Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Mitt DN - skapa ditt nyhetsflöde Mina nyhetsbrev Ämnen jag följer Sparade artiklar Kunderbjudanden Kundservice och prenumeration Logga ut
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Politik

Klimatförändringarna ökar risken för skred längs Göta älv

Göta älv är Sveriges mest skredkänsliga område, och riskerna ökar kraftigt med klimatförändringen. Området är det första där regeringen går in och stöttar kommunernas klimatanpassning. I nästa vecka blir det klart vilka kommuner som blir de första att få sin ansökan beviljad.

Efter sommarens rekordvärme har klimatfrågan hamnat högt på agendan. Det har också blivit tydligt hur sårbart samhället är och att det krävs åtgärder för klimatanpassning.

Göta älvdalen är ett högriskområde för skred och har också pekats ut som särskilt känsligt för klimatförändringar. Här finns en lång historia av ras och skred. Över 200 spår av skred i älvdalen finns dokumenterade i en databas hos Statens geotekniska institut, SGI.

Tuvekatastrofen för drygt 40 år sedan, där nio personer dog när ett stort antal bostadshus drogs med i ett skred, räknas som en av Sveriges största naturkatastrofer. 

Risken för skred är stor i många områden längs Göta älv, visar en omfattande inventering som SGI har gjort.

Och riskerna kommer att öka kraftigt i ett förändrat klimat där nederbörden i Västra Götaland väntas öka och bland annat påverka älvens flöden som kommer att bli mer varierande än i dag. En fjärdedel av de områden som har kartlagts bedöms få en högre risknivå fram till år 2100 om det inte vidtas åtgärder för att stabilisera marken.

Längs älven finns områden med kvicklera, ett arv från tiden då älvdalen var en havsvik. Det speciella för den är att hållfastheten snabbt försvinner om leran störs. Då förvandlas den fasta leran snabbt och blir flytande, ungefär som filmjölk.

– Ett litet skred i själva älvkanten kan få stora konsekvenser. Har vi ett stråk med kvicklera i mark med dålig stabilitet kan ett skred bli omfattande eftersom skred i kvicklera kan äta sig bakåt och skapa nya skred tills det når fast berg, säger HannaSofie Pedersen avdelningschef för klimatanpassning på SGI.

Kvickleran gör skäl för namnet, händelseförloppet när hållfastheten släpper är oerhört kvick och kan mycket snabbt orsaka skred i stora områden. På vissa håll är leran mellan 50 och 100 meter djup så det finns förutsättningar omfattande skred.

En ökad nederbörd och fler skyfall ökar skredrisken eftersom vattennivåerna i marken har stor betydelse.

–  Vattnet har stor påverkan på slänterna kring älven. En ökad nederbörd kan höja grundvattennivån som trycker slänterna ut mot älven, säger HannaSofie Pedersen.

Skredrisken är lömsk. Som lekman är det lätt att tro att faran är störst när regnet vräker ner, men så är det inte alltid. I stället är det som en klassisk skräckfilm. Just när du trodde att det var över, när vädret är fint och det börjar torka upp, vattnet i älven sjunker – då är risken för skred stor.

– När vattennivån i älven sjunker finns inget som håller emot och då ökar risken för att marken ska rasa ner i älven, säger HannaSofie Pedersen.

På många av platserna med hög risk för skred finns bostadshus, bland annat i närheten av Lilla Edet och slussen där vi träffas.

Riskerna kring Göta älv är så stora att regeringen har beslutat att stötta arbetet med klimatanpassning. Det är hittills det enda geografiska område där staten går in med pengar. I den strategi för klimatanpassning som kom i våras är det annars tydligt att ansvaret ligger på kommunal nivå.

En delegation för Göta älv har skapats, den består av representanter för berörda kommuner, länsstyrelserna i Västra Götaland och Värmland samt en del myndigheter. 

Nu har delegationen samlats för att på plats få ett föredrag om riskerna och även ta en tur längs älven. Även miljöminister Karolina Skog (MP) är med.

– Regeringen har gått in med stöd av flera anledningar. Den första är de specifika förutsättningarna här med stora områden med kvicklera som skapar risker för ras, det andra är att området är så vidsträckt och går över flera kommungränser. Den tredje är att det finns ett grundligt underlag där man är överens på kommunal och statlig nivå om vad som behöver göras, säger Karolina Skog, miljöminister (MP).

Kommuner som vill åtgärda instabila områden kan söka bidrag men får själva stå för 30 procent av kostnaden. I år finns cirka 40 miljoner kronor att fördela. Under nästa år finns drygt 90 miljoner kronor.

Delegationen för Göta älv ska samordna åtgärder och granska bidragsansökningarna. I dag, måndag, har delegationen ett möte där de kommer de att besluta om vilka ansökningar de anser ska beviljas. 

Efter deras rekommendation fattas det formella beslutet av generaldirektören för SGI, Åsa-Britt Karlsson.

– Det har varit ett stort intresse. Vi har fått in många ansökningar och vi kommer att öppna ytterligare en ansökningsperiod där kommuner kan söka bidrag till den 1 november, säger hon.

Bidragen kan gälla både planering av projekt för stabilisering och själva arbetet med detsamma. Delegationen och dess arbete med klimatanpassning är den första i sitt slag i Sverige och hittills har erfarenheterna varit positiva.

–  Det finns en ”vi gör det ihop-känsla”, vi delar kunskap och stöttar varandra. Myndigheter kan ge kommuner bra stöd i en samverkansgrupp, säger Åsa-Britt Karlsson.

–  Som miljöministern sa i sitt tal så är det här inte ett pilotprojekt utan det första projektet för klimatanpassningen där staten går in. Vi ser det som att vi har fått ett förtroende.

Fler områden kan bli aktuella för statligt stöd, enligt miljöministern.

– Efter att den nationella klimatstrategin kom på plats pågår ett arbete där vi ser över hela Sverige för att se om det finns flera geografiska områden med hög komplexitet där det är lämpligt att staten går in. Det finns en pott avsatt för det för nationella insatser för klimatanpassning, säger Karolina Skog.

 

Göta älv

Göta älv är Sveriges vattenrikaste älv, omkring 90 km lång från Vänern till Göteborg. Ett stort skred i Göta älv kan få stora konsekvenser för bebyggelse, för sjöfarten och för vattenförsörjningen till Göteborg och omgivande kommuner.

Klimatförändringen innebär ökad nederbörd i Västsverige och därmed också ökade vattenflöden i Göta älv. Det ger mer erosion i älvfåran och högre vattentryck i lerjorden vid sidan av älven. Det gör risken för skred ännu större i framtiden.

Statens geotekniska institut, SGI, kartläggning av riskerna för skred längs älven visar att finns många områden med hög risk. Klimat­förändringen innebär att omkring 25 procent av de kartlagda områdena kommer att få en högre risknivå fram till år 2100, om inga åtgärder vidtas.

Källa: SGI

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.