Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-01-18 02:35

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/politik/lagt-fortroende-for-civila-forsvaret-om-det-blir-krig/

Politik

Lågt förtroende för civila försvaret om det blir krig

Vattenbombning av skogsbrand i Hammarstrand, juli 2018.
Bild 1 av 2 Vattenbombning av skogsbrand i Hammarstrand, juli 2018.
Foto: Sofia Nahringbauer
I juni 2016 hölls den multinationella miltärövningen BALTOPS på Utö.
Bild 2 av 2 I juni 2016 hölls den multinationella miltärövningen BALTOPS på Utö.
Foto: Magnus Hallgren

Bara en av tio svenskar har förtroende för att det civila försvaret ska klara att skydda dem i händelse av krig. Det visar en undersökning från DN/Ipsos. Samtidigt är det endast drygt en av tio som har lagrat vatten för att klara ett krisläge.

Hans Rosén
Rätta artikel

På årets upplaga av konferensen Folk och försvar, som inleds på söndagen, är totalförsvaret ett av diskussionsämnena. Det handlar om hur inte bara militären utan också den civila delen av samhället kan mobiliseras för att möta hot mot Sveriges säkerhet. Frågorna har fått ny aktualitet, och ligger återigen högt på den politiska agendan, på grund av ett oroligt omvärldsläge och nya sårbarheter som samhällsutvecklingen har skapat. 

Inför Folk och försvar har DN/Ipsos som brukligt ställt frågor till väljarna om deras syn på det svenska försvaret. Nytt för i år är frågor om just den civila beredskapen, det vill säga samhällets förmåga att upprätthålla grundläggande samhällsfunktioner även under kris eller krig. Det handlar om att sjukvård, transporter och kommunikationsnät ska fortsätta fungera och om att på olika sätt skydda civilbefolkningen.

Det finns mycket kvar att göra för att stärka svenska folkets förtroende, visar mätningen. Bara var fjärde svensk har stort förtroende för det civila försvarets förmåga att skydda befolkningen i händelse av en allvarlig kris. Här handlar det alltså inte om krig utan andra typer av påfrestningar, som extrem väderlek i spåren av klimatförändringarna. Sommarens omfattande skogsbränder är ett aktuellt exempel.

Ännu lägre är tilltron till att det civila försvaret kan erbjuda skydd i händelse av krig. Endast drygt en av tio känner förtröstan inför det.

Nicklas Källebring är opinionsanalytiker på Ipsos.

– Det kan handla om en kombination av begränsade kunskaper om vad det civila försvaret har för roll och en faktisk bedömning av samhällets förmåga att skydda oss. Oavsett vilket är förtroendet begränsat, säger han. 

Ett exempel på hur det civila försvaret nu prioriteras upp är att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) förra året skickade ut en broschyr med titeln ”Om krisen eller kriget kommer” till alla hushåll. Där beskrivs vilka problem som väntar vid kris eller krig, hur totalförsvaret är tänkt att fungera och hur man själv kan förbereda sig.

DN/Ipsos har ställt frågor om i vilken mån svenskarna lever upp till MSB:s rekommendationer om hur man ska förbereda sig. Undersökningen visar att det stora flertalet inte har lagrat förnödenheter. 

Ungefär en av fyra har lagrat mat och kontanter för att klara sig ett krisläge. Frågan om kontanter är av särskild vikt i ett land som Sverige där väldigt många har gått över till att betala med kort eller andra elektroniska tjänster. Riksbankschefen Stefan Ingves har varnat för att bristen på reda pengar kan bli ett stort problem om nödvändiga nätverk slås ut.

Än värre är det med den mest oumbärliga förnödenheten av alla, vatten. Endast drygt en av tio har sett till att man har tillgång till det även om det blir tomt i kranen.

Nicklas Källebring på Ipsos igen.

– Överlag är krisberedskapen låg. Det kan ha att göra med att vi har upplevt väldigt lite av allvarliga kriser som påverkar grundläggande samhällsfunktioner. Det närmaste vi har kommit är stormar och skogsbränder, säger han.

DN/Ipsos har även ställt frågor om svenskarnas syn på försvarsunionen Nato. Opinionen är stabil i förhållande till förra årets mätning. Tre av tio vill att Sverige ska gå med medan drygt fyra av tio är emot. Stödet för ett svenskt Natomedlemskap är klart större bland borgerliga väljare än bland rödgröna. Knappt hälften av alla väljare tror att Nato skulle bistå Sverige vid ett akut militärt hot trots att vi inte är med.

Fortfarande har drygt hälften av svenskarna lågt förtroende för det svenska försvaret, men misstron är lägre än för några år sedan. De flesta, knappt hälften, anser att försvaret måste tillföras ytterligare resurser men den andelen fortsätter att krympa. Militär upprustning anges liksom tidigare av flest som det viktigaste för att stärka landets säkerhet .

En trend som bekräftas i årets mätning är att allt fler ser Ryssland som ett stort hot mot Sverige. Fyra av tio är nu av den uppfattningen. 

Hultqvist om rysk hotbild: Vi måste flytta fram positionerna