Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Politik

Löfven: Fler måste lämna landet

Foto: Roger Turesson

Det behövs fler förvarsplatser och skärpt kontroll av dem som fått nej på sin asylansökan. Den slutsatsen drar statsminister Stefan Löfven (S) ett år efter terrorattentatet på Drottninggatan.

– Vi måste flytta fram positionerna så att vi är säkra på att de som har fått ett nej lämnar landet, säger Stefan Löfven.

Fredagen den 7 april för ett år sedan var statsminister Stefan Löfven på besök i Skene när han fick besked av en medarbetare om att en lastbil kört upp på Drottninggatan i Stockholm. Det var inte omedelbart uppenbart hur många som dödats eller skadats eller att det rörde sig om ett terrorattentat, men statsministern beslutade att ställa in sin medverkan på den socialdemokratiska partikongressen i Göteborg och istället återvända till Stockholm.

Rakhmat Akilov, föraren av lastbilen, greps efter några timmar och det stod snart klart att han hade fått ett avvisningsbeslut från Sverige men avvikit för att undvika att beslutet verkställdes. Det är något han delar med tusentals andra som fått nej till uppehållstillstånd i Sverige.

Stefan Löfven fick terrorbeskedet under ett besök på Skene skola.
Stefan Löfven fick terrorbeskedet under ett besök på Skene skola. Foto: Victor Svedberg

Stefan Löfven upprepar ofta att den som fått ett nej måste lämna landet, men fortfarande är det många som avviker och väljer att leva som papperslösa.

– De som har fått ja ska in i samhället så snabbt som möjligt men de som har fått nej måste lämna landet. Annars har vi ingen trovärdighet i flyktingmottagandet. Vi behöver mer förvarsplatser, säger Stefan Löfven. 

Statsministern pekar på att det även behövs bättre återvändandeavtal och bättre kontroll av arbetsgivare som anställer papperslösa, men han vill också se skärpta regler för dem som fått nej på sin ansökan.

– Vi har precis tagit emot en utredning som föreslår avresecentrum, att fler ska hänvisas till en begränsad geografisk yta där de ska vara om de har fått nej. Att vi har bättre koll helt enkelt. Förvarsplatserna har vi redan byggt ut, men vi kan komma att behöva fler.

Är det rimligt att låsa in människor som ska avvisas?

– Vi måste i alla fall ha koll. Det är inte säkert att man måste låsa in människor varje natt men i alla fall att man har en begränsad geografisk yta eller en anmälningsplikt. Vi måste flytta fram positionerna så att vi är säkra på att de som har fått ett nej lämnar landet. Man får söka asyl, det är en internationell rättighet, men får du nej måste du återvända. 

Hur har Sverige förändrats sedan attentatet?

– Medvetenheten om att det kan hända ökar naturligtvis. Många glömmer bort att det var ett attentat också i december 2010. Då var det en otrolig tur att ingen annan än attentatsmannen som dödades. 

– Jag tror att medvetenheten är större i dag. Men tack och lov lyckades inte den här attacken med det terroristen vill: att sätta skräck i samhället, att vi ska bli rädda och inte gå ut på gatan, inte rå om vår egen stad. 

Men har samhället förändrats på något sätt?

– Vi har fortfarande ett förhöjt hotläge, en trea på den femgradiga skalan. Det är därför vi måste arbeta metodiskt med det här. På hösten 2015 kom vi överens med de borgerliga om åtgärder för att bland annat kriminalisera terroristresor och minska missbruket av svenska pass. Sen har det fortsatt. Vi har lagt mer resurser till säkerhetspolisen och polisen, vi har centrum mot våldsbejakande extremism. FOI har ett uppdrag att titta på hur de här agerar i digitala miljöer. 

– I den meningen är det förändrat: vi måste vara på tå hela tiden och varenda dag fundera på vad vi kan göra bättre och hur kan vi förstärka skyddet av medborgarna.

Måste vi vänja oss vid att det finns ett terrorhot?

– Vi kan aldrig säga att det inte kommer att hända igen. Men vi ska inte vänja oss på det sättet att vi ska gå och misstänkliggöra varandra, att vi inte törs gå ut på stan. Osäkerheten får inte ta över. Då får vi ett samhälle som ingen av oss vill ha men som är det terroristerna vill ha. 

Hur långt räcker de åtgärder som ni genomfört?

– Det kommer säkert att behövas mer. Vi är till exempel överens med oppositionen om att den så kallade dataavläsningen måste till. Polis och säkerhetspolis måste kunna titta på den kodade kommunikationen också. Vi tittar även på datalagring - både vanliga brott och terrorbrott kan klaras upp om vi vet hur kommunikationen gått. 

– Vi var överens med oppositionen redan hösten 2015, det vill säga ett och ett halvt år före attentatet, och där känner jag en jättestyrka.

Är det inte lika viktigt att stärka det förebyggande arbetet?

– Ja, det har vi också arbetat med från dag ett. Det handlar om att bryta segregationen. Du har ett problem med dem som kommer tillbaka och kanske har krigat med IS. Men människor som bor här och inte ser någon annan framtid än brottet, det kan inte bara lösas av polisen, där måste det till breda lösningar. 

– Därför måste vi knäcka långtidsarbetslösheten för en del av ungdomarna i förorterna har aldrig sett sina föräldrar gå till arbetet. De har dålig ekonomisk status och kan lockas in i brottslighet. Skolan, rusta upp bostadsområden, förstärk samarbete med det civila samhället. 

– För oss är det här både och. Vi måste markera här och nu för de som begår brott: det är inte okej. Men på lång sikt måste vi göra något som är djupare, som förändrar samhället och gör att vi stoppar tillströmningen till både brottslighet i allmänhet och terrorism. 

Borde inte samhället ha reagerat tidigare?

– Jo det borde det. Det här är för att klyftorna har tillåtits växa alldeles för mycket. Om det är för många människor som inte ser något hopp för framtiden riskerar vi att det är många som väljer den här vägen istället. 

– Arbetslösheten måste knäckas, det är nummer ett. Men att vi också bygger ett samhälle där vi stärker oss tillsammans. Det är där skiljelinjen går i svensk politik. Skattesänkningar är den ena vägen, och då blir det inte mer resurser till polisen eller välfärden. Eller så investerar vi i varandra, och det är den vägen jag tänker slåss för. 

Har du reagerat på något under den pågående rättegången mot Akilov?

– Han sa något  om att det var synd om barn – hallå, det tänker man väl på innan man sätter sig i en lastbil och drar iväg på Drottninggatan. Men jag tänker på de anhöriga framför allt. Det måste vara fruktansvärt att sitta och ta del av allt detta igen. Jag lider med dem.

Vad är den viktigaste lärdomen du drar av det här attentatet?

– Den ena lärdomen är att trots allt, mitt i detta kaos och det helvete som blev på Drottninggatan, så finns det en gemenskap i samhället. Det är precis det som terroristerna vill slå emot, skapa rädsla och splittring. Det var precis tvärtom. Människor öppnade sina dörrar, skjutsade varandras barn från skolan. Det var en moralisk styrkedemonstration och det tycker jag att vi ska ta med oss. När vi var som skörast var gemenskapen som allra starkast, säger Stefan Löfven och pekar samtidigt på behovet av bättre utrustning till poliser i yttre tjänst och bättre information till medborgarna.

Hur ser du på att tillsätta en oberoende kommission som granskar Säpos arbete inför attentatet?

– Det är inte aktuellt just nu. Men dyker det upp något som skulle rättfärdiga någon annan undersökning än den som har gjorts så måste vi naturligtvis göra det. Vi måste göra allt för att säkerställa att vi har rätt kompetens och kan dra rätt slutsatser. 

Fakta.

Årsdagen av terrorattentatet på Drottninggatan inleds klockan 12 med en minnesgudstjänst i Adolf Fredriks kyrka för anhöriga, särskilt drabbade, polis, räddningstjänst, vårdpersonal och andra som gjorde stora insatser den 7 april förra året. Statsminister Stefan Löfven deltar tillsammans med stora delar av regeringen. Gudstjänsten leds av kyrkoherde Annika Millde.

Cirka klockan 14.15-15.00 hålls en minneskonsert i Kungsträdgården som arrangeras av Stockholms stad för att hedra offren och deras anhöriga samt för att påminna om att Stockholm är och ska vara en öppen och demokratisk stad. Stefan Löfven kommer att hålla tal under konserten.

Källa: regeringen

 

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.