Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Politik

Liberalerna splittrade om integration

LANDSKRONA. Liberalerna försöker göra comeback i integrationsfrågan och Jan Björklund pekar på Landskrona som ett skyltfönster för partiets politik. Torkild Strandberg (L) som styr staden anser dock att Liberalerna fortfarande inte har vågat göra tillräckligt skarpa vägval.

– Inre komfort spelar för stor roll i partiet, säger han.

Stora tvättmaskiner surrar i bakgrunden medan 33-åriga Noor Gumar Jameel sorterar nyinkomna plagg. Hon jobbade som sömmerska i Syrien när kriget drev henne på flykt. Trots sju år i Sverige hänger hon fortfarande löst på arbetsmarknaden. Jobbet på det kommunala tvätteriet är tänkt som en väg in.

Läs även: L-förslag: Gör det lönsamt att gå från bidrag till jobb

– Det är jättesvårt att få jobb i Sverige men man måste jobba om man vill vara här. Här får jag träffa människor och lära mig svenska, säger Noor Gumar Jameel.

Tvätteriet, som tar hand om arbetskläder från den kommunala omsorgen, är en del i projektet Enkla jobb, en offensiv för integration av nyanlända som har initierats av stadens starke man, Torkild Strandberg (L). Detta och skolsatsningar som lyft elevernas resultat trots många nyanlända är sådant som får partikamrater att tala om Landskrona som ett skyltfönster.

I DN:s partiledarintervju nyligen pekade Jan Björklund på Landskrona som en förebild för hela Sverige.

Torkild Strandberg skrattar när han påminns om berömmet.

– Det var ju inställsamt, säger han. 

Kommentaren är typisk för den frispråkige internkritikern Torkild Strandberg som väckte uppståndelse när han redan 2006 släppte in Sverigedemokraterna i kommunstyrelsen.

Nu i helgen håller Liberalerna riksmöte i Västerås. Politiker från hela landet ska peppas för att rädda partiet kvar i riksdagen. ”Ingen pulshöjare direkt”, tycker Torkild Strandberg som stannar hemma och prioriterar ”verkstan” i Landskrona. Han vet att han spelar roll ändå. Till exempel pekas han ut av källor med insyn som en av de drivande krafterna bakom att Birgitta Ohlsson förlorade partiledarstriden ifjol.

Torkild Strandbergs vardag handlar om att blåsa nytt liv i en industristad som drabbats hårt av globaliseringen och därtill haft ett stort mottagande av nyanlända. Utanför hans fönster i stadshuset växer Landskronas variant på konceptet sjöstad fram, ett kvarter vid hamnkanalen som ska rymma både hotell och bostadsrätter med fin utsikt. För att ha råd med integrationen måste kommunen locka människor i karriären att flytta hit för att höja skattekraften. 

Hur det går?

– Åt rätt håll, men långsamt, säger Torkild Strandberg.

Den socialliberala kärnan i sitt integrationsarbete beskriver han så här:

– Människor måste ges förutsättningar att klara sig. Det är vårt erbjudande. Men med det följer också krav. Vi förväntar oss att du gör dina läxor. Vi förväntar oss att du anstränger dig för att lära dig svenska och komma in på arbetsmarknaden.

Så långt råder enighet i Liberalerna. Men integration har kommit att handla om mer svårfångade saker, som kultur, sedvänjor och religion. Det är här Torkild Strandberg anser att partiet inte har vågat ta steget fullt ut. I botten ligger ett dilemma som går till roten av liberal ideologi: bejaka mångfald och rätten att leva sitt liv utan statlig inblandning, eller inskärpa liberala värderingar som jämställdhet och sekularism?

Andreas Johansson Heinö är statsvetare på näringslivets tankesmedja Timbro.

– Det är en målkonflikt som alla liberala partier och rörelser i dag kämpar med. Man kan se det i hela Europa, säger han.

Dilemmat ställdes på sin spets på Liberalernas landsmöte i höstas när det blev strid om religiösa friskolor som vissa anser bidrar till segregation, i synnerhet de muslimska. Efter en känslosam debatt och en jämn omröstning om tre olika förslag blev det Jan Björklunds mittenlinje som vann: inget totalförbud men nya skolor ska stoppas. Ett beslut må vara fattat men de skilda uppfattningarna lever kvar inom partiet. 

– Den här konflikten skär rakt igenom Liberalerna. Det finns många på båda sidor inom partiet. Många är ängsliga för att man ska få höra att man är främlingsfientlig, säger en välplacerad källa.

För Torkild Strandberg är beslutet på landsmötet typiskt för partiets vacklande hållning. 

– Det är problematiskt att partiet inte har satt ner foten, säger han som för egen del är helt emot religiösa friskolor (liksom böneutrop från svenska moskéer).

– Vi finansierar utbildning för att människor ska fungera i den samhälleliga kontext som råder här. Det är inte samhällets uppdrag att stötta skolor som bygger på att man överför föräldrarnas värderingar i religiösa frågor.

Torkild Strandberg befarar att splittringen kan leda till att integrationsfrågorna återigen ”slarvas bort”, som efter att Lars Leijonborg gjort succé i valet 2002 med skarpa förslag om språkkrav för medborgarskap.  

– Ska vi ta oss ur det oerhört allvarliga opinionsläge som vi befinner oss i så måste man en gång för alla bestämma sig för vad ens roll är i svensk politik.

Torkild Strandbergs uppfattning må vara tydlig men enligt Svend Dahl, statsvetare och chef för Liberal nyhetsbyrån, finns det goda liberala argument både för och emot  religiösa friskolor.

– Man kan som liberal argumentera för religionsfrihet och föräldrars rätt att uppfostra sina barn utan statens inblandning. Du kan också argumentera för att allas lika möjligheter påverkas av den här typen av segregation.

Statsvetaren Andreas Johansson Heinö anser att Liberalernas styrka är att de mer än något annat parti har brottats med de dilemman som invandringen för med sig.

– De har haft en förmåga att erkänna målkonflikten. Men de är kvar där de var för 15 år sedan, man tycker att de här frågorna är viktiga men man drar helt olika slutsatser. Ska vi ha ett civilsamhälle där även icke-liberala gemenskaper frodas? Där har man inte valt linje.

I den här interna terrängen försöker partiledningen mejsla fram en profil, nu senast med ett förslag om obligatorisk språkförskola för nyanländas barn. Integrationspolitiska talespersonen Gulan Avci, som själv ville ha ett totalförbud mot religiösa friskolor, ser också målkonflikten. Hon hävdar ändå att partiet har blivit tydligare, exempelvis om hedersförtryck.

– Det hade varit förödande för bilden av oss om vi inte hade landat i någon kritisk inställning alls till religiösa friskolor och den segregation som de bidrar till. Jag tror att vi måste vidga definitionen av liberalism. Liberaler har alltid haft ett starkt social patos. Nu måste vi våga vara tydliga även när till exempel kvinnor och barn av utländsk härkomst far illa, säger Gulan Avci.

Torkild Strandberg anser att den politiska tydligheten hotas av en partikultur där det tas för mycket hänsyn till olika uppfattningar, inte minst i de ledande kretsarna i Stockholm.

– Den interna komforten spelar för stor roll i partiet, säger Landskronapolitikern innan han bryter upp för att åka till ett möte om hur ett av stadens miljonprogramsområden ska omdanas.

Fakta.Liberalernas riksmöte

När: Lördag till söndag 21-22 april.

Var: Västerås.

Varför: Partiföreträdare från hela landet ska rustas med kunskaper och argument i partiets profilfrågor inför valrörelsen.

Vad: På lördagen inleder partiledaren Jan Björklund med ett tal klockan 13. I övrigt hålls en rad seminarier och diskussioner om integration, skolan, arbetsmarknad mm.

 

Fakta.Liberalernas integrationspolitik

Inträdesjobb med lägre lön för att sänka trösklarna till arbete.

Satsningar på SFI och höjda krav på att nyanlända deltar.

Obligatorisk språkförskola för nyanlända barn.

Karriärtjänster för lärare i utsatta områden.

Extra undervisning för nyanlända elever.

Stopp för nya religiösa friskolor.

Stopp för ekonomiskt stöd till organisationer som motarbetar jämställdhet och integration.

Test i svenska och samhällskunskap för att få medborgarskap.

Skärpta krav på aktivitet för att få ekonomiskt stöd.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.