Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Politik

Kritik mot att statsanställda ska ersätta tolkar

Tolkbristen skapar stora problem - men nu vill regeringen öka utbildningen av tolkar, berättade gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström (S) på en pressträff på fredagen.
Tolkbristen skapar stora problem - men nu vill regeringen öka utbildningen av tolkar, berättade gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström (S) på en pressträff på fredagen. Foto: Mats J Larsson

På grund av den stora flyktingströmmen hösten 2015 ska tolkutbildningen byggas ut. Dessutom föreslår regeringen att statsanställda som är flerspråkiga kunna översätta i stället för utbildade tolkar. Men facket är kritiskt.

På en pressträff på fredagen presenterade regeringen flera åtgärder för att komma till rätta med tolkbristen som bland annat lett till att barn tvingats agera tolkar mellan sina föräldrar i sjukvården.

– Så ska det naturligtvis inte gå till, säger kunskaps- och gymnasieminister Anna Ekström (S).

Därför vill regeringen en utbyggnad av tolkutbildningen på Stockholms universitet. I höstbudgeten avsätts ytterligare 4,2 miljoner kronor för att nästa år få fram fler utbildade tolkar än de nuvarande cirka 6 000. Under 2019 ska summan öka till 7,2 miljoner kronor och 9,6 miljoner kronor årligen från 2020.

Regeringen ger samtidigt Myndigheten för yrkeshögskolan i uppdrag att genomföra en försöksverksamhet med en utbildning av kontakttolkar med 160 utbildningsplatser från och med 2019.

Fem andra myndigheter - Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Migrationsverket, Pensionsmyndigheten och Skatteverket - får i uppdrag av regeringen att effektivisera användningen av tolkar. I uppdraget ingår att undersöka om flerspråkiga medarbetare kan användas som komplement till upphandlade tolktjänster.

Men facket är kritiskt.

- Jag är tveksam. Det bästa är om det finns tolkar. Det finns en stor risk för att arbetsbördan för de här personerna bli väldigt här, säger Fredrik Andersson, ordförande i fackförbundet ST på Arbetsförmedlingen.

Regeringen tror dock inte att detta skulle undergräva tolkyrkets status.

– Naturligtvis är det bästa att ha en auktoriserad eller godkänd tolk. Men i ett läge där vi har så stor brist på tolktjänster kan man undvika behovet av tolktjänster, säger Anna Ekström.

Men ska en anställd tvingas att dubbeljobba både som tolk och med sitt vanliga arbete?

- Jag ser inte det här uppdraget att man ska använda de anställda som tolkar. Snarare ska man en anställds flerspråkiga kompetens tas till vara i arbetet. Det behöver inte betyda ett dubbelarbete.

Men det är väl ändå ett sätt att avlasta behovet av tolkar?

- Ja, jag tror att på det här sättet kan man använda den egna kompetensen. Jag tror att man kan komma ganska långt med att göra det. Det finns många anställda på våra myndigheter som vill använda hela sin kompetens i sitt arbete och se till att etableringen går lite snabbare.

En utredning tillsätts samtidigt för att se över behovet och användningen av tolkar. Utredningen ska ledas av Gunnar Holmgren, landshövding i Västernorrland som tror att ny teknik kan få en viktig roll i framöver.

– Det här är ett problem som vi kommer att ha under överskådlig tid, säger Anna Ekström.

Ska man inte satsa pengar på att folk ska lära sig svenska ordentligt i stället?

– Vi satsar stora pengar på att folk ska lära sig svenska. Just nu pågår en stor utbyggnad av SFI-utbildning (svenska för invandrare, DN:s anmärkning) över hela Sverige.

Hon jämför med att svenska medborgare förväntar sig att det ska finnas tolkar utomlands.

– På samma sätt måste vi säkerställa att vi har tolktjänster för alla möjliga olika uppgifter. Jag ser ingen som helst motsättning mellan att de nyanlända som kommer hit ska lära sig svenska så snabbt som möjligt och att vi behöver tolktjänster under överskådlig tid, säger Anna Ekström.

Fakta. Tolkar

En sammanställning av det totala antalet verksamma tolkar i landet saknas. Enligt företaget Semantix är antalet cirka 6.000.
I september i år fanns i Kammarkollegiets register 1.637 tolkar, varav 828 var auktoriserade tolkar och 802 utbildade eller validerade tolkar.
Ett fåtal av de auktoriserade tolkarna är specialiserade som rätts- eller sjukvårdstolk. Exempel: Antalet sjukvårdstolkar i arabiska är 16, i somaliska 0, i finska 22.
Kompetensnivån hos tre fjärdedelar av tolkarna är alltså inte registrerad. Verifiering av kompetensnivå är inget krav för att arbeta som tolk.
Det finns flera utbildningsvägar till tolkyrket: internutbilldningar hos tolkbyråer, via studieförbund eller folkhögskolor eller universitet.
Omkring 40 procent av de auktoriserade tolkarna är över 60 år och går alltså i pension om några år.
Källor: Semantix, Kammakollegiet och dir 2017:104

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.