Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Politik

Lasse Swärd: Förslaget kan slå hårt mot Volvo och Saab

Alliansens förslag om ett system för premie och straffskatt för bilar kan slå extra hårt mot Volvo och Saab. Av landets cirka 4,5 miljoner bilar är drygt en miljon Volvobilar och merparten av dem drar förhållandevis mycket bränsle. Även Saabs 285.000 bilar domineras av stora modeller.

Alliansen har inför valet lovat att inte höja bensinskatten, men dagens förslag om att införa bonus-malus kommer att påverka hela den rullande bilparken. Den årliga fordonsskatten höjs från och med år 2017. Törstiga bilar kan bli rejält dyrare – varje år.

Principen som alliansen valt är att den som köper en ny bil med låga utsläpp ska få en premie (bonus). Några nivåer är inte fastlagda, men sannolikt blir den som högst 55.000 kronor för bilar med lägst utsläpp, i praktiken elbilar. Laddhybrider får en premie på 40.000, om man följer dagens regler för supermiljöbilar, och övriga bilar med ultralåga utsläpp får premier i fallande skala ner mot noll kronor.

Men i stället för att låta nya bilar med höga utsläpp betala för detta, genom extra skatter, väljer alliansen att lägga bördan på hela den rullande bilparken. Bonus-pengarna ska finansieras genom att den årliga fordonsskatten höjs.

Fördelen med det är att det påverkar hela bilparken och därmed påskyndar en omställning till snålare bilar. Om man i stället väljer att vid inköpstillfället straffskatta nya bilar med höga utsläpp blir effekten mindre. Dessutom är det i ett EU-perspektiv knepigheter med att införa nya skatter när motsvarande skatter inte finns i alla andra länder.

Nackdelen är att Volvo och Saab kontrollerar 25-30 procent av bilparken. Ägare till dessa bilar riskerar att drabbas extra hårt eftersom merparten av bilarna är stora och med förhållandevis höga utsläpp.

Exakt vilka nivåer som straffskatten hamnar på är inte klart. Detaljerna ska utredas och tanken är att reglerna ska träda i kraft 2017.

Alliansen föreslår vidare att supermiljöbilsfonden omedelbart förstärks med 75 miljoner kronor och med 215 miljoner nästa år och året därpå så att systemet rullar fram till 1 januari 2017, då bonus-malus tar vid.

Förslaget att förstärka supermiljöbilsfonden välkomnas säkert av många i bilbranschen. I dag är pengarna slut, vilket gjort att försäljningen av nya supermiljöbilar hostar på tomgång.

Vidare föreslår alliansen att rena elbilar ska få högre bonus, 55.000 kronor redan från 1 januari nästa år. Det är bra att det görs skillnad mellan laddhybrider och rena elbilar. I dagens system har båda biltyperna fått lika mycket, 40.000 kronor.

Lika viktigt är möjligheten att kunna ladda sin elbil. I dag finns ytterst få publika laddställen. Alliansen föreslår investeringsstöd på upp till halva kostnaden för normal- och snabbladdningsstationer, vilket på sikt kan ge 10.000 nya laddstolpar.

Sammanfattningsvis kan man säga att alliansen tar ett fastare grepp om sin hittills lite vingliga miljöbilspolitik. Visserligen minskar utsläppen från nya bilar i Sverige i rask takt, men samtidigt har kritiken varit hård för bristen på långsiktighet i spelreglerna. Det gäller särskilt från biodrivmedelsbranschen, som hittills inte vågat investera i tillräcklig omfattning.

Bonus-malus är en hjärtefråga för Centerpartiet. Principen att låta ägare till bilar med höga utsläpp betala så att fler kan köpa bilar med låga utsläpp ställer sig nog de flesta bakom. Om det gällde nya bilar. Nu får alla vara med och betala. Och särskilt mycket får ägare till gamla Volvo och Saab betala. Hur ska man sälja in det till väljarna?

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.