alternativa medier – den floran av sajter med högerpopulistisk och invandringskritisk agenda?

– Nej, jag gör det väldigt sällan. Jag upplever dem som i grunden förljugna. Jag litar inte på dem och de har låg trovärdighet. Jag tycker det är viktigt att behålla den där etiken.

– Men det är så, framför allt med Facebook och sociala medier, att vi läser mycket folk som tycker som oss själva. På ett sätt har vi gått tillbaka till hur det var på 20-talet. Då hade man en socialdemokratisk tidning eller en högertidning eller liberal tidning. Då hade man sin världsbild i det.

TV: Nyfiken på V – då googlar vi på…

Att man söker bekräftelse för de åsikter man redan har, hur farligt är det?

– Jag tror att det är den enkla vägen att få bekräftelse på sina åsikter. ”Jag hade ju rätt”, den känslan är skön. Den andra känslan är att det är komplicerat och jag kanske har fel.

När hade du den senast?

– Jag har det ganska ofta och fått ompröva mycket åsikter.

Kan du ge ett exempel?

– Jag tycker att det finns några frågor jag kan brottas med varje dag. För tre år sedan lyckades jag övertyga mitt parti om att vi behöver fler poliser i Sverige. Det hade vi inte gjort förut. Det var många som tyckte att ”är det vår roll att göra det?”

På senare tid har en allt intensivare debatt uppstått i framför allt USA om problem kopplade till mobilanvändande. Det kan handla om beroendeproblematik och psykisk ohälsa.

Två av Apples största investerare vill se åtgärder för att minska ungas mobilberoende.

Människor arbetar jämnt, man går inte hem och kopplar bort jobbet

Jonas Sjöstedt håller med att det finns ett problem med mobiler kopplat till stress och arbete.

– Absolut. Att människor arbetar jämnt, man går inte hem och kopplar bort jobbet, utan man har det alltid med sig.

Hur ofta tittar du på din mobil?

– Jag läste en forskningsrapport om 150 gånger per dag. Det stämmer nog vad gäller mig, det är ofta bland det första jag gör på morgonen och bland de sista jag gör innan jag läser sagor för mina barn.

Har du kontroll över ditt mobilanvändande?

– Det är ett oumbärligt verktyg, jag läser e-post och får telefonsamtal från ungarna i mobilen. Men det finns något som liknar kaffeberoende i det. Jag försöker på sommaren eller i fjällen att lägga den ifrån mig eller ha den borta en hel dag. Och det är ganska svårt. Jag tror det är en viktig förklaring till stressen, inte minst i många tjänstemannayrken.

Är det ett problem som politiken kan lösa?

– Jag tror att det är svårt att styra. Det handlar om att ha bra arbetsgivare som inte kräver att löntagare arbetar hela tiden. Jag som arbetsgivare försöker bete mig på det sättet.

Men det är något du överlåter till arbetsmarknaden?

– Jag tror inte politiken kan eller ska reglera allting. Det går inte, och ibland kan vägen till helvete kantas av goda föresatser.

Hur gör du för att få den information som du behöver om de stora framtidsfrågorna?

– Jag läser otroligt mycket. Det jag kan sakna som partiledare är att jag lever mitt i ett nyhetsflöde. Det finns för lite tid att skriva och läsa böcker själv. Jag ser förundrat tillbaka på tidigare partiledare som skrev volymer samtidigt som de var partiledare. Det vore jättesvårt att göra det idag, man kan inte dra sig undan på det sättet.

Det påverkar politiken att du sitter med skärmen?

– Ja, den blir kortsiktig och lite närsynt. 

LÄS OCKSÅ:
Ewa Stenberg: Sjöstedt saknar talang för att bli populistledare

”Klimatfrågan sätter absoluta gränser för vad vi kan göra. En del av de saker vi kunde göra förut, det går inte”, säger Jonas Sjöstedt.
”Klimatfrågan sätter absoluta gränser för vad vi kan göra. En del av de saker vi kunde göra förut, det går inte”, säger Jonas Sjöstedt. Other: Beatrice Lundborg

TV: Sjöstedt om klimatet, sina mobilvanor och vem han litar mest på

En del saker vi kunde göra förut – det går inte längre.
Det finns nåt där som liknar ett beroende.
Asylrätten är ett tecken på civilisation.
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.