Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Politik

KD och V på samma sida mot surrogatmammor

Det behövs en bred utredning om surrogatmödraskap. Det slog riksdagens socialutskott fast i går, under protest från V och KD som varnar för att legalisering kan leda till exploatering av kvinnor.

– Det är jätteskönt att den politiska processen är i gång nu och lyser med en svensk lampa på detta eftersom kritiken ofta handlar om hur det går till i andra länder, säger Fredrik Eng, ordförande i Föreningen för surrogatmödraskap.

Fredrik Eng uppskattar att det finns minst 100 barn i Sverige som har kommit till världen med hjälp av surrogatmammor. Metoden är dock olaglig i Sverige och svenska par som vill bli föräldrar anlitar därför vanligen kvinnor i andra länder.

Att socialutskottet nu vill att regeringen startar en utredning om surrogatmödrar är inget första steg mot legalisering av metoden, understryker Christer Engelhardt (S):

– Det handlar om en förutsättningslös utredning av frågan. Jag tolkar inte vårt och utskottets beslut som att vi öppnar för en legalisering.

Enligt Christer Engelhardt handlar utskottets beslut främst om ett barnperspektiv.

– Vi har fokus på barnen som har tillkommit på det här sättet. Vi vill säkra deras situation i Sverige. Det behövs mer kunskap om barnen så att de inte hamnar i juridiskt svåra situationer, säger han.

Kristdemokraterna och Vänsterpartiet var de enda som reserverade sig mot beslutet och utgjorde därmed en ovanlig allians. Anders Andersson (KD) ifrågasätter om utredningen blir ”förutsättningslös”.

– Det är sällan som den här sortens utredningar startar utan att man kan ana ett visst mål med dem, säger Anders Andersson, som anser att surrogatmödraskap kan leda till en exploatering av kvinnors kroppar när de används som en handelsvara.

Eva Olofsson (V) beskriver surrogatmödraskap som att barnet blir en produkt.

Frågan om en eventuell utredning behandlas av riksdagen i slutet av mars. Den utredningen blir dock inte ensam på området. Redan nu utreds frågan av Statens medicinsk-etiska råd, ett parlamentariskt sammansatt råd.

Efter sommaren ska rådets sju ledamöter troligen ha bestämt sig om surrogatmödraskap ska eller inte ska legaliseras i Sverige.

– De kommer kanske fram till att det behövs en utredning först eller att det kan tillåtas under vissa förutsättningar, exempelvis om det kan få ske utan egen vinning eller kommersiellt, säger Karin Wilbe Ramsay, utredningssekreterare på Statens medicinsk-etiska råd.

Rådets slutsats blir vägledande för regeringen. Enligt Karin Wilbe Ramsay hade rådets ställningstagande stor betydelse när dagens lagstiftning om assisterad befruktning togs fram.

Surrogatmödraskap

• Surrogatmödraskap innebär att kvinnan som blir gravid inte tänker behålla barnet själv, utan har gjort en uppgörelse om att andra personer ska bli barnets föräldrar.

• Vid partiellt surrogatmödraskap befruktas kvinnan genom insemination.

• Vid fullständigt surrogatmödraskap förs ett befruktat ägg från en annan kvinna in i surrogatmamman.

• Altruistiskt surrogatmödraskap innebär att kvinnan inte gör någon ekonomisk vinst på att bära och föda barnet.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.