Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-11-15 05:09

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/politik/kd-sprakkrav-och-begransad-ratt-till-tolk/

Politik

KD: Språkkrav och begränsad rätt till tolk

Alf Svensson, Ebba Busch Thor och Jakob Forssmed på Kristdemokraternas riksting. Foto: Erik Abel/TT

UMEÅ. Efter en intensiv debatt på rikstinget fick KD-ledningen till slut igenom sina integrationsförslag.  

Det rör sig om en rad regelskärpningar: bland annat vill partiet införa språkkrav för permanent uppehållstillstånd och begränsa rätten till offentligt finansierad tolk. 

Det är inte bara migrationsfrågan som delar Kristdemokraterna under partiets riksting i Umeå i helgen. Också partistyrelsens integrationsproposition med 36 punkter med förslag på bland annat språkkrav och begränsad rätt till offentlig tolk, skapade splittring i partiet. 

Efter en het debatt vann KD-ledningens 36 förslag med några mindre kompromisser. 

En majoritet av ombuden landade alltså i att införa godkänt språkprov och samhällsorienteringsprov, bredvid kravet på egen försörjning, som villkor för att få sin ansökan om permanent uppehållstillstånd prövad inom tre år från beviljat tillfälligt uppehållstillstånd. 

Under debatten var det tydligt att det ändå fanns en relativt stor minoritet som var emot flera av förslagen. Flera kritiker till exempel varnade för att vad som händer i en familj där mannen får godkänt men kvinnan får underkänt i språktestet, eftersom kvinnan ofta är hemma med barn. Splittringen finns ända upp i partistyrelsen. 

– Språk och samhällskunskap är avgörande för en lyckad integration men kunskapstester är inte det som ska ligga till grund för bedömningen om en skyddsbehövande ska få stanna eller inte, säger Liza-Maria Norlin, ledamot i partistyrelsen och gruppledare för KD i Sundsvall. 

Men Sofia Damm, partistyrelsens ansvarige för integrationsförslagen, betonar att det inte handlar om att personer som inte klarar testet ska tvingas lämna landet. Snarare att det kan gå snabbare att få ett permanent uppehållstillstånd. 

– Om man klarar språktestet inom den treårsperiod som annars är mellan tillfälligt och permanent uppehållstillstånd så får man alltså ett permanent uppehållstillstånd snabbare, säger Sofia Damm och pekar på att språkkraven skulle tydliggöra att kvinnor och män ska ha samma möjligheter i Sverige. 

– Därför har vi också lagt ett förslag om SFI med baby för de som är föräldralediga för att lära sig svenska.

Soheila Fors, ledamot i Kristdemokratiska kvinnoförbundet, stod bakom samtliga 36 förslag. Hon har egna erfarenheter av hur det var att integreras i det svenska samhället när hon kom till Sverige från Kurdistan i Iran på 1990-talet.

– Jag önskade att någon såg mig. Jag var helt osynlig, bara en invandrarkvinna. Jag vill vara en röst för de kvinnor som finns bakom stängda dörrar, säger hon.

För Soheila Fors börjar integrationen med språket.  

– Hur ska man lyckas, få jobb, lära sig vad mänskliga fri- och rättigheter eller demokrati är om man inte kan språket? Vi blir placerade i ett akvarium och matas med bidrag, säger hon.

Under lördagen behandlade partiet också infrastrukturområdet och landade i att ställa sig negativa till Sverigeförhandlingens förslag om nya banor för höghastighetståg. Samtidigt ska KD verka för att rusta upp och bygga ut befintligt nät.  

På söndagen väntar ytterligare en intensiv debatt om migrations- och tiggerifrågan, framför allt om huruvida partiet ska driva permanenta eller tillfälliga uppehållsstånd samt om partistyrelsens förslag om familjeåterförening. Majoriteten av partistyrelsen vill införa försörjningskrav för familjeåterförening i syfte att föräldrar inte ska skicka sina ensamma barn till Sverige. Också tiggerifrågan, om KD ska ställa sig bakom ett nationellt förbud eller förbjuda ett sådant förbud, är en brännande fråga på rikstinget. 

Läs mer:

Busch Thor återvald och Germundsson ny i KD-toppen

Så gick det till när Busch Thor valde att gå högerut