Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-05-19 20:55

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/politik/m-krav-om-karnkraft-diskuteras-pa-energimote/

Politik

M-krav om kärnkraft diskuteras på energimöte

Foto: Paul Hansen

Moderaternas nya krav om kärnkraften kommer att diskuteras när partierna bakom energiuppgörelsen möts på onsdag. 

– Vi kommer att föra upp förslagen från Moderaterna på dagordningen precis som vi har gjort med andra partiers förslag. Allting kan diskuteras, säger Anders Ygeman.

Rätta artikel

Fem partier enades 2016 om långsiktiga riktlinjer för energipolitiken. Bland annat slog man fast 100 procent förnybar elproduktion år 2040 som en målsättning. Det innebär å ena sidan att det inte finns något förbud mot kärnkraft efter det årtalet, å andra sidan att kärnkraften inte bör finnas kvar efter 2040, eftersom uran inte är en förnybar energikälla.

Det här har Moderaterna på sistone vänt sig emot. De vill i stället ha en målsättning om 100 procent fossilfri elproduktion, vilket skulle öppna mer för fortsatt användning av kärnkraften.

– De två målen är inte kompatibla. Då är det bättre att svensk politik beslutar att vi ska ha kvar kärnkraften efter 2040 och snarare bygga ut den, sade M-ledaren Ulf Kristersson nyligen i en DN-intervju.

Han har fört fram idén om att prissätta den stabila kärnkraftselen högre för att göra det lönsamt att driva reaktorer vidare eller bygga nya.

På onsdag möts de fem partier som står bakom energiuppgörelsen från 2016: S, MP, M, C och KD. Energiminister Anders Ygeman (S) uppger för DN att Moderaternas nya krav kommer att tas upp.

– Vi kommer att föra upp förslagen från Moderaterna på dagordningen precis som vi har gjort med andra partiers förslag. Allting kan diskuteras, säger Anders Ygeman.

Han ser dock stora risker med att börja rucka på delar av det ingångna avtalet. Det skulle kunna stjälpa helheten som förhandlades fram under nästan två års tid.

– Det är svårt att se att vi gör om uppgörelsen i grunden eftersom den är en kompromiss mellan fem partier. Alla har fått ge något och alla har fått något. Om en av parterna inte längre står upp för överenskommelsen, då kanske andra partier också får en ökad vilja att driva sina käpphästar. Det skulle öka osäkerheten långsiktigt, säger Anders Ygeman. 

Han är mer intresserad av att diskutera andra saker som Moderaterna har pekat på som annalkande problem, som effektbrist i vissa regioner. Frågan har till exempel aktualiserats av planerna på att bygga ut tunnelbanan i Stockholm, vilket skulle resultera i en ökad efterfrågan på el.

Även Centern ser goda skäl att diskutera dessa problem. Inom C är man dock helt avvisande till tanken att ändra på formuleringen om 100 procent förnybar el 2040, som ses som en grundbult i uppgörelsen. 

En C-källa tolkar Moderaternas utspel som en del i den stundande EU-valrörelsen och ett svar på den hårdnande konkurrensen från KD som också har öppnat för mer kärnkraft.

En M-källa medger att politiska överväganden är en faktor bakom partiets nya offensiv i kärnkraftsfrågan. Den anses ha stort symbolvärde och är därför tacksam för att profilera partiet. Men Moderaterna hävdar bestämt att det framför allt finns sakskäl för deras nya besked. De pekar på klimatfrågans alltmer akuta karaktär och den elektrifiering av samhället som krävs för att minska utsläppen.

Energiminister Anders Ygemans målsättning är att hålla ihop kvintetten bakom avtalet från 2016. 

– För mig är det viktigt att slå vakt om energiöverenskommelsen som är tänkt att ge långsiktigt förutsägbara villkor för svensk industri och svenska energiproducenter.

Läs mer: Ibrahim Baylan förhandlade fram energiuppgörelsen