Hur aktiva EU-parlamentariker är i parlamentet och vilket inflytande de har kan mätas på flera olika sätt, som vilka utskott de sitter i och hur många betänkanden och yttranden de varit föredragande för. DN:s genomgång visar att det skiljer sig åt stort mellan de olika ledamöterna.

Ett sätt att bedriva verksamhet i EU-parlamentet är att vara föredragande i betänkanden, som är en sorts skrivelse som kan fungera som ett underlag till ett senare beslut. 

Cecilia Wikström (L) har lagt åtta betänkanden, flest av alla svenskar, under den gångna mandatperioden. Hon är tätt följd av Linnea Engström (MP) som har lagt sju stycken. Om man dessutom är föredragande i betänkandet blir man som politiker utvald av det ansvariga parlamentsutskottet och får utforma det. Andra ledamöter, som Kristina Winberg (SD) och Jakop Dalunde (MP) har inte varit föredragande vid något betänkande alls. 

Ett annat sätt att mäta EU-parlamentarikernas inflytande är att titta på vilka som har specifika förtroendeuppdrag som EU-parlamentariker. Där sticker Linnea Engström (MP), Marita Ulvskog (S) och Anna Maria Corazza Bildt (M) ut, som viceordförande i sina respektive utskott. Fredrick Federley (C), Jasenko Selimovic (L) och Anna Hedh (S) är viceordförande för en delegation var. Federley är dessutom vice ordförande i ALDE-gruppen, som Liberalerna och Centerpartiet tillhör, och kandiderar till posten som gruppledare. 

Cecilia Wikström är dock den enda av de svenska EU-parlamentarikerna som är ordförande i ett utskott: Europaparlamentets utskott för framställningar. Hon är också ordförande för Utskottsordförandekonferensen, som enligt Politico är parlamentets näst viktigaste post. 

Ulrika Mörth är professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet och säger att det generellt är svårt att mäta inflytande. 

– Men det är fullt rimligt att titta på hur aktiv man är och vilket förtroende man har. Cecilia Wikström har ju suttit som rapportör också, det är ett mått på att hon har förtroende från kollegor i parlamentet, säger Ulrika Mörth. 

Hon säger dock att det inte går att säga att politiker som inte har varit synliga i statistiken inte har något inflytande alls. 

– Vi statsvetare studerar ibland det som kallas informell makt och den kan vara minst lika viktig som den formella. Det kan ju vara någon parlamentsledamot som är duktig på att nätverka och ingå i olika informella grupperingar som är väldigt vanligt i olika EU-processer. 

– Jag tror samtidigt att det är svårt att hävda att någon som inte syns driva frågor skulle vara mer inflytelserik än den som formellt syns, men det betyder inte att man har noll inflytande bara för att man inte lägger fram förslag, säger Mörth. 

Hon tror att det i Wikströms fall handlar om båda delarna, att hon har formell såväl som informell makt. 

– Om man driver frågor formellt kan man tänka sig att hon också får väldigt mycket kontakter informellt, det hänger ihop.  

Andra ledamöter som inte varit föredragande vid många resolutioner har i stället varit aktiva på andra sätt. Vänsterpartiets Malin Björk har hållit flest tal i plenisalen och Fredrick Federley (C) är den svenska ledamot som står bakom flest ändringsförslag. 

– Jag åkte ju ner till Bryssel med ambitionen att förändra och att lägga de förslagen som vi hade lovat i valet. Jag valt att fokusera på lagstiftningsarbete, säger Fredrick Federley. 

Han anser att det är svårt att vara inflytelserik om man inte ger sig in i lagstiftningsarbetet. 

– I någon mån har man ju påverkan på saker man inte jobbar med, man kan till exempel prata med kollegor och så kan de lägga fram förslaget. Men jag måste säga att jag tycker att det är ganska oseriöst om man inte tar det uppdraget på allvar, säger C-ledamoten.

Högst närvaro vid EU-parlaments omröstningar har Olle Ludvigsson (S), Jasenko Selimovic och Bodil Valero (MP) som alla närvarat vid över 95 procent av tillfällena. Linnea Engström och Christoffer Fjellner (M) har närvarat vid färre än 80 procent av omröstningarna, enligt siffror från Votewatch Europe.