Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Politik

Opinionsmätningar fortsätter att vara bristfälliga verktyg för att gissa vem som vinner ett val

Foto: David Zalubowski/AP

New York. Det senaste presidentvalet i USA betraktas ofta som ett misslyckande för opinionsmätningsindustrin. I själva verket låg de flesta mätningarna nära slutresultatet.

Opinionsmätningar fortsätter därmed vara bristfälliga verktyg för att gissa vem som vinner ett val. Men de är de bästa verktygen vi har. I prognoserna inför presidentvalet 2016 hade Hillary Clinton en ledning på tre, fyra procentenheter. På valdagen vann hon den nationella rösträkningen med 2,1 procentenheter. Men Donald Trump vann ändå valet tack vare segrar med ytterst liten marginal i tre avgörande delstater, där demokraterna traditionellt varit starkare. 

Det hade få mätningar förutsett. Så det gjordes ett par misstag under presidentvalet, men det var specifikt i dessa tre delstater. I analyser och forskning som gjordes flera månader efter valet gick det att dra en rad slutsatser om vad som gått snett. 

Till att börja med fanns det en rad oväntade faktorer som påverkade valresultatet i sista stund. Bland annat kom FBI med ett kontroversiellt utspel om en undersökning om Hillary Clinton, som fick hennes väljarstöd att rasa med ungefär två procentenheter den sista helgen inför valet. 

Det innebar att hon fortfarande vann det totala antalet röster i landet, men förlorade i de tre avgörande delstaterna, Pennsylvania, Michigan och Wisconsin, med minsta möjliga marginal.

Vissa delstater hade andra faktorer som påverkade resultatet. Wisconsin införde exempelvis en rad nya trösklar för valdeltagande, som nya krav på id-kort, vilket innebar att många som sagt i opinionsmätningar att de skulle rösta på Clinton nekades från att rösta på valdagen. En annan faktor som gjorde att valet svårt att bedöma i förväg var en relativt hög andel osäkra väljare inför valdagen. 

De bästa prognoserna tog hänsyn till det inför valet och erkände att Trump kunde vinna. Analyssajten Five Thirty Eight gav Trump 30 procent segerchans, vilket är en ganska god sannolikhet. Tre dagar innan valet skrev de en analys som förklarade att en Trumpseger var inom felmarginalen. Så det är svårt att dra slutsatsen att valet i USA bevisade att opinionsmätningar överlag hade fel. 

– Det är ganska ansvarslöst när nyhetsmedier spär på den myten, sade Nate Silver, som driver Five Thirty Eight, vid en diskussion på Harvard University efter valet.

I de tre avgörande delstaterna hade ett par enskilda opinionsinstitut dock underskattat stödet för Donald Trump med ett par procentenheter. Där kan problemet ha varit att folk som stöder en kontroversiell kandidat är mindre sugna på att svara när opinionsinstitut hör av sig. 

Det skulle i sådana fall följa ett mönster som varit tydligt i andra länder, när det gäller exempelvis Brexitomröstningen, eller framgångarna för populister i valet i Italien. I USA:s avgörande delstater var det fåtal mätningar som använde automatiska intervjuprocesser överlag mer korrekta än de där intervjuerna utfördes av verkliga personer. Det var helt enkelt lättare att få Trumpväljarna att svara om de slapp tala med riktiga människor. Men även där handlar det om en relativt liten marginal. 

Den viktigaste faktorn i valet 2016 var inte att mätningarna hade fel, utan att kandidaterna var okonventionella. Donald Trump hade aldrig tidigare fört en seriös politisk kampanj och Hillary Clinton var ovanligt impopulär som person. Det skapade den stora gruppen osäkra väljare och därmed ett mer svårbedömt val.

Samtidigt tyder allt på att vi står inför en politisk samtid då det kommer dyka upp fler okonventionella kandidater och partier, som utmanar vedertagna sanningar om våra valprocesser. Opinionsmätningar fortsätter därmed vara bristfälliga verktyg för att gissa vem som vinner ett val. Men de är de bästa verktygen vi har. 

Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.