Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Politik

M: Redovisa kostnaderna för invandringen

01:59. ”Vi säger att vi behöver ha en stram migrationspolitik även framöver och inte gå tillbaka till den gamla”, säger Moderaternas ekonomisk-politiska tales­person Elisabeth Svantesson.

Moderaterna vill att rege­ringen tydligare ska redovisa vad invandringen till Sverige kostar. M utesluter inte att det kan behövas ett mål både för kostnader och för hur många som kan söka asyl i Sverige.

– Vi måste ha en seriös diskussion och en långsiktig tanke om vad invandringen ska kosta, säger Elisabeth Svantesson (M).

Moderaterna har under det senaste året gjort en stor omläggning av partiets migrationspolitik. Fredrik Reinfeldts uppmaning om öppna era hjärtan är lagd på hyllan och M går just nu i täten för en stramare syn på invandring och integration.

Partiets ekonomisk-politiska tales­person Elisabeth Svantesson vill nu att även invandringens kostnader får större utrymme i debatten. Enligt en beräkning som M gjort utifrån en tidigare forskningsrapport kommer kostnaderna för invandringen att uppgå till 40 miljarder kronor netto under 2018.

– Vi har haft en tendens att inte prata om invandringens kostnader. Vi skulle inte låta något annat område öka i kostnader så dramatiskt utan att vi följer upp det, säger Elisabeth Svantesson. 

Varför är det så viktigt?

– Vi har en skyldighet mot medborgarna att tala om vad det kostar. Vi vet att med den invandring vi haft de senaste åren så riskerar kostnaderna framöver att bli väldigt höga, eftersom många av dem som kommit till Sverige nu har väldigt låg utbildning. Om inget förändras i politiken kommer vi att ha enorma problem. 

Är det inte lika viktigt att redovisa eventuella vinster för samhället med invandring?

– Det är höga kostnader med invandring. Det betyder ju inte att vi inte ska hjälpa människor. Sverige ska bära sin del av ansvaret för en trasig värld och vi måste ta det fulla ansvaret här i Sverige för att det ska fungera. Då måste man behandla invandring på det sätt som man gör med andra saker – att vi vet vad det kostar och hur vi kan påverka kostnaderna.

Förespråkare för invandring brukar argumentera att de asylsökande senare kommer att bidra till samhället genom skatter och sysselsättning. Ska inte det också diskuteras?

– Under lång tid har vi bara pratat om invandringens möjligheter, inte om problemen. Jag tycker att man ska göra både och. Väldigt många som har kommit till Sverige går till jobbet varje dag och bidrar, men vi har också stora integrationsproblem. Den diskussionen och diskussionen om kostnader måste man också ta. Det finns också positiva effekter av invandringen som vi måste prata om. Det tycker jag att vi gör. Men vi måste prata om kostnader också.

– Väljarna förstår att det både finns kostnader och intäkter men då ska man också vara ärlig och säga att den invandring som vi har just nu inte är lönsam. 

Ser du någon risk med att invandringen beskrivs som en kostnad eller ett problem i stället för en möjlighet?

– Jag tror att man ska beskriva saker som de är. Man ska varken svartmåla eller skönmåla. Därför är det viktigt att vi redovisar kostnader. 

På vilket sätt vill ni begränsa ­kostnaderna?

– Vi såg att den skärpta migrationslagstiftningen 2015 påverkade kostnaderna. Häromdagen lade vi ett förslag om hur människor bättre kommer tillbaka när de har fått avslag. Med utlänningskontroller och så vidare är det viktigt att se till att människor återvänder. Skugg- och parallellsamhället som nu växer fram medför också stora kostnader.

– Att ha en stram invandring ­kommer att vara nödvändigt åren framöver. Det påverkar kostna­derna.

Foto: Eva Tedesjö

Har Sverige tagit emot för många?

– Under senare år har vi gjort det. Det är också en orsak till att vi har problem nu. Vi har fortfarande en hög invandring. Mellan 2 000 och 2012 kom det i genomsnitt 28 000 asylsökande per år till Sverige, i år beräknas det vara på ungefär den nivån igen. Det är en hög nivå och vi klarar inte integrationen just nu. 

– Den viktigaste integrations­politiska åtgärden är att ha en stram migrationspolitik. Därefter ska vi se till att öka språkkraven, ha bättre vägar in på arbetsmarknaden och ha kvalificering in i välfärds­systemen.

Är dagens nivåer hållbara?

– Jag tror inte det. 

Jag tror vi måste vara tydliga med vad man kan förvänta sig när man kommer till Sverige.

Vad är hållbara nivåer?

– Det är svårt att säga en exakt siffra. Det förs en diskussion i Tyskland som jag tycker är intressant, där man har sagt att man vill ha en viss nivå på vad landet klarar av. Det är den diskussionen vi måste ha i Sverige – vad klarar vi av de närmaste åren? 

Menar du att det ska vara ett tak både för kostnader och antal asylsökande?

– Det blir intressant att följa utvecklingen i Tyskland. Vi behöver ha den diskussionen också i Sverige. Vi säger att vi behöver ha en stram migrationspolitik även framöver och inte gå tillbaka till den gamla. Då kommer vi att få mycket stora problem. 

Men ni utesluter inte ett tak?

– Vi följer Tyskland och ser vad de gör.

Behöver vi ha en stramare migrationspolitik än den vi har i dag?

– Jag tror vi måste vara tydliga med vad man kan förvänta sig när man kommer till Sverige. Vi vill att man ska kvalificera sig in i ersättningssystem. Vi vill att den som fått ett avslag inte ska ta del av de välfärdsförmåner som man har i dag. Det påverkar också inströmningen.

Så det behövs stramare regler?

– Ja.

Hur länge kan Sverige vänta på att EU ska komma fram till en gemensam migrationspolitik?

– Vi vill att det ska vara ett gemensamt kvotflyktingsystem i EU. Att man söker asyl utanför gränsen. Sen kan vi också påverka vår egen migrationspolitik och det måste vi fortsätta att göra i ännu större utsträckning för att vi ska klara vår del av ansvaret.

Att bara kunna söka asyl utanför EU:s gräns skulle innebära en inskränkning av asylrätten. Är det rimligt att tro att alla EU:s länder vill ha det så?

– Jag tror och hoppas att vi ska gå mot den lösningen för det vore också mer rättvist. Då skulle man verkligen hjälpa de som behöver det. Det ligger en bit fram i tiden men det bästa vore om EU hade ett gemensamt kvotflyktingssystem. 

Danska Socialdemokraterna föreslog nyligen att asylsökande skulle skickas till Nordafrika och att deras asylansökan skulle behandlas där. Är det något för Sverige att följa?

– Internationella problem som det här är behöver lösas gemensamt internationellt. EU är en gemenskap och vi menar att det här behöver göras gemensamt i EU, att man söker asyl utanför EU:s gräns. 

– Vi borde mycket tidigare ha tagit tag i de här problemen. Under den förra mandatperioden fanns en strategi om att vi inte skulle prata om migration och integration för då får SD ett utrymme. Det var det dummaste man kunde göra. Det fanns problem och det skulle vi ha adresserat. Vi har alltid varit ett parti som adresserat samhälls­problem och velat lösa dem, säger Elisabeth Svantesson.

Ewa Stenberg: Flera partier tävlar i att vara hårda mot papperslösa

Fakta.Några punkter i M:s skärpta ­migrationspolitik

Krav på språk- och samhälls­kunskapstest för medborgarskap.

Kravet på hemvist i Sverige förlängs med två år.

De som försörjer sig själva ska få bli medborgare tidigare.

Medborgarskap ska kunna återkallas vid oriktiga uppgifter eller mutor.

Medborgarskap ska få återkallas vid terrorbrott om personen har dubbelt medborgarskap.

Tillfälliga uppehållstillstånd ska vara huvudregel.

Uppehållstillstånd ska permanentas om den invandrade har egen försörjning.

Försörjningskrav för anhörig­invandring ska skärpas och bygga på jobbinkomster.

Direktavvisning till annat säkert land ska kunna ske i krislägen.

Asylsökande ska vara tvungna att bo på Migrationsverkets asylboenden.

Lagkrav på att asylsökande ska bidra till att klarlägga sin identitet.

Preskriptionstiden för avslag på asylansökan ska vara tio år.

Förbud för kommuner att ge långvarig hjälp till illegala invandrare.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.