Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-02-18 05:26

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/politik/magdalena-andersson-sankt-skatt-och-minskade-klyftor-ingen-enkel-ekvation/

Politik

Magdalena Andersson: Sänkt skatt och minskade klyftor ingen enkel ekvation

Finansminister Magdalena Andersson (S). Foto: Fredrik Funck

Trots stora skattesänkningar tror finansminister Magdalena Andersson (S) att 73-punktsöverenskommelsen kan genomföras utan att gräva stora hål i statsfinanserna. 

– Som prognoserna ser ut ryms detta inom det reformutrymme som uppstår under mandatperioden, säger Magdalena Andersson.

Hans Olsson
Rätta artikel

Magdalena Andersson är en av de ministrar som får störst ansvar för att genomföra förslagen i uppgörelsen mellan S, C, L och MP. Som finansminister kommer hon att behöva driva igenom stora inkomstskattesänkningar – trots att hon i valrörelsen varnade för att sådana urholkar den svenska välfärden. 

Ett första steg blir att avskaffa den så kallade värnskatten, något som gynnar personer med höga inkomster. Men avtalet med C och L slår också fast att ytterligare skattesänkningar väntar.

– Det kommer att bli en del utöver värnskatten. Men en del av det kommer att bekostas av ökad miljöstyrning i skattesystemet. Sen har vi därutöver skattereformen där det finns möjligheter att både ge och ta när det gäller höjda och sänkta skatter, säger Magdalena Andersson.

Vad tror du väljarna tycker som lyssnat på att det inte ska bli stora skattesänkningar?

– De jag möter är fullt medvetna om att S inte fick egen majoritet. För att landet skulle få en regering var partiet tvunget att både ge och ta.

Uppgörelsen omfattar flera kostsamma förslag, hur kommer det att påverka statsfinanserna?

– Vår bedömning är att den här reformagendan ryms inom det utrymme som bör uppstå under mandatperioden. Men vi får följa utvecklingen och se till att genomföra den i den takt som ekonomin tillåter.

Har vi råd med allt detta när det samtidigt har genomförts stora inkomstskattesänkningar via M+KD-budgeten?

– Det är klart att det hade varit lättare om M+KD-budgeten inte hade röstats igenom. Men det är de förutsättningar vi har och det visste vi när vi slöt januariavtalet. 

Välfärden kommer att behöva mer pengar när befolkningen blir äldre – hur ska det gå att lösa samtidigt som skatten sänks?

– Vår bedömning, som delas av Finanspolitiska rådet, är att det program vi har i avtalet ryms inom det reformutrymme som uppstår under mandatperioden. Vi ska naturligtvis leva upp till överenskommelsen och där finns 20 miljarder till kommuner och landsting. Därutöver finns specifika satsningar på sjukvård, cancervård, ambulansvård och ytterligare resurser för att öka jämlikheten i skolan.

Men måste inte något få stryka på foten när inkomstskatterna ska sänkas?

– Fast det visste vi om när vi gjorde januariavtalet. Det var inte en överraskning som kom efteråt. Sen vet vi att det kan hända saker i ekonomin och i så fall får vi återkomma till det och se hur vi ska hantera det då.

Ni vill både utjämna klyftorna och samtidigt sänka skatterna, hur går det ihop?

– Det är precis det som vi kommer att sätta oss att diskutera nu. Det är klart att ska man sänka skatten för människor med höga inkomster måste man hitta andra sätt att se till att antingen får personer med låga inkomster också skattesänkningar eller stöd på annat sätt. Eller att man på annat sätt ökar skattebidraget från dem som har lite högre inkomster. 

Ser du någon risk att de ekonomiska klyftorna istället ökar?

– Det är tydligt nedskrivet i överenskommelsen att klyftorna ska minska. Ekvationen är inte alldeles enkel men det är fullt möjligt. Det handlar om att antingen kompensera personer med lägre inkomster på ett eller annat sätt eller att människor med högre inkomster betalar lite högre skatt på annat sätt.

Ja, vad ska då beskattas istället?

– Det är precis det vi ska sätta oss och diskutera med dem som vi har den här överenskommelsen med.

Hur ser du på ökad kapitalbeskattning?

– Det är också en av de frågor som vi kommer att diskutera. Det som är viktigt och det som vi är överens om är att få en bra fördelningsprofil. Det kan man få på olika sätt. Kapitalskatterna kan vara ett sätt men det kan också finnas andra sätt.

Bör skattekvoten öka eller minska?

– Det har vi inte uttalat. Det är fullt möjligt att genomföra en skattereform som är neutral i sin omslutning. Men man kan också välja något annat.

Hur ser du på fastighetsskatten?

– Det var inte oproblematiskt med fastighetsskatten så som den var utformad. Men det är alldeles för tidigt att säga var en sådan här diskussion om skatterna kommer att landa. Det finns nog inte någon fråga som inte något parti kommer att lyfta. 

Hur ser du på ökad beskattning av konsumtion?

– Det är också en sådan fråga som kommer att lyftas. Om du vill förhöra mig på alla skatter får du gärna göra det men jag kommer att vara lika tråkig i svaren på alla.