Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-05-26 19:58

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/politik/migrationsexpert-for-invandringskritiska-blir-granskontrollen-aldrig-tillracklig/

Politik

Migrationsexpert: För invandringskritiska blir gränskontrollen aldrig tillräcklig

Foto: Örjan Björkdahl

Polissamarbete och kontrollteknik är betydligt effektivare än fysiska gränser för att upprätthålla säkerheten i Schengen, menar migrationsexperten Marie De Somer. Ett skäl till att Sverige och andra håller fast vid de inre gränskontrollerna är att man vill blidka en invandringskritisk del av opinionen, tror hon.

Rätta artikel

– När man en gång infört gränskontroller är det svårt att ta bort dem. De ses som det nya normala. I Tyskland ställs nu krav på ännu skarpare kontroller.

Det säger Marie De Somer, chef för migrationsprogrammet vid den Brysselbaserade tankesmedjan European policy centre.

Hon är kritisk till att Sverige och fyra andra länder inom Schengen, det område i EU plus ett par utomstående länder som ska vara gränslöst, gång på gång förlänger de tillfälliga inre gränskontrollerna. Den senaste förlängningen gäller till november.

– Och det trots att den sekundära migrationen, själva orsaken till att kontrollerna infördes, nästan är nere på noll, säger De Somer.

Sveriges inrikesminister Mikael Damberg lyfter fram att man som en följd av de nya inre gränskontrollerna varje månad avvisar flera hundra personer som inte har rätt att vistas i Sverige.

Damberg: Terrorhotet kräver inre gränskontroller 

Men Marie De Somer tror inte att gränskontroller leder till att man upptäcker fler personer utan uppehållstillstånd eller fler kriminella. Betydligt effektivare är samarbete mellan länder, där man använder modern informations- och övervakningsteknik, menar hon.

– Vi vet att vi i en globaliserad värld behöver gemensamma, samordnade kontrollsystem, inte fysiska gränser.

– Och även om inre gränser vore lösningen, vilket de inte är, så har de en enorm kostnad i form av bromsad handel.

Marie De Somer. Foto: European policy centre

Parallellt med att allt fler gränsbommar fällts ner har en nygammal nationalism växt i Europa. I flera länder stärks partier som argumenterar mot EU-idén och kräver starkare skydd av nationalstaten.

– Att införa gränskontroller låter förmodligen handlingskraftigt och tufft gentemot hemmaopinionen, och de kan vara en respons på de högernationalistiska partiernas världsbild, säger Marie De Somer.

– Men dessa partier blir aldrig tillfredsställda, och det kommer alltid att finnas migration.

Ett huvudargument från den svenska och andra regeringar är att Schengenområdets yttre gräns inte är under tillräcklig kontroll, vilket är en förutsättning för att de inre gränsbommarna ska kunna lyftas.

– När kommer den att vara helt under kontroll, om man följer högernationalismens narrativ? frågar De Somer retoriskt.

Sedan den stora flyktingströmmen 2015–2016 har dock en rad beslut fattats om att stärka och effektivisera gränserna längs Schengens ytterkanter, bland annat om gemensam vaktstyrka och kustbevakning, informationsutbyte och kontroll av fingeravtryck.

Har EU gjort sin hemläxa?

– Kommissionen har absolut försökt genomföra besluten. Problemet är att det fortfarande är politiskt känsligt att harmonisera lagar om gränskontroll.

En annan pusselbit som måste falla på plats för att gränserna åter ska kunna slopas inom Schengen är en gemensam asyl- och invandringspolitik. En sådan har EU-länderna slitit med i 20 år utan att kunna enas, annat än i delar. Ett stridsäpple handlar om fördelningen av ansvaret för asylsökande.

Ibland har länderna med nygamla inre gränskontroller som skäl angett att det fortfarande finns tiotusentals asylsökande kvar i Italien och Grekland. Det kallar De Somer hyckleri.

– Det problemet har ju uppstått för att länderna inte klarar att enas om gemensamma asylregler.

– Frågan har inte kommit någonstans sedan 2016. Frågan är om det ens är meningsfullt att gå vidare med de förslag som ligger på bordet eller om det krävs ett helt nytt initiativ.

Det nya EU-parlament som väljs i slutet av maj kommer att få en avgörande roll i den nya asyllagstiftningen.

– Kanske blir det så att en grupp medlemsländer enas om att fördela asylsökande medan andra länder i stället betalar. Men troligare är att det blir multilaterala överenskommelser utanför EU:s ram, säger Marie De Somer.

Enligt opinionsmätningar är en stor majoritet av EU-medborgarna fortfarande positiva till gränslöshet. Två tredjedelar anser att Schengen förbättrar säkerheten.

Kommer Schengenområdet att bli ett gränslöst område igen en dag?

– Jag hoppas det, men jag vet inte.

Krävs det en folklig opinion för det?

– Ja, absolut. I vissa länder börjar folk notera kontrollerna. Men ännu är de tillräckligt små för att inte märkas så mycket. Blir de tillräckligt stora för att märkas kan de å andra sida bli ännu svårare att rulla tillbaka.

– Det är svårt att driva detta just nu. Det ser inte bra ut.