Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
169 kr/månad

Vakna med DN på helgen. Halva priset på papperstidningen i tre månader!

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-08-19 14:31

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/politik/kritik-mot-regeringens-anvandning-av-bistandspengar/

Politik

Kritik mot regeringens användning av biståndspengar

Foto: Anders Wiklund/TT

Regeringen vill använda biståndspengar för att finansiera familjeåterförening i Sverige. Det hävdar biståndsdebattören Henrik Westander med hänvisning till uppgifter i ett rapportutkast författat av OECD:s biståndskommitté.

”Det är helt nytt”, konstaterar Westander och efterfrågar en restriktivare tillämpning av OECD:s biståndsdirektiv på DN Debatt.

”Är detta verkligen ett effektivt bistånd? Har vi inte råd att finansiera asylkostnaderna via andra delar av statsbudgeten?”

De frågorna ställer sig debattören Henrik Westander på DN Debatt, apropå om Sverige ska ta pengar från biståndet för att finansiera asylmottagning.

Westander konstaterar att biståndsavräkningarna för asylkostnader ökat, från det tidigare rekordet om 78.000 kronor per asylsökande/kvotflykting under alliansregeringen till 94.000 kronor under regeringen Löfvens första mandatperiod.

Efter att OECD:s biståndskommitté DAC i oktober 2017 antog ett nytt direktiv om vilka asylkostnader som kan betraktas som bistånd, utlovade regeringen en ny modell som ska ligga i linje med det nya direktivet.

Westander har via UD tagit del av ett utkast till en rapport av DAC, där det framgår att regeringen vill inkludera familjeåterföreningar i den nya biståndsmodellen – vilket enligt Westander är helt nytt.

”I utkastet, daterat i januari 2019, uttrycktes bekymmer över att Sveriges nya modell kunde öka biståndsavräkningarna för asylkostnader, vilket inte ’var i linje med andan i det nya direktivet som uppmanar till en restriktiv tillämpning’”, skriver Westander.

Han tillägger att biståndsavräkningarna inte nämns i slutrapporten, men att utkastet ändå kan ha fått betydelse då Socialdemokraterna och Miljöpartiet förhandlade om den nya modellens utformning i samma veva som utkastet överlämnades.

Vidare listar Westander förslag på hur regeringen bör gå tillväga för att leva upp till en restriktiv tillämpning av DAC-direktiven; däribland att inte biståndsavräkna kostnader för dem som avvisas. Han skriver att den svenska regeringen motiverar avräkningarna med att ”Sverige ska vara en fristad för dem som flyr undan förföljelse och förtryck”.

”Men på vilket sätt bidrar biståndsavräkningar för dem som varken anses vara flyktingar eller har skyddsbehov, utan nekas uppehållstillstånd, till det biståndspolitiska målet ’att skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck’?”, fortsätter han.

Westander vill också att regeringen betalar tillbaka pengar till biståndet om prognosen för asylsökande visar sig vara överdriven:

”Migrationsverket överskattade antalet asylsökande varje år 2016–2018. Därför har biståndet fått betala 1,6 miljarder kronor för att täcka förväntade asylkostnader för personer som aldrig kom!”

DN Debatt. ”Regeringen vill låta bistånd betala anhöriginvandring”