Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-09-18 12:11

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/politik/m-kraver-neddragning-av-svenskt-bistand/

Politik

M kräver neddragning av svenskt bistånd

02:08. M:s förslag innebär att det svenska biståndet skulle minska med 16 miljarder kronor de närmaste fyra åren.

Moderaterna vill skrota det svenska enprocentsmålet för biståndet. M:s förslag innebär att det svenska biståndet skulle minska med 16 miljarder kronor de närmaste fyra åren.

– Vi ska hjälpa människor i världen, men vi behöver också se till att vi kan prioritera de behov vi har i Sverige, säger Elisabeth Svantesson (M).

Inför Moderaternas partistämma senare i höst har en intern arbetsgrupp tagit fram ett förslag om att överge enprocentsmålet för det svenska biståndet. Moderaterna vill istället ha en utgiftsram för biståndet som sträcker sig över fyra år, på liknande sätt som gäller för försvaret, infrastruktur och forskning.

M föreslår en utgiftsram för biståndet på 170 miljarder kronor under åren 2021-2024. Det skulle motsvara 0,73 procent av bruttonationalinkomsten (BNI) och alltså ligga en bra bit under det nuvarande enprocentsmålet.

– Utgiftsområde bistånd har som enda utgiftsområde bara tillåtits växa under lång tid men särskilt under senare år. Det är inte rimligt. Dels för att vi ser att vi har stora behov här hemma och dels för att vi ser att det här inte underlättar resultat, effektivitet och att man kan ha kontroll på vart pengarna går till, säger Elisabeth Svantesson (M), ekonomisk-politisk talesperson.

Hon framhåller att Sverige och Norge är de enda länder i OECD som har ett enprocentsmål för biståndet. Sverige är i dag den största biståndsgivaren inom OECD och skulle med M:s förslag bli den tredje största, efter Norge och Luxemburg.

Elisabeth Svantesson (M). Foto: Roger Turesson

– I år blir biståndet 50 miljarder kronor. Det innebär att Sverige satsar dubbelt så mycket på bistånd som på polisen. Med vårt förslag blir genomsnittet för de här fyra åren 42,5 miljarder, säger Elisabeth Svantesson.

Om så mycket pengar försvinner från biståndet – vad ska då tas bort?

– Vi kommer att återkomma med det till partistämman. Då kommer vi att redogöra för våra prioriteringar. Men det svenska biståndet är väldigt spretigt. Vi lägger pengar på väldigt många olika saker. Jag tror att det finns en poäng med att ha färre projekt.

– På 20 år har biståndet tredubblats. För 20 år sedan var försvarsbudgeten tre gånger så stor som biståndsbudgeten. Nu är de ungefär lika stora. Allt handlar om att prioritera. Vi ska hjälpa människor i världen, men vi behöver också se till att vi kan prioritera de behov vi har i Sverige.

I höstas föreslog ni en neddragning med 1,2 miljarder i biståndet. Nu är det mycket mer. Vad beror det på?

– Vi ser att Sverige är en stor givare. Men omvärlden förändras och även Sverige förändras. Vi har stora problem på hemmaplan med trygghet och välfärd. Det gör också att vi behöver prioritera på ett annat sätt här hemma. Att ta ansvar för skattebetalarnas pengar är att både hjälpa andra länder på ett bättre sätt men också att ta ansvar för de stora behov vi har här hemma med välfärden, polis och försvar.

Foto: Roger Turesson

Svensk ekonomi är stark och vi har en låg statsskuld. Har vi inte råd med ett enprocentsmål?

– Det är dags att slopa enprocentsmålet eftersom det är orimligt att ha ett utgiftsområde som bara tillåts växa. Vi har inte så mycket en diskussion om vad pengarna ska gå till utan det viktigaste är att det är en procent. Jag menar att 170 miljarder fortfarande är väldigt mycket pengar. Det är dags att även det utgiftsområdet tittar på hur pengarna används på bästa sätt.

M anslöt sig så sent som 2013 till enprocentsmålet, men nu ändrar ni er. Varför?

– Det stämmer att vi anslöt oss till målet 2013 men vi omprövar det nu. Nu får vi se vad stämman säger men jag tror att det finns en majoritet för det här förslaget med tanke på de stora behov som finns i Sverige. 

Just nu är det bara ni och SD av riksdagspartierna som argumenterar mot enprocentsmålet. Hur ska ni få gehör för ert förslag?

– Jag noterar att det är fler partier som ser att vi har stora problem på hemmaplan och att vi måste prioritera. Samtidigt finns det en bred majoritet för att vi ska vara stora givare. Med vårt förslag är vi stora givare, vi får bättre planeringsförutsättningar men vi prioriterar också på hemmaplan. Tiden är mogen för fler partier att ansluta sig till det vi nu föreslår.